När min klocka ringde klockan 07 i morse, en lördag morgon, funderade jag allvarligt över mitt sätt att ta beslut. Redan kvällen innan hade jag lust att ställa in lördagens yogaplaner som ingick i dagens konvent på PlanetFitness. Men 1) Jag hade bestämt med Ulrika och man lämnar inte sin kompis i sticket för att man "inte är sugen" 2) Särskilt inte när kompisen hakat på IntervallFlex fast att samma kompis träningsvärk gjorde att hon inte kunde röra armarna eller någon kroppsdel alls direkt 3) Så min egen träningsvärk fick jag helt enkelt leva mig igenom. Att det var lördag morgon och att mina tidiga morgnar avlöser varandra i ett rasande tempo var bara att acceptera.
Väl framme på PlanetFitness var det så dags för en timma AcroYoga med Sofia Brorson. Jag kan tillägga att jag inte riktigt hade kopplat att "acro" stod för akrobatik när jag anmälde mig. Det man inte har i huvudet får man ha i benen gällde alltså i allra högsta grad. När Sofia började prata om att stå på händer och lyfta sig själv ville jag krypa ur mitt eget skinn. Kliva ut ur sin comfort zone! Bah. Varför då? Varför göra saker man inte vill? Till vilken nytta? Jag resonerade irriterat med mig själv.
Vi värmde upp med ganska tuffa yogaövningar som jag tror påminde om Ashtangayoga och som sen allt mer började likna Rocket. Sen var det dags för akrobatik och minsann, nog stod jag på händer och nog "flög" jag ovanför Ulrika som var den mest avancerade positionen. Det var jäkligt kul och med facit i hand kom jag ihåg precis varför man ska kliva ur sin comfort zone! Man lär sig en jäkla massa om sig själv och att lyckas med en svår utmaning och dessutom ha roligt under tiden skapar massor av energi och glädje.
Efteråt blev det fika och lunch framför skid-vm innan vi körde igång med Bulgarian Bags i kombination med TRX för Patric Westerlund. En riktigt tuff genomkörare som kombinerade både styrka, kordination och rörlighet - och så lite puls förstås! Fick tips på några riktigt bra TRX-övningar som jag ska plocka med mig till gymmet. Ett jättekul pass jag gärna hade kört fler gånger. Mitt i passet kom Patric på att han kände igen mig sen jag var på Planet Fitness med Sofy för ganska exakt ett år sedan och omnämnt honom som en läskig indian i min blogg. Grattis Erika. Läs om min första bulgariska upplevelse här.
Eftersom jag redan innan allt det här hade träningsvärken from hell och precis kommit igång igen efter skada och sjukdom valde jag att skippa vatten-crossfit, stretcha länge, äta en banan, duscha och basta. Det ni! Efter The Nike Blast landade jag hos naprapaten och är inte helt fri än. Inga upprepningar av det tack så mycket. Patric om du läser det här, jag kan i normala fall göra jumping squats med en bulgarian bag på ryggen. Jag vill bara inte utmana ödet just nu...
Om PlanetFitness låg närmare skulle jag definitivt överväga att träna där. De har massa nya, spännande klasser på vårschemat. Tyvärr får konventet som hade grymma instruktörer och riktigt bra klasser (fem av fem stjärnor!) ett riktigt stort minus för lunchen som ingick. Några ängsliga små kycklingbitar, närmare bestämt två stycken, låg tillsammans med en klick bulgur och några försiktiga blad isbergssallad i en platsförpackning. Tycker PlanetFitness att det är en bra lunch för en dag fylld av tuff träning? Lägg hellre på 50 spänn och ge deltagarna vettig mat! Det där gav riktigt dåliga signaler om vad PlanetFitness tycker att man ska äta till lunch när man tränar. De tycker säkert att man ska komplettera med egna grejer men som sagt. Inga bra signaler om man frågar mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar