The Bulgarian Way

Klockan 19:00 kliver jag in på Planet Fitness med Sofia för att köra mitt livs första crossfitpass - i alla fall på ett gym - jag har gjort liknande saker utomhus med crossfitälskande vänner men det kändes den här kvällen som en svagt bagage. Sofia har mer eller mindre tvingat mig att följa med efter att jag kommit med diverse lama ursäkter för att slippa. I och för sig helt sanna ursäkter (kommer jag hinna, håller mitt knä, borde jag springa istället osv) men dock. Sofia gör som jag hade gjort i omvänd situation, hon anmäler mig till slut bara rakt av. (Efter olika grader av mycket effektiv pepping som hon ska ha cred för antog jag utmaningen - och så får jag lite cred själv också som inte var en sån mes utan faktiskt följde med! Jag älskar folk som är som jag när jag inte är det själv - hänger ni med?)

Klockan är alltså 19 och vi kliver in. Jag vet inte vad jag ska tro. En liten, stark man med indianfrissyr, han går mig till midjan men är trippelt bred, hälsar oss välkomna. Uppradade står diverse stenåldersmän med stora skägg och t-shirts och på golvet ligger militärfärgade säckar spridda. Jag glider in i mina löpartights och beachlinne och försöker se oberörd ut i blond hästsvans a la detta har jag väl gjort förr va. Väl på plats spanar jag in några andra tjejer också som inte ser så värst bitiga ut och självförtroendet ökar något. Inser även att jag och Sofia står med varsin 8 kg säck medan de flesta tjejer hade 6 kg. Yeah.

Vi är igång. Passet lämnar jag till Sofia att beskriva. (Hon brukar göra det bra!) Allt jag minns var att det var crossfit Bulgarian way och att det var sjukt jobbigt. Vi körde 7 (tror jag) olika övningar X 30 i tre set. Avslutade med något Anders kallade Tabasco. Svingade av säck ovanför huvudet i 20 sekunder, vila 10, 20 sek sving till osv i en halv evighet. Men det var på slutet.

Knät strejkade såklart med en gång i squatsen, grymt irriterande att inte kunna gå så djupt ner som man vill pga ett knä och inte avsaknaden av benstyrka. Squats brukade vara min paradgren. Knät hade behövt bättre uppvärmning helt klart. Den skadade, gamla handleden gjorde sig även den påmind men eftersom jag inte tycker att det passar min personlighet att vara skadad bestämde jag mig för att ignorera diverse smärtor efter bästa förmåga. Jag svingade därmed säckar runt huvudet etc i gott och väl 45 minuter. Bestämde mig halvvägs genom passet att jag tar fan taxi hem. Och nu dör jag - på riktigt! Magen krampade på bra men det var bara en härlig känsla. Magrutor coming up.

Plötsligt hade 45 min gått och jag var sådär härligt utpumpad. Var riktigt nöjd med min egen prestation och enligt min högst subjektiva bedömning var jag absolut inte klenast på passet, no no. Bra jobbat Erika! Flera av tjejerna körde på slutet någon enklare variant av svinget men inte jag och Sofia inte.

Tyvärr är det så att första gången man testar en ny träninsgform tar man ofta inte riktigt ut sig som man skulle kunna. Man har istället fullt upp med allt nytt och lite så kände jag även i dag. Jag har samma känsla som en utbankad oxfilé i kroppen just nu, men själva kräkkänslan dök aldrig upp på passet och den tror jag att jag kan framkalla nästa gång. Nu känner jag att armarna blir allt tröttare och att även benen har fått sitt, att det blir träningsvärk i ryggen imorn och att jag är laddad som bara den för Blogger Boot Camp!