Lyxyoga

Ikväll hade jag sista delen i min yogakurs som jag har gått på Friskis. Kursen var redan från start flera gånger om över förväntan och den stora behållningen var förstås Marianne Fricke som höll kursen. Vilken kvinna! Så otroligt duktig, inspirerande och ödmjuk. Känns som yttersta lyxen att få yoga 90 minuter för henne. Dels biten med att få känna sig sedd och bra men också att få otroligt bra personlig feedback att ta med sig vidare. Åh vad jag gillar. Och hör på det här. Sista gången var egentligen förra veckan men i och med påsken var det så många som inte kunde komma så Marianne höll en extra klass ikväll. Jag sov ungefär fem timmar i natt (jag behöver åtta) så det var ett vrak som ramlade in hemma för att byta om tidigare ikväll. Det var bara vetskapen om hur himla bra Marianne hade varit som fick iväg mig. Jag var så där trött så att det känns som att kroppen sprungit ett helt marathon och jag var på god väg att somna under den inledande avslappningsdelen.

Tidigare i dag gjorde jag två grymma intervjuer (helt otroligt med tanke på sömnkvot) och att sen få avsluta måndagen och inleda veckan med den här yogaklasssen. Jag känner mig lyckligt lottad. När jag kom ut efter yogan var känslan i kroppen underbart lugn och avslappnad och kvällen var hur vacker som helst. Kände mig yogig hela jag där jag strosade hemåt lite sådär vardagssalig. Riktigt tacksam är jag för att få lite sån känsla att varva med. Men nu ska jag runda av innan det här blir alldeles för flummigt och börjar lukta rökelse eller något.

Klockan har passerat 21 och ikväll betyder det redan duntäcke + pälsboll + grym bok.

Bikramyoga

Veckans första träningspass efter all skidåkning blev 90 minuter bikramyoga. Kändes ganska perfekt! Saskia höll klassen och det var lagom varmt och lagom jobbigt. Saskia påpekade som vanligt att yoga ska vara kul och hon vill att vi ska le och vara snälla mot oss själva. Jag försökte pusha mig själv i några positioner medan det i vissa kanske blev lite mer mellanmjölk. Jag gjorde mitt bästa i min hatposition kamelen i alla fall och kanske gick det lite bättre än det brukar. På det hela taget ett bra pass som varken var mycket eller litet av något. En riktigt skön genomkörare för alla muskler och leder!

Med mig hade jag Maria som testade bikram för första gången. Saskia fick omdömet "gullig" av henne vilket känns som ett bra första betyg när man är ny på bikram. Maria är en liten gummimänniska som tycker om att dansa och när vi var små och dansade balett minns jag hur hon kunde sträcka ena benet rakt upp i luften. Nu handlar i och för sig yoga mycket om styrka också och inte bara om hur rörlig man är. Kroppens styrka och rörlighet ska samarbeta. Det var något vi pratade om flera gånger på yogakursen som jag gick och det blev verkligen en aha-upplevelse för mig och något jag tog med mig igår kväll. Det gjorde skillnad! Kanske är styrketänket viktigast för någon som är överrörlig dock - för dem är det enklare att dra kroppen till alla möjliga och omöjliga positioner utan att musklerna hänger med. Men det är för den sakens skull inte oviktigt för oss andra yogisar.

Maria genomförde klassen med bravur och var förstås precis så bendy som jag trodde i flera positioner. Men jag skyller på att jag är drygt 20 cm längre. Jag gillar mina långa ben alltid förutom när jag yogar. Det är så lång till allting! Maria fick också äntligen prova på den grillade ostmackan som hon har läst om i min blogg flera gånger. När jag började yoga mindes jag inte den som så outhärlig men nu tycker jag oftast att den är rätt så tuff! Inte bara sett till styrka och rörlighet utan även till andningen och balansen. Any day kommer jag välta in på min grannes matta ...

Det känns som att jag skulle må bra av mer yoga den här veckan av alla möjliga anledningar men frågan är om jag hinner. Jag kan förstås yoga hemma också men jag gillar duCalme!

Blogger har för övrigt ett nytt gränssnitt. Är inte helt säker på vad jag tycker om det än. Kanske är jag bara ovan men jag hade hellre fortsatt med det gamla gränssnittet. Men om det kommer funka bättre att lägga till bilder i inläggen är jag mer än glad. Har varit hyfsat struligt!

Fortsättning på yogakursen eller bara: Vilken bra start på veckan!

Om ni någon gång får möjlighet att yoga för Marianne Fricke Stjernström så gör det! Hon är helt underbar verkligen. Det känns som att hon skulle kunna få vem som helst att kunna tycka om yoga. Igår under vår fördjupningskurs fortsatte vi med olika positioner och övade på längd och andning. Skriver jag några fler detaljer blir det genast flummigt. Det fungerar mycket bättre under själva klassen och det är inte ett dugg flummigt där. Jag kände mig som teachers pet som gick runt och la ut mattor och filtar eftersom jag kom i så god tid. Efteråt fick jag lite special feedback för min skolios som hon hade känt. Det är så underbart att folk känner att man har krokig rygg säg ... Min måndag som startade med löpning och lite styrka avslutades i alla fall helt perfekt med en skön yogaklass på kvällen. Med lite cykling och promenerade där emellan summerar jag en toppenstart på veckan! Dessutom i goda vänners lag. Blir knappast bättre. Min kollega som är med på samma kurs konstaterade att "det skulle hon aldrig orka". Jag köper förvisso morgontröttheten och hon sa i alla fall inte att  det lät "för mycket" som annars är den i särklass vanligaste kommentaren. Jag säger som Sara skrev igår Jag tror inte att det är bra att vara stilla 22 av dygnets 24 timmar. Word.

Men nu behöver ryggen servas. Jag har känt att det varit på väg ett tag men nu har jag den där dåliga känslan i vänster sida väldigt uttalat i princip hela tiden. Jag borde ha ringt min kiropraktor redan förra veckan för att säkerställa att jag fick en tid innan min påskvecka till fjälls men nu har jag i alla fall gjort slag i saken och lämnat en meddelande. Jag hoppas att få komma dit i dagarna! Ikväll blir det överkroppsstyrka med Vilma på SATS. (Ryggen ett pass till så hoppas vi på kiropraktorn sen okej?) Men vi tänkte inte dricka juice på Spårvagnshallarna och sådär utan dra oss undan på SATS Stadshagen. Bekvämt och bra. Men jag måste testa cityträning och juicegrejen snart också! Så att jag fortsätter kvala in som träningsbloggare ... Knät var inte 100% efter löpningen men känns helt bra i dag. Så jag balanserar vidare och fortsätter på vårpepp-temat!

Det ska vara roligt att yoga! Det här fina linnet kommer från Dropofmindfulnes. Jag såg det på Yogayama igår och är väldigt sugen på ett eget ...

Nästäppt + kissnödig + yoga = lite fail ...

Släpade iväg mig och tröttheten till Annextet Rörelse & Ro för 80 minuter yoga tidigare ikväll. Jag var faktiskt mätt - äntligen - men ville inte riskera något utan svängde in på Blueberry och köpte en smoothie på vägen. Det höll!

I dag yogade vi i den stora salen och förutom det gröna plastgolvet får även den här salen godkänt som yogasal. Pia som ledde klassen var en glad och bendy yogi och väldigt förutsättningslöst satte jag mig i utkanten av halvcirkeln runt henne. På Friskis gillar man verkligen cirklar! Till och med när man yogar alltså. Vi började med att andas och typ meditera. Hoppsan det här var ju lugnt och stillsamt tänkte jag (kom ihåg att jag i vanliga fall bara bikramyogar ...) men tänkte att det var ganska skönt efter en manisk jäkla jobbdag. En tjej kom inspringande (ja hon sprang) en stund för sent och började rassla med sina prylar precis bredvid mig, mycket irriterande. Men minuterna gick och jag började bli uttråkad. Det värsta av allt - jag var fruktansvärt kissnödig! Så otroligt otajmat. 80 minuter to go liksom.

Sen följde flera klassiska yogapositioner, solhälsningar och hundar och olika sorters krigare. Kände också igen en position från yinyogan, den sovande svanen. (Sleeping swan hette den i alla fall i Thailand - har lite svårt att ta mig själv på allvar när jag skriver om sovande svanar ...) Hela tiden var jag fruktansvärt nästäppt. Obeskrivligt jobbigt när man bara andas genom näsan kan jag meddela. Och nej, det funkar inte att fuska och andas genom munnen. Så mycket yogi är även jag att jag inte tycker att det funkar. Allting blev extremt jobbigt när man inte får ordentligt med luft! Och då var ändå inte den här klassen så himla fysisk. Det var väl ibland i hundarna och vissa plankor och sådär. Jag kan ha sådana här dagar när pollensäsongen sätter igång och jag tror att det är därför jag har varit så trött också.

Så jag kämpade på där upp och ner som en hund med igentäpt näsa och väldigt kissnödig. Ändå var hundarna rätt sköna också. Klar hatkärlek på dem! Och de går som sagt mycket bättre än för nåt år sedan. Hälarna var i golvet och jag har en helt annan rörlighet i skulderpartiet. De är säkert inte skitsnygga men känslan är bra och jag går på känsla!

Jag hade önskat lite mer precisa instruktioner under klassen dock. Hur ska det kännas och var? Varför gör vi det här och så vidare. På bikramklasserna får man betydligt mer coachning! Avslutade med en shoulder stand med hjärtat i halsgropen - jag är jäkligt rädd om min rygg och jag var mest uppe och vände. Efter vad som kändes som en evighet var det i alla fall äntligen dags för vila. Jag rusade ut och in på toaletten. Förlåt Pia, jag hade gärna vilat, men jag behövde verkligen kissa. Och andas med öppen mun. Gud vad jag fattar alla stackars astmatiker nu! Musklerna behöver syre ja tack. Och även hjärnan. Fy fy fy.

Nu är jag i alla fall mycket piggare än igår kväll. Har stoppat i mig quesadillas med massor av olika sorters ost och smarriga grejer och en bit morotskaka från Blueberry. Rätt äcklig. Deras muffins är godare!

Jag är inte helt peppad på den här formen av yoga men har ändå anmält mig till nästa vecka. Då är det ju Marianne och jag tänkte gå på toa innan och hoppas slippa vara nästäppt. Måste ge det en chans till med bättre förutsättningar. Men bikram och yin kommer kanske ändå ligga mig varmast om hjärtat...

(Så bra!) Fördjupningskurs i yoga

Wow vilken bra yogakurs jag var på igår kväll! Friskis levererar verkligen - som vanligt. Friskis är en fantastisk förening. Ja jag är lite lyrisk just nu men det är sällan samma ställe kan leverera så många olika saker. Men det kan Friskis. Till det bästa priset märk väl.

Igår kväll trampade jag och Helen till Annexet genom ett kylslaget Stockholm. Där väntade första delen i en fördjupningskurs i yoga. Vi var ungefär 10 deltagare med ganska blandad bakgrund. Bara kvinnor förstås ... Marianne som ledde kursen var väldigt inspirerande. Hon kändes som en riktig yogi - utan att det blev flummigt. Bara så där varm och godhjärtad och på riktigt engagerad på ett sätt som inte går att förställa sig till. Hon var en sådan där person som gjorde att alla kände sig välkomna, sedda och bra.

Min och Helens matta. Annexets (Kungsholmen) yogasal var verkligen mysig! Inte alls som en typsik sal för gruppträning vilket jag verkligen uppskattade. Väggarna var vackert målade och Marianne tände ljus. Tänk, för några år sedan hade jag väldigt svårt för de tända ljusen bara ...

Vi började verkligen från början med händer och fötter, trampdynor och olika punkter i händerna, maglås och rotlås. Sedan gjorde vi solhälsningar och olika framåt- och bakåtböjningar. Med oss fick vi även lite yogahistoria. Visste ni att dagens asanas inte är lika gamla som den mentala delen av yogan. De uppfanns inte förrän på 800-talet och är förhållandevis "moderna". Dock skapades de av män för män (vad annars säg) och dessa män var dessutom små, kortväxta Indier som var vana att tillbringa mycket tid nära marken och absolut inte på kontorsstolar. Därför måste vi anpassa dagens yoga efter våra moderna, västerländska kroppar. Till exempel förespråkade Marianne att vi inte står med fötterna tätt ihop utan en liten bit isär. De indiska männen hade inte så mycket bäcken eller höfter att ta ställning till ... Människor i dag får en konstig vinkel i benen om vi flyttar ihop fötterna. Vi står så på bikramyogan och jag får nog finna mig i att fortsätta med det där. Men vid tillfälle ska jag fråga någon på duCalme om Indierna och moderna höfter!

Jag fick flera bra tips och kände mig stark igår. Bikramyogan har absolut gjort sitt! Det var länge sedan jag gjorde en hund (downward dog) men känslan var absolut bättre igår. Bättre förståelse och bättre rörlighet. Mycket annat påminde förstås också om bikram även om positionerna inte var densamma och det hade jag glädje av. Det var kul att på riktigt få gå igenom olika krigare och andra positionerna.

Ikväll har jag bokat in mig på 80 minuter yoga 2 - också på Annexet. Jag är mycket förväntansfull! Tyvärr är det inte Marianne som har kvällens pass utan de turas om och ikväll är det en annan kvinna. Blir spännande!

Veckans träning #yoga

Det är bra att variera sin träning. Punkt. De senaste två veckorna har jag kört på ganska mycket med träningen och varvat intervaller med tung styrketräning, beachvolleyboll med bikramyoga och även hunnit med tuffa pass hemma. I helgen har jag också varit igång med mitt homestylande och burit, lyft, släpat och klättrat. Som en riktig stenåldersmänniska! Avslutade helgen gjorde jag med knappt två timmar i sandlådan. Jag känner mig inte särskilt trött i kroppen men inte precis utvilad heller. Det blev inte så många sofftimmar i helgen förutom igår vid 23-tiden med ett fotbad och varma vetetofflor (för övrigt det bästa efter beach- och barfotaträning!) och därför tänker jag försöka starta veckan lugnt.

måndag Ikväll blir det yoga på Friskis. Närmare bestämt den här fördjupningskursen i yoga! Ska bli väldigt spännande att se vad den bjuder på. Jag har packat löpartights (eh ja) och ett lagom tight linne och så blir det barfota ikväll igen.

tisdag Imorn skulle jag hinna "springa"* innan en intervju jag ska göra på morgonen men funderar på att lyxa med sovmorgon istället. På kvällen tänkte jag gå på yoga, igen på Friskis men en vanlig klass.

helgen med omnejd Sen har jag egentligen ingen träning planerad förutom styrketräning på lö och långpass på cykel och beachvolley på söndag. Men min gissning är att jag inte kommer ha någon lust att vila i tre dagar (och ikväll tror jag knappast kommer kännas som träning ...) så någon morgon blir det absolut ett konditionspass också.

Lugn och skön vecka på träningsfronten med andra ord men det är inte som att jag inte kommer ha fullt upp ändå. Otippat.

* på crosstrainer that is

Sweeeeaaaty monday!*

Igår var det varmt på duCalme. Det känns alltid lika överflödigt att skriva det men när jag säger att det var varmt - då har det varit lite utöver det extra varmt. Okej? Dessutom var Saskia i lite killer mode tror jag och peppade oss att stå i flera av positionerna bara liiite längre. Ja, det var en sån kväll igår. Och det gör så stor skillnad! Särskilt när man precis har lärt sig hur man - förvisso ännu starkare men - kan göra positionerna ännu jobbigare. Sweaty som sagt.

Mina höfter var lite knepiga igår igen. De ligger och lurar i bakgrunden och är lite tjuriga men säger bara till ordentligt just i en av positionerna på yogan. Det gjorde de aldrig förr. I den "grillade ostmackan" - en av framåtböjningarna när du står på raka ben och pannan nuddar smalbenen och resten av överkroppen ligger limmad mot underkroppen - protesterar de högljutt. Det gick i alla fall bättre än förra veckan. Grejen är heller inte att höftböjarna är korta och stela och inte vill (eller ja, kanske det med ...) utan det är snarare en sån där skarp smärta av den sort man ska passa sig för. Så jag tog det lite piano men tyckte ändå det kändes bättre än sist. Dessutom - när något gör ont blir det tusen gånger till jobbigt att göra. Det vet alla som varit där. Samma smärta kändes igen i andra tryck mot höftböjarna men var mer åt det skönonda hållet då. Push yourself! som Saskia sa. Jag tror att jag i slutändan är ganska bra på det.

För det var varmt som sagt och jag kände direkt att min vätskebalans kunde ha varit något bättre. Orutinerat! Jag var här och nu i den stående delen och parerade en lätt matthet efter bästa förmåga. Illamåendet hölls på lägstanivå. Det var där men fick inte tillfälle att ta för mycket plats. Jag slet så mycket mer än på ett genomsnittligt pass (och de sliter man redan h å r t på i vanliga fall) vilket med facit i hand i och för sig känns rätt bra! I savasanan mellan den stående och den liggande delen konstaterade jag att jag bara druckit en kopp te i dag (dricker ur enorm kopp) istället för två och ganska lite vatten till lunchen mot vad jag brukar. Dessutom hade dagen varit ganska kolhydratsfattig och kolhydrater binder vatten. Igen hur orutinerat som helst. Men det var bara att sikta på fighting mode och köra. Fullt ös följt av 30 sek vila. Igen och igen och igen. Sen var jag i mål. Det är en bra mental grej att träna på, från fighting till dead man pose (savasana). Känns som en bra grej att kunna i dagens samhälle, från fullt ös till total avslappning...

I vår sista savasana efter 90 minuter effektivt arbete för hela kroppen kunde jag åter igen fascineras av hur man med bikramyoga verkligen tränar både styrka, kondition och rörlighet. Jag var helt färdig men mådde ändå så bra!

Jag tvingade i mig en liter vatten under de 30 minuter jag hängde kvar och duschade och grejade. Och i väskan fanns - äntligen lite rutin - resorb. Matt i pälsen blev det ganska många apelsinklyftor och en lång paus innan jag ens orkade duscha. Men när man väl har gjort det, och cyklat hem, och käkat middag. Den känslan!

Jag läser igenom mitt inlägg och tänker yoga: övning i bra kroppskännedom!

* Jag är lite språkförstörd. Använder alldeles för ofta engelska uttryck även när det finns svenska. Helt tokigt egentligen med tanke på att jag jobbar med... språk! Och med tanke på att jag blir galen på amerikanisering.

40 grader i mars

Cyklade till duCalme efter jobbet laddad för 90 minuter bikramyoga. Nä, jag var faktiskt inte tokladdad insåg jag en kvart innan det var dags att sticka iväg. Bikramyoga är jobbigt och ställer krav. Det gäller att du är redo för utmaning varje gång. Det funkar liksom inte att mysyoga bikram utan det är snarare blod(smak), svett och tårar. Alltså var det läge att tagga till.

Post bikram. Nöjd och glad!

Jag hade en bra lunch i magen (fisk i ugn med blomkålsris och en hög med grönsaker) och hade stoppat i mig lite mellis ganska nyss (två kokta ägg och ett äpple). Yogaoutfiten låg nerpackad i väskan tillsammans med hårinpackning och mjuka myskläder att cykla hem i och så fanns det resorb och banan. Känslan efteråt, hur är den? Jo, jag började bli redo!

Ellen instruerade i dag och hon är ju hur grym som helst! Verkligen engagerad och ger massor av bra feedback. Jag stod på favoritplatsen och när jag väl kör så kör jag. Varje gång. Det är en av de fina grejerna med mitt huvud. Med andra ord blev det självklart ingen mysklass utan jag utmanade mig själv och njöt. Mannen bredvid betedde sig som många män i träningssammanhang, frustade och stånkade och gick an. Han ramlade ur positionerna hit och dit men jag visualiserade mig själv som en saltstod. Och där stod jag också.

Fick bra tips på hur jag kan låsa knät ännu mer och göra ståbenet i respektive övning ännu mera stabilt. Ännu mera. Jag tyckte jag var stabil redan men satan vad jobbigt det blev nu! Men stadigt stod jag. Höfterna var bananas sedan gårdagens benstyrka - jag tror i alla fall att det var därför - och protesterade högljutt vid helt oväntade tillfällen. Treatade dem med lite extra höftöppnare när klassen var klar. I min sista savasana höll jag ärligt talat på att somna. Jag mådde så otroligt gott! Värmen var bara sådär underbar i dag och kroppen mjuk och genomjobbad. Kände mig behagligt lugn och såsig men plockade till slut ihop mina prylar och gick mot hårinpackningen.

Väl hemma var det raka spåret till food heaven. Var bara tvungen. Ikväll igen.

Lunchyoga för stel nacke

Min nacke och övre delen av ryggen har varit lite stel de senaste dagarna. Just där brukar jag faktiskt aldrig (peppar peppar) ha ont men det kan säkert vara rester från den där chinsstången jag hängt mer frekvent i på sistone. Testade lite skön lunchyoga för nacken. Snarare stretch än yoga kanske och det går utmärkt att göra framför datorn! Funkar bäst i kombination med många korta pauser. Ställ klockan på en 30 minutersintervall och res dig upp och rör på armar, axlar och nacke varje gång. Bra grej!

Fördjupningskurs i yoga

Har spontant anmält mig till en fördjupningskurs i yoga. Friskis har så många bra (och billiga) grejer! Jag har varit med på allt ifrån (gratis) kettlebellworkshop till (gratis) löpskolning.

Yogakursen sträcker sig över tre tillfällen och man får chansen att lära sig mer om hur yogans positioner (asanas) ska byggas upp på ett säkert sätt, så att de passar ens egen kropp. Saxat från Friskis sajt: Du får individuellt stöd och justeringar i positioner och vi lägger särskilt fokus på att stärka axlar och rygg. Vi kommer också att gå in på en del av yogans spännande filosofi. Ledare är Carina Sjöberg. Carina är yogaledare och utbildare på Friskis&Svettis och är även certifierad Viryayogalärare med påbyggnadsutbildning inom terapeutisk yoga.

Den här kursen kostar 390 kr för 4,5 h fördelat på tre tillfällen. Tyvärr insåg jag försent att jag är i fjällen vid sista tillfället men så kan det gå. Det känns ändå som ett utmärkt tillfälle för att samla på sig yogatips och få personliga råd. Har funderat på att testa lite andra yogaformer förutom bikram och yin och då kan det ju vara en bra grej att ha med sig. De flesta kurser jag sett hittills har varit betydligt mer omfattande och såklart mycket dyrare och det är inte riktigt vad jag letar efter.

Icke medlemmar är också välkomna men för 590 kr istället.

Intervaller och yinyoga - bra kombo!

Hade bokat in mig på ett pass IntervallFlex (30 min intervallräning och 30 min rörlighetsträning) men sedan det där tisdagspasset i veckan har mina knän inte känts tiptop. Eftersom de har varit bra en längre tid (trots många djupa knäböj och spel i sanden!) men varit skadade hit och dit under långa perioder förut är jag väldigt försiktig så fort jag känner av något i dem. Nästa vecka ska jag dessutom till Åre och åka skidor och det kommer att bli tillräckligt tufft! Därför blev det intervaller på crosstrainern istället - min och knänas variant på löpning.

Jag körde bra och effektiva Marit Björgen-intervaller som de kallas i träningsbloggvärlden numera. 4 minuter X 4 med tröskelpuls. Aktiva vila 1-2 minuter mellan varje intervall. Jag värmde upp i 10 minuter och lät pulsen börja klättra uppåt de sista minuterna. Första minuten i varje intervall använde jag för att komma upp i rätt puls - någonstans mellan 165-175 slag per minut var tanken. Resterande tre minuter körde jag på mellan 170-175 slag. Det var faktiskt inte SÅ jobbigt. Därför ökade jag på både tempo i motstånd i sista intervallen och den blev sådär härligt grisjobbig i stil med snart trillar jag nog av!

Knät knorrade lite redan i uppvärmningen och jag suckade irriterat. På en crosstrainer liksom! Men jag hoppades att uppvärmning och blodcirkulation skulle göra susen. I början av första intervallen var den där molande känslan kvar men jag påminde mig om alla mil jag cyklat och när jag ibland har haft ont i knät och hur det sen plötsligt har gett med sig. Så jag körde på och värken släppte. Yay! Såhär några timmar senare känns det fortfarande lika bra. Stretchade lårmusklerna g r u n d l i g t efteråt eftersom högerknät som strejkade idag faktiskt mest är effekten av en gammal sträckning och ärrbildning i höger lårmuskel efter en blockträning. Den musklen är svinkort om man jämför med vänster.

Istället för Flex-pass gjorde jag också lite egen Yinyoga. Esther Ekhart har en uppsjö med "Youtube tutorials" som man kan yoga efter. Till exempel har hon flera korta filmer med Yinyoga. Jag yogade i drygt 30 minuter innan jag hoppade in i duschen. Min pälsboll tyckte det var mysigt att ha mig nere på golvet och ville gärna vara med och samtidigt surplade jag på en sån där smoothie med kokosmjölk, banan, jordnötssmör och den här gången jordgubbar. Men jag stängde i alla fall av Vinterstudion under tiden. Hur bra träningsförmiddag som helst!

Rolig bikramyoga!

Jag och träningsvärken från chinsräcket i förrgår unnade oss 90 minuter bikramyoga ikväll. Och åh vad bra det var, och roligt! Välgörande och roligt. Blir ju knappast bättre säg.

Saskia är en klart underhållande instruktör. I dag körde hon onekligen hårt med oss också till att börja med. Jag kan nästan svära på att att vi fick hålla alla stående positioner lite längre än vanligt och hon fick oss att göra "the extra mile" flera gånger om. Och det var varmt. Men det känns i samamnhanget som en överflödig kommentar. Men den där värmen har jag som sagt bara kommit att uppskatta och till och med älska. Den gör underverk. Men det var såklart grisjobbigt att hålla varje position en stund längre. Men jag gjorde det. Varenda en! Jag gick inte ur någon position tidigare och ändå gjorde jag mitt allra yttersta. Inget mesyogande liksom. Praktiskt med en tävlingsnerv ibland...  Jag kan med en gång säga att jag var väldigt nöjd min yogainsats idag.

Sen var det det här med underhållningen som sagt. Saskia gillar att säga att vi ska le när vi yogar. En bra inställning såklart. Det påminde hon oss om vid några tillfällen även ikväll. För att till slut utbrista: Men kom igeeen nu! You all look way too serious. Like oh.my.God (med tillhörande mimik). This is not funeral yoga! This is bikramyoga. Klart man inte kan hålla sig för skratt då. Det blir så himla komiskt när man står där och flämtar med bankande puls och svetten som dryper om en och man precis har kommit ur någon för tillfället helt absurd position där man ska fokusera och vara balanserad (man är verkligen balanserad upp och ner säg) och den som instruerar ropar but smile people! Ja ja smile smile på dig själv.

Igår kväll efter duschen strök jag på lite liniment över mina just då stela höfter. (Benen var ju också med på gymmet i tisdags). Och det där linimentet gjorde någon slags comeback i värmen och satte igång att grilla mig, ett dygn senare! Men det var faktiskt riktigt skönt. Linnex kan bli satans så varmt så jag förberedde mig på bikram delux när jag insåg att det satt kvar, men det gick ju hur fint som helst.

Eftersom jag yogade i måndags också och jag inte brukar lyckas komma iväg så tätt var jag rätt nyfiken på om det skulle ge någon bonuseffekt. Och ja jo, om det inte bara var inbillning - men det tror jag inte - kände jag mig trots träningsvärk snäppet mera rörlig och smidig i dag än vanligt. Särskilt i baksida lår, trots sträckning! (Den känns i och för sig helt okej nu.) Alla positioner som utmanar de musklerna gick ganska så mycket bättre i dag. Roligt! Jag skippar att rabbla upp indiska namn på positionerna dock eftersom det mest sannolikt inte säger någon nåt.

Hur som helst. Köp ett 10-kort och börja bikramyoga! Det är skitkul!

Yoga i 40 graders värme: bra för post semester-depressioner

Fick en finfin kväll på duCalme igår kväll. Promenerade från jobbet i god tid och fick ett stort skåp (förra gången fick jag inget alls) och min favoritplats i yogasalen. Dessutom var jag där så pass tidigt att jag både han dricka lite te och ligga och slappna av (och värma mig!) en bra stund innan vi drog igång. Skönt med en bra start från början! Jag vill verkligen ha en lugn och bra uppladdning inför en bikramklass som ju kräver så mycket fokus och koncentration. Klassen leddes av Ellen istället för Saskia som det stod på schemat. Jag var lite skeptisk först eftersom hon inte hade imponerat på mig när jag yogade för henne första gången - men vilken utveckling. Ellen var riktigt grym och åter igen kunde jag samla på mig flera nya och bra yogatips. Dessutom hade hon ett aldrig sinande engagemang. Om du yogar på duCalme tycker jag absolut du ska testa en klass med henne. Dessutom pratar hon svenska vilket många säkert föredrar.

Dagens förvåning kom redan i den första andningsövningen när armar, axlar och bröstkorg som av sig själva nådde en helt ny rörlighet. Jag blev verkligen "taken by surprise"! Givetvis funderade jag på vad som kunde ligga bakom denna nya gummikänsla - det var som att ta 10 steg framåt - men det enda jag kunde komma på (eftersom jag inte yogat på veckor) var avsaknaden av styrketräning den senaste veckan också. Styrketräning gör en som bekant inte speciellt mjukare utan tvärtom gärna stelare. Vem vet.

Det var varmare än vanligt tyckte jag (är Saskia den enda som inte försöker steka oss levande?) och takfläktarna var avstängda under ganska stora delar av klassen. Phew. Men så fort man kommer till den liggande delen känns det alltid mycket bättre tycker jag. Det är bara kamelen som framkallar ständig längtan efter att spy. Men jag gillade Ellens inställning till den också. Hon gick igenom positionen detalj för detalj: ögon, huvud, nacke, andning, övre delen av ryggen och så vidare. Om man bara tuffade på efter hennes instruktioner och såg till att hålla stenkoll på hela kroppen gick det ganska bra.

Det blev en bra klass rakt igenom och jag har försökt anteckna alla Ellens tips mentalt. Avslutade med resorb och god middag framför 30 grader i februari. En grym serie på Svt just nu. Se den! Finns på Play om du missat de tre första avsnitten. Jag börjar långsamt, väldigt långsamt men dock, vänja mig vid vardag och gråslask och att göra det mesta av det man har.

I Thailand hade vi både gym, gruppträning och yogastudio på hotellet. Hur bra som helst!

Bikramyoga: före och efter

Jag bikramyogade första gången i somras. Det var juni och hett som i en stekugn. Ute. Och inne också förstås. Jag var på Perfection med min inbitna yogikollega Charlotta, Helen och Katten. Jag minns faktiskt inte varför jag ville testa. Jag tror jag ville börja gilla yoga. Jag hade försökt men inte lyckats och nu hoppades jag hitta en yogaform som passade just mig - typ den jobbigaste av dem alla - och det gjorde jag. Jag hade aldrig kunnat drömma om att jag skulle bli en yogi.

Även om Perfection är ett en riktig dålig studio blev jag fast direkt. Det var trångt, varmt på fel ställe och klassen hölls i två salar bredvid varandra medan instruktören, som inte heller imponerade, gick fram och tillbaka mellan rummen. Jag låg bredvid något livsfarlig värmeaggregat men ändå blev jag fast. Det var känslan efteråt, hemma, som var obetalbar. Det var som att jag hade sprungit ett marathon (fast på mjuk stig), styrketränat och fått idrottsmassage på samma gång. Jag och Katten cyklade hem i samma kläder som vi yogat i plus ett linne och lät vinden torka bort svetten. Jag funderade på hur det här skulle fungera till vintern, det verkade jobbigt.

Det är jobbigt. Man eftersvettas något makalöst och jag packar alltid ner funktionsplagg till överkroppen att ha under dunjackan på vägen hem. Väl hemma duschar jag nästan alltid en gång till. duCalme där jag yogar nu (jag gick aldrig tillbaka till Perfection) ger en spaig känsla. Mörka träslag, levande ljus, frukt, te och ångbastu. Jag är helt fast som yogi.  Innan jag bikramyogade första gången var min senaste yogaupplevelse hathayoga (många av de positionerna finns med i bikram också) på Yogayama och det var dödens tråkigt. Att min inställning till (bikram)yoga  skulle bli precis tvärt om höll jag för osannolikt.

Jag har bikramyogat knappt 20 gånger och är i sammanhanget alltså en ordentlig rookie fortfarande. Jag kan positionerna ganska bra (men man utvecklas verkligen hela tiden), jag har lärt mig att uppskatta värmen (och yogan i sig förstås men det har jag gjort hela tiden) och har verkligen fallit för mycket av tänket kring yoga. Tänket är kanske den största grejen för mig och det hade jag aldrig trott när jag började. Sara undrade över vilka skillnader jag märker i dag jämfört med innan jag började med yogan och det är nog det mentala som varit mest slående. Kanske för att jag inte var så inställd på det från början. På 20 gånger har jag (tyvärr) inte förvandlats till en böjlig kinesisk gymnast i 14-årsåldern. Jag har relativt rörliga leder, till exempel ländrygg och fotleder, men inte lika smidiga muskler. De släpar på gamla muskelbristningar och ärrbildningar från diverse skidbackar och beachplaner och en del annat. Skolios har jag också som att det inte var tillräckligt redan. Men tänket har gått fortare att utveckla. Många tror att yoga bara är för de där bendy små gymnasterna men jag skulle säga att det är precis tvärt om. Det är alla andra som behöver yogan. Kanske särskilt prestationsprinsessor i en storstad. Jag kvalar in i alla kategorier.

Jag hade hoppats att jag skulle bli lika smidig och vig som pälsbollen (han är katt) relativt snabbt men så är förstås inte fallet. Däremot är känslan i kroppen annorlunda. Och visst gör jag framsteg. Varje gång jag yogar är det oftast en position som går lite bättre än sist. Ibland är det stora framsteg, ibland små. Jag tror att det handlar lika mycket om att bli mer rörlig som att lära känna sig själv ännu bättre - och det sistnämnda är nog ännu viktigare egentligen. Där kommer huvudet åter in i bilden. Jag älskar det jag hörde på en klass en gång. It's called human being, inte human doing.

Varje gång jag bikramyogar får jag höra att vi inte ska tävla, att vi inte ska prestera och inte ens jämföra. Jag tror dem men ändå inte. Tävlingsjaget är inte övertygad om att de inte skulle bedöma oss. Därför tror jag ännu mer att jag behöver yogan.

Jag har förvånats över hur bra jag är på att koncentrera mig, på att fokusera och stänga ute allt annat. Jag har ofta tänkt att det är för att det är så jobbigt och att det inte går att tänka på annat. Men visst skulle jag kunna gå ur en position tidigare för att jag börjar fokusera på hur galet påfrestande det är istället för att fokusera på vad det faktiskt är man ska göra. Alla de här sakerna kan jag ta med mig i andra sammanhang. Att ibland vara och inte bara göra. Att fokusera på rätt saker.

I helgen yogade jag ensam för första gången. Jag satt framför en braskamin på en matta på golvet i ett väldigt vintrigt Värmland med utsikt över isen och skogen. Det passade hur bra som helst men jag märkte att jag snabbt blev rastlös. Bikramyoga är grymt tuff träning. Kanske är det vad jag behöver för att kunna fokusera. För mig är det en större utmaning att kunna göra det bara genom att sitta i skräddarställning med tända ljus.

Vissa fysiska förbättringar har jag ändå noterat. Till exempel en starkare längdrygg. Det upptäckte jag av en slump på gymmet. Oh wow. Det märks i vardagen också men samtidigt har den ju servats av kiropraktor förutom att få yoga. I vardagen känner jag mig annars inte precis smidigare (tänk bendy kinesgymnast). Å andra sidan upplevde jag mig inte som direkt osmidig innan heller. Men jag tror man måste yoga mycket mer för att märka en stor skillnad. Jag har yogat ca en dag per vecka. Jag skulle egentligen vilja gå minst två eller ännu hellre tre dagar.

Jag har faktiskt börjat kika på annan yoga också. Jag yogade som sagt “hemma” i helgen och tänker yoga varje dag när jag är i Thailand nästa vecka. Det är skönt men än så länge har en promenad i lugn och ro ungefär samma effekt på mig. Eller varför inte en tur på hästen i skogen. Det är fortfarande oslagbart.  Men jag hoppas att mina lårmuskler någon gång ska kunna bli lika långa igen. Och att min skada i baksida lår ska reparera sig helt. Där kan jag ändå känna förbättring av yogan. Men höger lår sitter hårt åt. Bokstavligen.

Det är svårt att sätta fingret på varför jag gillar bikram så mycket. Känslan innan, under tiden och efteråt är fantastisk och det är helt enkelt en oslagbar kombination av fysisk träning, rörlighet, stretch och mental närvaro. Jag älskar det. Just den exakta känslan har jag inte hittat någon annan stans. Det är de där speciella känslorna jag bara kan få av en enda grej (till exempel hästar och ridning) som jag letar efter. När man vet vilken/vilka känsla/känslor man mår bäst av är det de känslorna man ska försöka hitta i så många sammanhang som möjligt. Då mår man bra.

Imorn ska jag gå på yinyoga för första gången. Det är 30 grader varmt och vi börjar klockan 07. Jag är mycket förväntansfull.

Här har jag också bloggat lite tankar om bikram.

Yoga i ett vinterland

I morse yogade jag till den här utsikten. Älvsbacka i Värmland. 22 minusgrader.

Jag vet inte vad som hände. Sjävkänsla, yoga och spindlar.

När jag inte haft mitt bästa träningspass eller i det här fallet yogapass börjar jag gärna fundera på varför - särskilt i dag. Det var egentligen inget dåligt yogapass sett till min egen prestation (big no no ord i yoga jag vet..) utan mer omständigheterna runt omkring. Jag är generellt en person med både helt okej självförtroende och helt okej självkänsla. Men lite för ofta den senare tiden tycker jag den senare biten har varit svajig. Varför kan vi ju lämna därhän just ikväll men tål att funderas på nån annan gång... I dag har jag haft en sån där dag när det känts som att så fort jag öppnat munnen borde jag inte ha gjort det eller i alla fall sagt något annat. Om jag har lett borde jag ha varit allvarlig och tvärt om. Usch, jag vill verkligen inte vara sån och ser mig inte som en sån person. Det är som att man blir en decimeter kortare och kutryggig på samma gång.

I morse missade jag min morgonpromenad som jag äntligen skulle ha fått i solsken eftersom jag var på utflykt till Solna i morse och väl på jobbet pysslade jag med rätt trista grejer. Jag längtade till kvällen och min älskade yoga. Så gick tankarna. Varm och skön yoga, bra instruktör, världens bästa dusch, promenad hem och nån god middag.

Men av nån anledning är det redan ett gäng där när jag kommer på klockslaget som de öppnar inför kommande klass. Det finns inte heller några nycklar till skåpen, alla är upptagna. Det har liksom aldrig hänt och jag står lite rådvill och trampar i receptionen. Jag brukar komma i god tid och ha gott om tid att byta om och fixa och sen få min favoritplats. Jag hatar att stressa och yoga ska bara vara total lugn och ro för mig. Bestämmer mig för att gå och byta om ändå även om det känns fånigt att stå och vänta i en outfit som mest liknar bikini och med handväska på att få en nyckel... Det börjar bli kö till yogasalen och jag har fortfarande inte låst in mina saker. Hugger en tjej på väg ut och får hennes nyckel och hamnar sist i folkhopen. Den som är smart har redan listat ut att jag inte får "min" plats. Skåpet är skitlitet, det är kö till toan och jag är liksom off focus. Det är är bara att gilla läget och vi kör igång.

Passet i sig går faktiskt riktigt bra. Det inser jag särskilt nu när jag sitter hemma i soffan med levande ljus, uppackad, duschad och mätt. Jag kom längre i några nya positioner vilket jag inte alls var beredd på och värmen var inte störande på nåt sätt. Jag börjar snart låta som Charlotta som jämt vill ha varmare! Yogan gick bra. Och faktum är att jag hade en ganska bra plats. Men jag fick inte ihop tankarna som vandrade iväg. Och det har aldrig hänt. Och det känns nästan värre än att inte vara bendy som en liten asiatisk gymnast. Big fail. Ovanför i taket hovrade en spindel. Jag brydde mig inte men tänkte att andra kanske inte vill ha en spindel som publik. Jag sa till Saskia efteråt och det kändes hur töntigt som helst (en av alla gånger i dag jag tyckte jag öppnade munnen på fel ställe) när jag stod där och babblade om en spindel! Alla andra frågade om olika positioner och om andning. Jag var mest bekymrad över en spindel i taket. Lät det i alla fall som. Och så fick jag hete "Miss blue towel" i dag.

Ibland när de erfarna yogisarna, instuktörerna, säger att man inte ska jämföra sig med någon annan, att det inte handlar om att vara bra och vad man än gör så är det tillräckligt kanske för just mig osv -  då undrar jag om dom alltid faktiskt alltid tycker och tänker så. När alla står uppradade och vi bikramyogar måste de väl ändå reflektera över hur rörliga eller hur smidiga folk är, jämfört med de andra deltagarna eller med sig själva. De måste väl någon gång konstatera vem som har ett sexpack och vem som inte har det. De måste väl ha favoriter, folk de tycker lyssnar till instruktionerna eller som alltid kämpar lite mer än andra. Jag känner att det är i de sista bitarna jag har min chans. Jag försöker vara en utomordentlig elev och göra exakt så som de säger vid exakt rätt tillfälle. (På clinicen sa de att det är en viktig grej). Aldrig börja en position för tidigt eller lägga till saker innan vi kommit dit och aldrig gå ur en position innan man ska och inte vara för långsam ner i savasana. Jag dricker aldrig när det inte är meningen. Jag fipplar inte med håret. Och jag kämpar alltid hårt och hoppas att det syns. Apropå självkänsla ...!

Hur som helst kan man ju inte tappa både fokus och självkänsla för att man missade sin morgonpromenad och inte fick "sin" plats i yogasalen. Den här kvällen får jag ta med mig andra saker än just bikrampostioner. Kanske att "köra på" fast att dagen inte blir som planerat och särskilt inte kvällen. Det går att yoga ändå. Det här var ju bara många små i-landsproblem (jag tog inte ens upp hälften i det här ändå långa inlägget). Sådana som är bra att ha övat på när det faktiskt gäller.  Och den där spindeln var faktiskt bara av omtänksamhet mot fobiker. Vet ni vad jag fick för svar: you know what, I think it's dead actually. Ska man inte ta ner den då eller? Inte bara jag som sa lustiga saker ikväll kanske.

Tänk om jag hade så här korta ben. Vad lätt yoga skulle vara då. Måste ju avsluta med en kul bild i alla fall! Jag har faktiskt fått bekräftat att det är krångligare med långa ben. Jo tack. Vi har längre till golvet.

Vad är yoga?

Just nu pågår flera "30 dagars-utmaningar" i olika bloggar. Alltså yoga varje dag i 30 dagar. Det låter som en väldigt sund utmaning i mina ögon och anledningen till att jag inte har hoppat på är framför allt att jag inte riktigt vetat vad jag skulle göra varje dag i 30 dagar? Sen skulle det ta en massa tid har jag föreställt mig vilket i och för sig kanske skulle funka om jag bytte ut mina morgonpromenader mot yoga. Men att behöva åka tunnelbana. Njaaaa ... Men den stora frågan är ändå: Vad är yoga?

När jag läser om de olika 30 dagars-utmaningarna tänker jag mig att man kör ett regelrätt yogapass a 30 min, minst, typ. Det kan vara bikram (om man startat torktumlare och hårtork och stänger badrumsdörren typ), yin, hatha eller någon annan form av yoga på vardagsrumsgolvet (eller badrumsgolvet då). De här passen hittar man på nätet förslagsvis. Därav att det ändå kännts rätt tidsödande. Men sen när jag läser om folks yogande tänker jag för mig själv att är inte det är bara lite vanlig avslappning och stretch då typ? Armarna ovanför huvudet och lite annat skönt på morgonen eller kvällen? Hur definierar man yoga egentligen? Duger det om man gör en övning som finns "på riktigt" och har ett yoganamn på sanskrit? Kan man göra bikramövningar i ett kallt rum och kalla det bikramyoga för att det är samma övningar?

I SportySpice's blogg läser jag en bra definition av yoga.  Yoga practice, not yoga perfect. Det är alltså inte frågan om att försöka uppnå en perfekt pose, att pressa sig till den yttersta gränsen, att jämföra sig själv med någon annan eller ens med sig själv (din morgonkropp är inte den samma som din kvällskropp, din torsdagskropp skiljer sig från din fredagskropp, din vinterkropp är helt annorlunda än din sommarskropp). Yoga är ingen tävling, det är ingen uppvisningssport och det är inte en muskelkamp där du får en guldstjärna i slutet.
 
Asanas (de fysiska poserna) är faktiskt bara en liten, liten del av yoga. Men här i väst har vi gjort det till det enda som räknas. Men står du i en pose och tänker på vad du ska äta till middag, på din kollega som sa något taskigt till dig, på räkningarna du måste betala när du kommer hem eller hur jävla-skit-förbannat-jobbig den är posen är – ja då är det inte yoga du håller på med. Du kanske stärker dina muskler eller stretchar. Men yoga är det inte.

Yoga handlar om att vara 100 procent här och nu. Att använda sig av sin andning, röra sig med andetagen som guide, vara närvarande, medveten och uppmärksam på känslan i kroppen och på dina tankar. Men detta är ingenting som bara kommer av sig självt, det krävs övning och regelbundenhet. 

 

Och jag inser att jag egentligen redan tänkt på allt det här som definitionen av yoga. Kanske skulle man hoppa på den där yoga i 30 dagar-grejen och räkna några favoritövningar från yogan som man lyckas göra helt närvarande och utan tankar på något annat som yoga. Så funderade jag tidigare i dag och såg framför mig ganska mysiga morgnar med tända ljus, pälsboll och lite yoga.

Som pricken över i föll mina ögon på en bok om yoga på Ica Lindhagen (!) ikväll efter jobbet. Endast 39 kronor. Jag var ganska skeptisk men började bläddra i den och upptäckte att den var full av inspiration för en ny yogi! Dels kan man läsa om vad yoga är och fördelarna med den. Den går igenom olika sätt att andas och vara mentalt närvarande, positioner att vila i och förstås många andra "jobbigare" positioner. Enligt boken ska ett balanserat yogapass (som man t ex kör ensam hemma) innehålla en framåtböjning, en sidoböjning, en bakåtböjning, en vridning, en balanserande position en upp och nervänd position och en avslutande och avslappnande del. Har man lite tid är det bättre att göra några få övningar i lugn och ro än att rusa igenom flera.


Här är en ganska rolig film om yoga som många yogisar säkert kan känna igen sig i! Också från SportySpice-bloggen.

Vad är yoga för dig?

Bikram yoga posture clinic på duCalme

Igår kväll var jag på en posture clinic i bikramyoga på duCalme. Efter två vilodagar hade jag hoppats på en ganska tuff genomkörare och tidigare gånger hade tydligen varit just det. Som ett vanligt pass men med mycket mer instruktioner. Gårdagen var dock mer som en föreläsning. I ett 40 grader varmt rum. I "bikini". Intressant grej. Först var jag ganska besviken när jag insåg att jag inte skulle få köra igenom kroppen som verkligen längtade efter just en genomkörare men sen valde jag att gilla läget (i sann yoga-anda) och inse det bra i att ändå vara där och lyssna och lära.



Hela gänget av instruktörer var där vilket var kul och alla fick demonstrera olika positioner - ofta utifrån det respektive instruktör vad bra på men lika ofta för att vi skulle se hur stor skillnad det kan vara mellan tre yogisar. Och de här människorna är ju ändå proffs! Vi gick igenom de fyra olika positioner igår och pratade mycket om hur man står, hållning och längd. Nästa tillfälle handlar om fyra andra positioner. Det blev mycket instruktörssnack (nästan väl mycket och de skulle kanske ha synkat sig lite bättre i förväg) och demonstrationer men varje position fick vi också testa själva.

Vi började med de inledande andningsövningarna, pranayarna, och det var snudd på för flummigt för mig med alla ljud från folk som andades hit och dit. Lite som en dramalektion och snart skulle vi lära oss att falla och lita på varandra eller nåt ... Men jag fick ändå med mig flera bra tips. Till exempel att inte fokusera så mycket på att lyfta armbågarna uppåt utan snarare på att öppna bröstkorgen och göra den stor. Tänk bakåt och större lika mycket som uppåt. Helt ny känsla check. Bra lungkapacitet måste jag i alla fall ha för jag har aldrig upplevt att jag inte kan andas in så länge som man ska.

Halvmånen som kommer efteråt är intressant för mig eftersom det går himla lätt åt höger men inte så lätt åt vänster. Det blir så när man har en s-formad ryggrad ... Även här fick jag med mig flera bra tips: Man ska sträcka på sig och bli lång, snarare än vika sig. Det är en rund rörelse. Höfterna inleder rörelsen ut åt sidan och när hela benen är böjda så pass att du kommer ramla om du skjuter ut dem mer åt sidan då sträcker sig armarna också över. Också en ny bra känsla.

Nästa steg är bakåtböjning av ryggen/ryggraden. En av mina hatövningar. Mest för att jag i princip inte kan utföra den men också för att min ländrygg hela tiden tar stryk. I dag inte ett dugg uppvärmd tog den verkligen stryk - trots alla nya tips jag fått för att skona just den. Men min ländrygg är inte 100% och det bara är så. Kommer att göra den här positionen ytterst försiktigt även fortsättningsvis. Bikram handlar om både förlängning och kompression men i den här positionen känns det inte som att jag blir längre utan bara komprimerad, på helt fel sätt. Blä. Att man i bikram hela tiden pratar om att böja ryggen och inte vika den känns ändå väldigt positivt och min kiropraktor som tjatar om ryggen som en solfjäder skulle jubla.

Den sista övningen kallar jag själv för grillade ostmackan. Jag vet inte vad den egentligen heter. Men här fick jag nog den största aha-upplevelsen i alla fall. Hade inte insett att jag skulle prioritera att ha bröstkorgen mot låren och hellre böjda ben än raka ben och inte nudda ordentligt. För nej, jag kan inte stå helt dubbelvikt...

Gårdagskvällen kan sammanfattas med mycket passion och skratt. En hel del allvar men mest verkade alla bara ha väldigt roligt! Bikramyoga är en härlig grej!

Skön bikramyoga!

I dag var det som det ska vara igen. Körde (praktiserade?) en underbar bikramyoga klass efter jobbet. Det var svettigt, jobbigt och alldeles, alldeles underbart. Det var Saskia som höll i kvällens klass och hon är exakt så tuff som jag vill att den som står där framme ska vara, varken mer eller mindre. Ofta utbrast hon "And remember to smile! You're doing yoga!" Man bah ja jo men alltså det här är  s j u k t  jobbigt just nu. Typ. Konstigt hur som helst att nåt som är så tufft kan vara så skönt. Men i dag tuffade pulsen på så där lagom. Den bankade inte som en vild tjur som varnade för att framkalla kaskadkräkningar när som helst. Tack. Och jag var totalt närvarande från att jag klev in genom dörren och ut igen. Som det ska va. Dagens roliga var att Saskia tydligen vet vad jag heter numera och jag fick positiv feedback - skojigt! Hur hon har listat ut det är oklart men hon känner i alla fall igen mig. (Hon kanske har hittar min blogg, den har nytt besöksrekord!)

Sen promenerade jag hem, duschade igen och bokade en resa till Thailand. Ja just det! Jag ska åka hit om några veckor. Fyra plus vid stranden. Barnfritt. Ett gäng pooler. God mat. Gym, gruppträning och yoga. You name it. På väg från jobbet halkade jag fram genom snömodden förbi Kunsgträdgårdens skridskobana där det skrålande hördes "vamos a la playa". Vilket hån. Det följt av 90 minuter bikram avgjorde saken.

Och sen landade jag i soffan och Rolf-Göran fick ÄNTLIGEN Jerringpriset. Helt otroligt. Bra kväll helt enkelt!

Bikramyoga from hell

Dagens bikramklass var ingen walk in the park. Bikram är alltid fysiskt utmanande och ställer stora krav på uthållighet och koncentration. Även om rörlighet, styrka och kondition utmanas är det på det mentala det hänger. I dag yogade jag och Charlotta för Emma, en ny instruktör som skulle vara "jättebra". Minuterna innan när jag låg på min matta och laddade kändes det inte varmare än vanligt. Jag var dock inte superpeppad heller, vet inte varför och tänkte att jag kunde ju ta det lite lugnare i dag om inte kroppen peppade igång själv. Då skulle jag haka på. Det utgångsläget kombinerat med att vi höll varje position väldigt mycket längre på bekostnad av hälften så långa savasanas (vilostunder) gjorde dagens pass till ett rent helvete. Fy satan så fruktansvärt jobbigt. Jag vet inte hur varmt det var men jag är ganska säker på att Emma toppade temperaturen.




Blodet kokade i huvudet. Jag var övertygad om att det bubblade. Svetten forsade längs hela mig och min fläta på ryggen plaskade. Pulsen och hjärtat bankade som aldrig förr och jag var övertygad om att det när som helst skulle hoppa rakt ut genom min yogatopp. Vid en av de korta stunderna jag låg ner med huvudet på sidan hörde jag min egen puls dåna i örat. Ett bikrampass är 90 minuter. Det är det här jag menar med att det är på det mentala det hänger. Visst underlättar det om du är stark och har bra kondition (tack kroppen, du är fantastisk!) men det är huvudet som avgör ett sånt här pass, inte musklerna. Så tack huvudet för du gjorde det.

Jag tjatar ofta om att bikram inte är en tävling, att det inte handlar om prestation och att det är big no no att kika på grannen. Men i dag kände jag mig så värdelös. Framför mig stod Charlotta som introducerat mig till bikram och jag tänkte att hon måste ju undra över min utveckling. Fel tänk och det visste jag men jag orkade inte ta i och utmana mig i dag. Tyckte inte att det var värt det om jag kaskadkräktes på mina grannar så att säga. Inte ens mina paradövningar paraderade jag i. Eller jo jag stod djupt ner med böjda ben, på tå, med armarna rakt fram men så länge som vi stod brann mjölksyran i benen och den släppte inte i första taget heller.

Men vartefter passet gick insåg jag att det var tufft för alla. Jag hade inte ätit för dåligt, jag hade inte dålig vätskebalans, jag hade inte dålig dag. Det var helvetiskt jobbigt bara. Och med facit i hand var i dag verkligen en dag när jag fick utmana mig och ta i, ju! Ibland under passet undrade jag om det är såhär det känns att åka upp för en 9 km lång slalombacke.... Men om Hellner kunde det men sån stil kan jag bikramyoga!

Alla kom ut från salen helt utmattade och jag sjönk ihop i en blöt pöl bokstavlligen. Jag har nog aldrig satt mig på golvet förut utan brukar knalla runt. Jag drack detoxte (väldigt gott framför allt!) och åt apelsinklyftor. Efter dusch gick jag och Charlotta långsamt hem över bron till vår ö och summerade dagens yogapas.. Helt galet. Men nästa gång kanske det kommer att kännas som en walk in the park istället? Om jag inte väljer en av Emmas klasser...