Vill du ha dubbdäck till det?

Disclamer: Läs inte det här inlägget om du tycker att folk inte ska klaga utan sluta gnälla över i-landsproblem.

Jag cyklar till jobbet ganska stora delar av året. Det går fort, jag styr över min tid själv, min väg till jobbet är vacker, det är motion, det är bra för miljön. Det är helt enkelt bra på alla sätt. Just nu går dessutom inte tunnelbanan fram till Kungsträdgården där jag jobbar. Den drar igång den 17 oktober och under tiden har jag investerat i bra regnkläder och skärmar. Och belysning och reflexer. Förra året cyklade jag till mitten av november. Sen var jag lite less. Det är ganska mörkt och slaskigt då.

I måndags möttes jag av avspärrad cykelbana på vägen till jobbet och omdirigering av trafiken. Det var snudd på chockartat att efter Stadshuset inse att cykelbanan som jag och mötande trafik haft att cykla på nu hade krympts till mindre än hälften. Det var trångt! Dessutom cyklade vi i samma körbana som bilarna – utan räcken emellan (det har kommit upp nu). Dessutom korsade två andra (!) cykelbanor nu vår väg. Vissa cyklister skulle tvärs över och andra ut i samma cykelbana som vi. Åt höger eller vänster. Vissa stod och väntade på grönt nånstans. Det var kaos milt uttryckt. Det stod mest tvärtstilla. Folk sladdade på sina bakdäck och flera höll på att krocka. Jag överlevde och fortsatte förbi Rosenbad. (Där cykelbanan varit uppgrävd hela förra sommaren och delar av denna).

Vill man att folk ska cykla? Att det ska bli mindre bilar i stan? Att vi ska må bättre? Att miljön ska må bättre? Då får man nog underlätta cyklandet lite mer! Just nu är det ju livsfarligt. Och då är jag ändå en ganska orädd cyklist... Igår när jag cyklade samma sträcka står det i den redan smala cykelbanan en sån orange platsstolpe mitt i för säkerhetsskull. Hjälp, hjälp, hjälp när en hög av cyklister väjar in i klungan av mötande cyklar.

Just nu är jag alltså utan vettig cykelbana och tunnelbana. Igår påmindes jag också om att SL höjer priset på månadskortet med 100 kronor. (Det var redan svindyrt). Fast att t-banan inte går som den ska. Det är inte utan att man känner sig motarbetad! Det bästa alternativet verkar vara att knäppa hjälmen noga och starta hemifrån tidigt för att undvika värsta rusningen och senare investera i dubbdäck.

Det tar mig 15 min att cykla till jobbet och klädvalet känns klurigt när det blir kallare. Man fryser som en hund och svettas på samma gång. Det är svårt redan nu när jag cyklar hemifrån i 15 grader. Jag vet bara av erfarenhet från senhösten att det är svårt att klä sig på cykel. Hade jag längre till jobbet skulle det såklart bli underställ och bra överdragsplagg men det är lite overkill för 15 min cykel. O jag vill inte duscha när jag kommer fram. Eller byta om. Jag vill kunna gå ut på lunchen i en vanlig jacka. Inte för att jag vill ha 45 min cykel till jobbet men då vore det ju mer värt det. Jag är rådvill. Ni får gärna tipsa mig! Och så vill jag ha tips på bra dubbdäck.