Bikramyoga med extra allt

I kalendern hade jag skrivit Bikramyoga kl 16. Igår skulle vi egentligen ha cyklat. Långt ut på Färingsö i den sista sommarsolen. Men cykelsällskapets vad höll inte måttet på grund av en skada och därför blev det alltså bryggan igår. Det var också bra men i dag hade mina racerdäck fått 8,5 bar ny luft i sig var och cykelsuget var minst sagt stort. Jag avbokade yogan och satt och laddade inför den utlovade solen på eftermiddagen. Men på balkongen var det svalt och orkanen Irene verkade fläkta ända hit. Och så himla soligt blev det inte. Så efter en väldans massa velande, en höststädad balkong, en höststädad garderob och lunch blev det till slut yoga i alla fall.

Det var varmt i dag. Väldigt varmt. Det är en konstigt känsla när pulsen river i dig trots att du inte är andfådd. Det känns som att du borde börja flåsa för att få luft (som efter en intervall) men du flåsar inte. Man bikramyoga-andas. Jag andas bara på det där sättet där. Bikramyoga ställer verkligen prov på många delar. Kondition, fysisk styrka, mental styrka, rörlighet och balans. I slutet av den stående delen kände jag mig illamående och yr. I ustrasana (kamelen jag hört den kallas) i den liggande delen böjde jag inte bak ryggen långt alls eftersom den brukar vara värst ur yrhetsynpunkt. En stund medan vi fortfarande var i den stående delen satte jag mig också ner och hämtade andan. Blev nästan stressad ett tag eftersom jag helst ville slippa gå ut och spy. Skärp dig hörde jag mig själv säga. Nu är du här inne, det är varmt och du ska inte alls spy. Andas och ta det lugnt. Jag har blivit bra på det mentala i många olika sammanhang på senare tid. Och inte långt senare var den stående delen över. Sann lycka varje gång! I varje savasana efter det ville jag somna. Den liggande delen brukar inte vara lika jobbig. Påfrestande absolut men eftersom man ligger ner har man blod i huvudet ändå. Illamåendet var dock med nu också och släppte först mot slutet. Allting var fruktansvärt jobbigt. Ändå kom jag längre i flera av positionerna än tidigare i dag. Till exempel i Peerna-salabhasana. I ardha-kurmasana lät min rygg precis som förra gången likadant som när jag blir knäckt hos kiropraktorn. Hrm?

Till slut var vi i alla fall klara och kalla handdukar delades ut. Jag vacklade ut ur salen och dråsade ner på en bänk med tre bitar vattenmelon. Efter en bra stund duschade jag och det var den skönaste duschen på väldigt länge. I brist på annan kall vätska köpte jag en kokosvatten. Bland det äckligaste jag har druckit. Halvliggandes i duCalmes soffa hör jag en konversation om värmen på klassen idag. "Det måste ha varit närmare 50 grader i dag?" "Jag hörde att det blev över 45". Det förklarar saken! Jag ser fram emot bikram i "bara" 40 grader nästa gång!

Alla positioner jag nämnt kan den som är intresserad av se här. Nä. Jag kan inte namnen på dem i huvudet. Jag dricker ju inte ens kokosvatten...

På väg till duCalme på Birkagatan

Kokosvatten. Ärligt talat, gott är det ju inte. Alla yogisar dricker det men det var min första och sista gång. Dyrt var det också.