Här om dagen skrev jag som status på min Facebook Om det bjuds på kaka till kaffet och man inte tar en kaka undrar folk varför man inte äter kakor. Äter man en kaka blir de flesta nöjda. Tar man två kakor tycker folk att man är ett kakmonster. Kan inte folk bara sluta bry sig om hur lite eller mycket andra fikar?
De flesta av de orden hittade jag i en artikel om kost och hälsa via det här blogginlägget. Det är väldigt provocerande (tydligen) om en relativt smal och vältränad person väljer att inte fika på jobbet. "Du som är så smal kan väl visst fika!" (Orsakssamband?) Men så fort man tar mer än en kaka är man ett kakmonster. I och för sig får jag fler sympatier om jag tar två eller fler kakor vilket jag oftast gör. Om inte annat för husfriden. Ledaren i RunnersWorld skriver att han tar en delikatoboll bara för att visa att han kan och ändå se ut som han gör. Jag tror jag förstår vad han menar.
På lunchen igår valde jag bort wallenbergare med skirat smör och beställde en hälsotallrik med kyckling, bulgur, avokado, keso, rödbetor, nötter och granatäpple. Kommentarerna lät inte vänta på sig. "Men du kommer ju aldrig att bli tjock!" Tjock? Vem har sagt att jag tror att jag ska bli tjock? Jag tror inte heller att jag kommer bli tjock. Men kvällen innan hade jag kört ett tufft 90 minuters pass på gymmet och mer ska komma. För att fixa det behövs bra mat, näring, fet eller inte. Jag får i mig massor av bra saker i avokadon (jag äter t ex inte fisk och tar chansen), keson och rödbetorna. Rödbeta är ju värsta supergrönsaken! Dessutom äter jag ganska mycket nötkött och tyckte det kunde vara gott att variera med kyckling. Men det var tydligen oerhört provocerande och alla tror att min högsta strävan i livet är att ståta med ett snyggt sexpack? Känns ytligt och orättvist. I'm more than that. Behöver jag nämna att jag var den enda som inte drabbades av matkoma på eftermiddagen?
Folk har en förmåga att lägga sig i och misstolka alldeles för ofta. Min kollega (som inte dricker alkohol) möts ofta av samma problem och hennes teori är att det är deras dåliga samvete som spelar in. Jag vet inte. Kanske är det så. Oavsett så tränar jag och äter väldigt lite för utseendets skull vilket många inte verkar begripa. Det är bara en trevlig bonuseffekt. Träning handlar om väldigt mycket mer än utseende.
Nu är det jul, jag är ledig och det är fritt fram för matkoma framför brasan. Mot fjällen!
4 kommentarer:
Jag säger bara amen. Och kommer att länka till inlägget från min blogg.
Grymt bra sagt! Och vilka underbara bilder från julfirandet! :)
Helt rätt, visst handlar det om samvete. På mitt jobb har vi en ganska överviktig person, som ofta kommenterar mina nyttiga matlådor, och blir väldigt nöjd när jag äter en kaka till kaffet. Som att man legitimerar deras rätt att snaska.
Läst igenom din blogg lite nu, sitter och nickar och mmm-ar för mig själv. Gillar det du skriver, och livsstilen du för! Hamnar definitivt i bokmärkesfältet!
Vad kul! Välkommen tillbaka :)
Skicka en kommentar