lördag 18 december 2010

En lördagsmorgon

Ibland tänker jag att jag skulle vilja ha tid till mer av andra saker än att bara träna. Jag skulle vilja fotografera mer, gå oftare på teater, göra spontana shoppingrundor (ej träningskläder!) eller bara fika med en kompis en kväll efter jobbet. Jag gör sånt också med träningen spelar huvudrollen i mitt liv. Något som av andra ofta ifrågasätts. Jag tycker det är konstigt. Kroppen är mitt hus, mitt hem och i den ska jag leva hela mitt liv. Jag tycker att jag är värd det allra bästa. Listan över positiva effekter av en hälsosam livstil är hur lång som helst men alla vet kortfattat hur bra man mår och hur glad man blir av att röra på sig, äta god och bra mat, sova gott och utmana sig och utvecklas. Hur både självkänsla och självförtroende stärks.

En sak jag ibland saknar eller tror mig sakna är långa nätter på Stockholms dansgolv. (Trust me, jag har varit ute och dansat mycket i mina lite yngre år). För det passar inte så bra ihop med crossfitpass nästa dag eller dagar på beachplanen och blir därför inte av så ofta längre. I alla fall inte om man dricker alkohol samtidigt. Jag äter av allt men inte hela tiden. Ungefär. Alkohol har jag dock blivit ganska restriktiv med. Det var aldrig planerat det bara blev så för det passar helt enkelt sällan ihop med vad jag vill göra nästa dag och jag tycker inte det är värt effekterna. (Och exakt vad är "så tråkigt" med det? Att vara utomhus med hästarna istället för att ligga bakis i en soffa?) Ett glas vin ibland men inte mycket mer. Jag har konstaterat att jag har lika roligt, nej roligare då.

Igår hade vi julfest med jobbet. Julfesterna där jag jobbar innebär att efter julbord hoppar man in i en taxi till Stureplan, går före i kön och möts av ett drinkbord på Rose med Moet. I natt var vi på Rose och det var grymt. Jag älskar att dansa. Dock drack jag alkholfritt vin hela kvällen förutom ett glas champagne. Det var svettigt och trångt, väldigt roligt men mindre kul när ölglas efter ölglas välte över mig, när en kollega blev nedslängd på golvet av fem (!) vakter och utsatt för en minst sagt omild behandling. Och så vidare. Klockan 03 var det stopp i tunnelbanan och i taxin på vägen hem insåg jag att jag kanske inte saknar att göra andra saker så mycket ändå.

Träning är en finfin sysselsättning som skapar ärligt glada människor (inga tillsatser behövs), jäkligt härlig gemenskap, styrka på alla plan och en speciell sammanhållning. Imorn bitti söndag kliver jag upp 05:30 och styr mot skidbacken!

2 kommentarer:

Träningsglädje sa...

jag kan också tycka att tanken på att gå ut lockar men när man väl är ute är det mest dreggigt, oavsett vip treatment.

Ulrika sa...

Känner igen mig. Det är kul att gå ut och dansa ibland! Men det räcker med nångång då och då. Och det är ju förbaskat kul att träna tillsammans med sina vänner - skapar en helt annan typ av sammanhållning.