söndag 27 februari 2011

Sand under fötterna


I dag har jag haft sand under fötterna igen. Äntligen! Det var första gången på hela februari vilket måste vara mitt längsta uppehåll någonsin.  Det märktes visserligen också. Började med några bra bollar och bra armdrag men sen blev det mest kokos. Lite ofokuserat och väldigt dålig tajming hela tiden men det gjorde liksom inte så mycket. Jag var glad bara över att kunna träna igen och ville mest vara där. Knät drog till lite på slutet och jag tog det säkra före det osäkra och satte mig vid sidan om. Då hade jag ändå på något märkligt, mirakulöst sätt vunnit alla mina små minimatcher som vi spelade. Nu är knät som vanligt igen och jag hoppas på goda tider framöver! Träningsvärken? Den lever och frodas. Jag stapplar omkring hemma likt quasimodo. Imorn ska jag ha en riktigt skön vilodag!

lördag 26 februari 2011

Från akrobatik till Bulgarian Bags

När min klocka ringde klockan 07 i morse, en lördag morgon, funderade jag allvarligt över mitt sätt att ta beslut. Redan kvällen innan hade jag lust att ställa in lördagens yogaplaner som ingick i dagens konvent på PlanetFitness. Men 1) Jag hade bestämt med Ulrika och man lämnar inte sin kompis i sticket för att man "inte är sugen" 2) Särskilt inte när kompisen hakat på IntervallFlex fast att samma kompis träningsvärk gjorde att hon inte kunde röra armarna eller någon kroppsdel alls direkt 3) Så min egen träningsvärk fick jag helt enkelt leva mig igenom. Att det var lördag morgon och att mina tidiga morgnar avlöser varandra i ett rasande tempo var bara att acceptera.

Väl framme på PlanetFitness var det så dags för en timma AcroYoga med Sofia Brorson. Jag kan tillägga att jag inte riktigt hade kopplat att "acro" stod för akrobatik när jag anmälde mig. Det man inte har i huvudet får man ha i benen gällde alltså i allra högsta grad. När Sofia började prata om att stå på händer och lyfta sig själv ville jag krypa ur mitt eget skinn. Kliva ut ur sin comfort zone! Bah. Varför då? Varför göra saker man inte vill? Till vilken nytta? Jag resonerade irriterat med mig själv.

Vi värmde upp med ganska tuffa yogaövningar som jag tror påminde om Ashtangayoga och som sen allt mer började likna Rocket. Sen var det dags för akrobatik och minsann, nog stod jag på händer och nog "flög" jag ovanför Ulrika som var den mest avancerade positionen. Det var jäkligt kul och med facit i hand kom jag ihåg precis varför man ska kliva ur sin comfort zone! Man lär sig en jäkla massa om sig själv och att lyckas med en svår utmaning och dessutom ha roligt under tiden skapar massor av energi och glädje.

Efteråt blev det fika och lunch framför skid-vm innan vi körde igång med Bulgarian Bags i kombination med TRX för Patric Westerlund. En riktigt tuff genomkörare som kombinerade både styrka, kordination och rörlighet - och så lite puls förstås! Fick tips på några riktigt bra TRX-övningar som jag ska plocka med mig till gymmet. Ett jättekul pass jag gärna hade kört fler gånger. Mitt i passet kom Patric på att han kände igen mig sen jag var på Planet Fitness med Sofy för ganska exakt ett år sedan och omnämnt honom som en läskig indian i min blogg. Grattis Erika. Läs om min första bulgariska upplevelse här.

Eftersom jag redan innan allt det här hade träningsvärken from hell och precis kommit igång igen efter skada och sjukdom valde jag att skippa vatten-crossfit, stretcha länge, äta en banan, duscha och basta. Det ni! Efter The Nike Blast landade jag hos naprapaten och är inte helt fri än. Inga upprepningar av det tack så mycket. Patric om du läser det här, jag kan i normala fall göra jumping squats med en bulgarian bag på ryggen. Jag vill bara inte utmana ödet just nu...

Om PlanetFitness låg närmare skulle jag definitivt överväga att träna där. De har massa nya, spännande klasser på vårschemat. Tyvärr får konventet som hade grymma instruktörer och riktigt bra klasser (fem av fem stjärnor!) ett riktigt stort minus för lunchen som ingick. Några ängsliga små kycklingbitar, närmare bestämt två stycken, låg tillsammans med en klick bulgur och några försiktiga blad isbergssallad i en platsförpackning. Tycker PlanetFitness att det är en bra lunch för en dag fylld av tuff träning? Lägg hellre på 50 spänn och ge deltagarna vettig mat! Det där gav riktigt dåliga signaler om vad PlanetFitness tycker att man ska äta till lunch när man tränar. De tycker säkert att man ska komplettera med egna grejer men som sagt. Inga bra signaler om man frågar mig.

AcroYoga


Jag och Ulrika är på Planet Fitness hela dagen idag. Här kör vi AcroYoga. Strike a pose! Alla details kommer ikväll. Vi laddar för BulgarianBags nu!

fredag 25 februari 2011

Little Miss Sparris?

07:00 i morse klev jag upp på löpbandet på Idrottsskadecentrum. Löpning är verkligen inte min grej tänkte jag stilla. Snarare, jag hatar löpning. Särskilt klockan sju på morgonen och i uppförslut. Jag hade laddat med bra frukost innan. Nyheterna hade inte ens dragit igång när jag var uppe i morse... Tur var det, frukosten alltså, för sen väntade ett tufft fyspass.

Uppe hos mig igen efter fyspass tidigt på morgonen!
Jag var redan rejält mör i armarna från kvällen innan och mitt och Ulrikas tabatapass. Jag la mig tidigt och tillbringade närmare 9 h i sängen men vad hjälper det när det blåser halv storm mitt i stan och jag vaknade hela tiden. Annars är mycket sömn och mycket bra mat hur jag får träningen att funka.

Med Soheil körde jag benstyrka i olika ytterlägen med vikter och skivstång och det blev flera varianter på utfallssteg. Det är svårt att få kraft i de där ytterlägena men också precis vad som behövs - t ex på en beachplan... Jag gjorde även styrkestötar och var övertygad om att mina armar skulle vika sig och stången falla ner och döda mig. Typ. Armarna var redan helt slut från igår och annars hade det nog gått lite bättre. "Jag körde tabataintervaller igår på gymmet, chins" pep jag fram mellan nåt av seten som ursäkt.

Efteråt stapplade jag upp till mig och åt mer frukost. Nu framme på jobbet med väldigt darriga armar. Det är jobbigt att knappa på ett tangentbord, om ni förstår.

Kommentar från Soheil i morse: Ja du är ju mycket mer explosiv än uthållig. Dagens understatement.

torsdag 24 februari 2011

Recept på en bra torsdag

Ta först en bra kompis, välj sen ut ett bra gym och lite träning som ni gillar, avsluta med en milkshake från Squeezed Up. Blanda och njut och du har en grym torsdag med massor av vardagslyx!

Darriga armar och med näppe ett inte allt
för suddigt foto!
Jag och Ulrika klev in på Friskis City med planen att köra ett crossfitpass inspirerade av onsdagens pass på CrossFitNordic. 10 pullups, 8 stångrodd, 6 evil weheel och 20 jämfota sidhopp över stången.  Gör fem varv av ovan på tid med 30 sek vila mellan varje. Ganska svettigt. Väl framme var dock gymmet ganska fullbelagt med nyårslöften och vi fick modifiera vårt program lite och körde tabataintervaller istället efter uppvärmning på löpbandet.  (Tabataintervaller är korta maximalintensiva 20 sekundersintevaller som följs av 10 sekunders vila. Intevallerna upprepas 8 gånger och ger en total träningstid på 4 minuter). Redan på löpbandet njöt jag av att vara tillbaka i matchen. Skönt med puls! Träningspuls istället för feberpuls.

Dagens pass - Alltså 20 sekunder per övning och sen 10 sek vila. Upprepa åtta gånger per övning.
Pullups (på crossfitspråk - chins säger alla andra). Började snyggt. Kände mig stark. Kan snart lyfta mig själv! Varenda muskelfäste värkte mot slutet och det hände inte mycket.
Evil wheel. Konstig övning. Fick inte alls någon muskelkontakt.
Stångrodd. Kändes grymt i dag. Tog verkligen precis som det skulle. Kändes kul!
Knees to elbows. Var mer trött i armar och ben än i magen. Blev lite konstigt.

Eftersom magen inte riktigt fått jobba sådär som vi velat körde vi lite bålstabilitet i TRX-banden. Tjejen som hade workshopen i kettlebells vi var på i slutet av januari var där och gav oss några riktigt bra tips på tuffa plankövningar. Nu kändes det minsann. Härligt!

På vägen hem darrade armarna och jag kände mig plötsligt grymt trött. Det där passet tog! Hann precis in på Squeezed Up innan de stängde och köpte en Madagaskar Milkshake. Madagaskarvanilj, frozenyoghurt, banan och mjölk. Boostade den med rågflingor och wheyprotein. Så. Jäkla. Gott. Killen i kassan gav mig dessutom en stor storlek istället för medium och bjöd på boosten också. Shysst. Ibland älskar jag extra mycket att bo i stan!

God damn Hellner! Träningstaggad!

Alldeles galet bra åkt av Hellner i sprintfinalen i VM! Oh my. Nu är jag taggad till tänderna för min nypremiär på gymmet ikväll! Skulle nästan kunna köra intervaller i en evighet efter det åket. Snart är jag i alla fall på väg till gymmet tillsammans med Ulrika. Vi ska köra ett eget komponerat pass med influenser från TRX och crossfit! Omdöme kommer senare ikväll. Gissar att det blir högintensivt så det duger. Yeah yeah wow wow!

Tjuvik på dagens pass ...

LifeGene

I dag har jag signat upp mig på att delta i LifeGene's stora forskningsprojekt. Jag läste om det för första gången i höstas och har funderat fram och tillbaka. I dag gjorde jag slag i saken efter att ha läst om det i Melas blogg. LifeGene är ett unikt forskningsprojekt för att få bättre kunskap om hur våra gener, vår omgivning och vårt sätt att leva påverkar vår hälsa. Läs mer om deras forskning här.

Jag har fyllt i en omfattande enkät online och har min första tid hos dem inbokad den 30 mars. LifeGene verkar omåttligt poppis för det var nästan helt fullt fram till dess. Då kommer jag i alla fall att få reda på följande.
  • Längd
  • Midje- höft- och bröstkorgsmått
  • Vikt
  • Fettfördelning i kroppen (ett komplett BMI ingår)
  • Blodtryck och puls  
  • Hörsel
Resultaten från de fysiska mätningarna får jag veta direkt efter att mätningarna är gjorda. Analyser av nedan får jag efter en vecka på min personligaLifeGene-sida.
  • Hemoglobin
  • Långtidssocker (IFCC)
  • Snabbsänka (CRP)
  • Njurvärde (Kreatinin)
  • Kolesterol
  • Apolipoprotein A1
  • Apolipoprotein

onsdag 23 februari 2011

I startgroparna


Jag har skaffat mig en ny vana. Den innebär att jag svänger förbi Squeezed Up Juicebar på luncherna och köper galet goda smoothies och juicer. Igår blev det färskpressad passionsfrukt, mango, ananas och kokos - en Passion Beach. I dag drack jag en Granada som innehåller frozen yoghurt, äpple, kanel, kardemumma och äppeljuice. Himmelskt. Varje dag har jag en ny bra ursäkt (dom är ju trots allt inte direkt billiga). Igår boostade jag immunförsvaret och i dag fick jag en belöning för att jag stod ut med "massage" och nålar på Idrottsskadecentrum för mitt pajade lår/knä tidigt i morse. Den traditionen som jag har, att göra något mysigt efter något inte lika mysigt, har jag fått av mamma. Efter tandläkarbesöken när jag var liten gick vi alltid och fikade efteråt bara vi två. Nåt inte så kul omvandlades till något ganska bra! Jag gillar.

På fredag blir det fysträning och sen en sista vända på onsdag nästa vecka innan jag åker till Åre på torsdag. Då ska både jag och knät vara så redo man bara kan vara! Jag känner på mig att mars kommer att bli en helt fantastisk månad i jämförelse med februari. Då blir det här en utmanande träningsblogg igen! Men innan mars är här kommer jag hinna med romerska ringar med Ulrika på gymmet och ett träningskonvent på PlanetFitness bland annat med crossfit.. i vattnet. Stay put!


Här blir jag stretchad av Lisa i franska alperna. Lisa är också naprapat och det här påminner om den ena stretchen jag får hos Soheil. Här under mindre seriösa former kanske.

tisdag 22 februari 2011

Back to the Beach

Turnéschemat för Back to the Beach har dykt upp och jag längtar alldeles galet mycket efter sommaren och spel på Sveriges skönaste stränder, efter flipflops, vattenflaskor, solglasögon, blåbärssoppa, sand, salt och en fleecetröja efteråt på kvällen. Hela schemat finns här! Längtar efter att spela så att jag har svårt att sitta still.



Jag (med bollen) och Anneli gick till kvartsfinal i Back to the Beach på Böda sand, Öland förra sommaren. Strålande sol och nästan 30 grader varmt varje dag i en vecka. En vecka med BeachCamp. Kolla på bilderna i bannern från förra året och fatta själva. (Klicka på bannern för att se bildspelet). Jag är själv med på en bild där nånstans från när jag och Jens spelade mixed. Också kvartsfinal.

Ge mig d-vitamin. Nu.

Erika VS förkylning 1-0


Vinterpromenad klockan 07 på väg till jobbet i morse. Strålande! Här är jag precis framme. Borde ju ha fotat utomhus men glömde bort i och med hänförelse över hur vackert Stockholm är.

måndag 21 februari 2011

Fy mig!

I helgen kollade jag och en hög med tjejer på Melodifestivalen hos Katten. Katten hade bakat pizza på dinkelbotten och gjort delikat efterrätt och så drack vi en massa bubbel med jordgubbar i. Som det ska vara med andra ord.

Bild från nyheter24

Melodifestivalen i alla fall. Marie Serneholt hann knappt dyka upp i bild innan hon blev utbuad av oss allihopa. Över hur hon såg ut. De första kommentarerna gällde hennes armar. Hon var för vältränad, hon såg ut som en karl till och med. Och klänningen då! Den var också fruktansvärd. Den dolde tydligen alla kvinnliga former och var helt fel. Och håret. Det passade inte till de där muskulösa armarna och hon såg för stel ut. Sen drog Marie efter andan och sa välkomna. Ungefär. Vissa av kommentarerna var mina, vissa var någon av de andras. Ingen var bättre än någon annan i den där soffan.

Bredvid henne stod den där lilla mannen, jag vad heter han egentligen? Om honom sades inte ett ord.

Sådär fortsatte kvällen. Tjejerna blev dissekerade ner i minsta detalj och Shirley hade för tjocka ben för sådana där glansiga tights. Med tillägget att hon inte var tjock men att hon borde ha något mer smickrande på sig. Om killarnas sa inte ett ord. Jo han plutten på slutet var förstås jättesöt. Men grabbarna i Playtones som också gick vidare då. Hur snygga var dom? Var inte dom egentligen skitfula och hade skitfula kläder? Men de fick omdömet "roliga" av soffan på Kungsholmen. Visst, det är enklare att kommentera en tjej för hon har alltid en mer utstuderad frisyr, mer smink, andra kläder, ja helt enkelt mer styling men just det bevisar ju bara det jag kommer till nu.

Så ska det inte vara. Och så här måndagen veckan efter skäms jag. Jag är så lurad. Jag har gått på hela samhällsbluffen. Att tjejer bara är värda något om dom är snygga. Att vara snygg bara är att se ut på ett visst sätt. Att det är allt som räknas, i alla fall till att börja med. Snacka om att smidigt förminska och oskadliggöra. Jag har gått på bluffen om att tjejer ska vara så satans sexiga att se på men gud nåde den tjej som själv vill ligga lite. Då är hon ju slampig. Och det värsta av allt, det är tjejer som hackar på andra tjejer. Tjejer som inte ställer upp för varandra. Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte som inte hjälper varandra. Sån är inte jag. Sån vill inte jag vara. Så vad fan var det där om? Jag vill ju till och med själv vara vältränad. Vi var bergis avundsjuka hela högen!

Fy skäms på mig och fy skäms på allihopa. Jag har ju redan gått igenom det här en gång tidigare!

Starka ben check. Tjejer ska ha starka ben. OK?

söndag 20 februari 2011

Jag kan fortfarande inte träna utan känner mig bara som en disktrasa på tork. Som kompensation vägrar jag ta av mig träningskläderna efter dagens aktivitet (se nedan). Jag ser iaf sportig ut! Saknar mina träningskläder.

Modellera

I dag ska jag fotas, jag menar "plåtas" som det heter i branschen för lite bilder som Friskis & Svettis ska använda. Jag är väl den där urtypen av den blonda, sportiga tjejen som är lagom söt, inte för snygg, inte för ful och lagom vältränad. Lite som Friskis kanske...  Lagom. And so I was hired.


Jag är redo för avfärd i en massa olika kläder från Nike (eftersom jag varit först skadad och sen sjuk ända sen The Nike Blast sista helgen i januari har jag mycket nytt som inte fått se solens ljus än!) Jag tror det är första gången jag beger mig iväg med träningskläder och läppglans på samma gång. Februari har varit en dålig månad på träningsfronten i och med ovan nämnda skador och sjukdomar. Jag hade hellre dykt upp till min foto shoot nytränad och lite solbränd. Känner mig mer som en hög modellera i någon ljus nyans. Tur det finns något som heter retusch.

Men så har ju Katten sedan länge förutspått en ny karriär för mig och henne...

fredag 18 februari 2011

Det är när du vilar som du känner hur du egentligen mår

Rekommenderar alla att läsa det här kloka blogginlägget om träning och vila, om överträning och endorfiner. Eller som jag själv kallar det - träningsberoende. Som vilket beroende som helst skapar det kickar. Såhär sa Per Elofsson till Erik som varit på väg mot överträning i Mitt liv som Hellner. 

"Kroppen lurar dig Erik. Endorfinerna du får om du tränar medan du egentligen är för sliten gör att du känner dig ganska pigg under träningen, det är när du vilar som du känner hur du egentligen mår, när endorfinerna kickar ur igen."

Det är samma sak som med en skada. Det är inte alltid under träning som det gör mest ont eftersom adrenalin är en perfekt smärtdämpare, men efteråt, då känns det... Talar av egen erfarenhet.

Men läs Ulrikas kloka ord också!

Mycket träning kräver mycket vila. Jag är den där högen
i bakgrunden av bilden....

Obs: Inte att blanda ihop med hjärnans kamp mot kroppen under ett svettigt träningspass. Den strejkar oftast före benen och ska inte ges för mycket utrymme.


torsdag 17 februari 2011

Hemgjord ostkaka

Ikväll har jag piggnat till lite men jag skickade ändå pappa till ICA för att handla åt mig. Det som fanns i kassarna när han kom hit var bland annat ingredienser till hemgjord ostkaka! Fick tipset här men har modifierat receptet lite.

Ostkaka in the making
Du behöver
500 gram keso
2,5 dl mjölk eller grädde (jag använde mellanmjölk)
0,5 dl mandelmjöl (man kan såklart ta vanligt vetemjöl också men mandelmjöl innehåller bra fetter, mycket protein och lite dåliga kollisar)
0,25 dl socker
2 ägg

Precis som Ella hade jag i en hel del kardemumma också. Vaniljsockret ska dock ha gjort sitt förra hösten enligt botten på förpackningen så jag skippade det.

Blanda allt i en bunke, ha i mjölken/grädden sist och häll ut det i en ugnsfast form, inte för tjockt lager. 225 grader i ugnen, ca 45 minuter. Om ostkakan får för mycket färg på slutet, sätt på ugnsfolie.

Jag tyckte det verkade väldigt såsigt när jag stoppade in ostkakan i ugnen men den tog sig. Smarrigt som bara den och räknar man bort sockret är den riktigt nyttig. Servera med hallon och en klick vispad grädde!