Sweeeeaaaty monday!*

Igår var det varmt på duCalme. Det känns alltid lika överflödigt att skriva det men när jag säger att det var varmt - då har det varit lite utöver det extra varmt. Okej? Dessutom var Saskia i lite killer mode tror jag och peppade oss att stå i flera av positionerna bara liiite längre. Ja, det var en sån kväll igår. Och det gör så stor skillnad! Särskilt när man precis har lärt sig hur man - förvisso ännu starkare men - kan göra positionerna ännu jobbigare. Sweaty som sagt.

Mina höfter var lite knepiga igår igen. De ligger och lurar i bakgrunden och är lite tjuriga men säger bara till ordentligt just i en av positionerna på yogan. Det gjorde de aldrig förr. I den "grillade ostmackan" - en av framåtböjningarna när du står på raka ben och pannan nuddar smalbenen och resten av överkroppen ligger limmad mot underkroppen - protesterar de högljutt. Det gick i alla fall bättre än förra veckan. Grejen är heller inte att höftböjarna är korta och stela och inte vill (eller ja, kanske det med ...) utan det är snarare en sån där skarp smärta av den sort man ska passa sig för. Så jag tog det lite piano men tyckte ändå det kändes bättre än sist. Dessutom - när något gör ont blir det tusen gånger till jobbigt att göra. Det vet alla som varit där. Samma smärta kändes igen i andra tryck mot höftböjarna men var mer åt det skönonda hållet då. Push yourself! som Saskia sa. Jag tror att jag i slutändan är ganska bra på det.

För det var varmt som sagt och jag kände direkt att min vätskebalans kunde ha varit något bättre. Orutinerat! Jag var här och nu i den stående delen och parerade en lätt matthet efter bästa förmåga. Illamåendet hölls på lägstanivå. Det var där men fick inte tillfälle att ta för mycket plats. Jag slet så mycket mer än på ett genomsnittligt pass (och de sliter man redan h å r t på i vanliga fall) vilket med facit i hand i och för sig känns rätt bra! I savasanan mellan den stående och den liggande delen konstaterade jag att jag bara druckit en kopp te i dag (dricker ur enorm kopp) istället för två och ganska lite vatten till lunchen mot vad jag brukar. Dessutom hade dagen varit ganska kolhydratsfattig och kolhydrater binder vatten. Igen hur orutinerat som helst. Men det var bara att sikta på fighting mode och köra. Fullt ös följt av 30 sek vila. Igen och igen och igen. Sen var jag i mål. Det är en bra mental grej att träna på, från fighting till dead man pose (savasana). Känns som en bra grej att kunna i dagens samhälle, från fullt ös till total avslappning...

I vår sista savasana efter 90 minuter effektivt arbete för hela kroppen kunde jag åter igen fascineras av hur man med bikramyoga verkligen tränar både styrka, kondition och rörlighet. Jag var helt färdig men mådde ändå så bra!

Jag tvingade i mig en liter vatten under de 30 minuter jag hängde kvar och duschade och grejade. Och i väskan fanns - äntligen lite rutin - resorb. Matt i pälsen blev det ganska många apelsinklyftor och en lång paus innan jag ens orkade duscha. Men när man väl har gjort det, och cyklat hem, och käkat middag. Den känslan!

Jag läser igenom mitt inlägg och tänker yoga: övning i bra kroppskännedom!

* Jag är lite språkförstörd. Använder alldeles för ofta engelska uttryck även när det finns svenska. Helt tokigt egentligen med tanke på att jag jobbar med... språk! Och med tanke på att jag blir galen på amerikanisering.