I min träningskalender stod det långpass i dag. Och inom parentes cykel. I sann jag är beroende av Facebook-anda förstod jag av folks statusuppdateringar redan i sängen i morse att det inte precis var något cykelväder ute. Mycket riktigt, fyra grader och vertikalt snöblandat regn kändes inte som gjort på ett långpass på racern på Färingsö. Contessa fick stanna inne och istället körde jag 60 minuter spinning nere på Friskis. Det var bara ett medelpass - jag brukar välja intensiv - och en instruktör jag aldrig cyklat för så det skulle kunna bli hur som helst. Det blev jättebra! Jag har redan glömt vad hon hette men instruktören levererade ett grymt pass men lagom mycket pepp, lagom mycket snack och guidning OCH grym musik. Mycket viktigt. Jag cyklar gärna samma pass någon mer gång! Kul att ha upptäckt ett nytt roligt pass.
Det var skönt att få pumpa runt blod i alla trötta muskler och passet kändes välgörande och som perfekt träning i dag. Jag övervägde att göra det till ett långpass genom att fortsätta att cykla själv efteråt men hade faktiskt ingen lust. Jag ska åka skidor hela nästa vecka och ser fram emot att vara stilla i en bil hela dagen imorn om man säger så. Trött och sliten rörde jag mig inte ur soffan på två timmar. Flera gånger tänkte jag att nä men nu är det väl dags att kliva upp. Varför då? argumenterade jag med mig själv. Nu ska jag banne mig ligga här till klockan ett. Gud vad skönt det var att bara ligga och stirra i taket och slumra lite.
Jag tänker fortsätta dagen i så långsamt tempo som jag kan med hänsyn till lite olika to do's - typ skjutsa iväg pälsbollen, packa och sånt där. Och så ska jag nog baka en kladdkaka. Känns som rätt dag för det!
Det var skönt att få pumpa runt blod i alla trötta muskler och passet kändes välgörande och som perfekt träning i dag. Jag övervägde att göra det till ett långpass genom att fortsätta att cykla själv efteråt men hade faktiskt ingen lust. Jag ska åka skidor hela nästa vecka och ser fram emot att vara stilla i en bil hela dagen imorn om man säger så. Trött och sliten rörde jag mig inte ur soffan på två timmar. Flera gånger tänkte jag att nä men nu är det väl dags att kliva upp. Varför då? argumenterade jag med mig själv. Nu ska jag banne mig ligga här till klockan ett. Gud vad skönt det var att bara ligga och stirra i taket och slumra lite.
Jag tänker fortsätta dagen i så långsamt tempo som jag kan med hänsyn till lite olika to do's - typ skjutsa iväg pälsbollen, packa och sånt där. Och så ska jag nog baka en kladdkaka. Känns som rätt dag för det!
Jag längtar till juli och högsommar, bara cykelben och sol klockan nio på kvällen |