måndag 30 januari 2012

Utvärdering av ett sockerfritt januari

Nu har (nästan) hela min sockerfria januarimånad gått. Och jag är såååå färdig med den och slutar därför några dagar i förtid. Hah. (Skulle egentligen hållit på till den 2a eftersom jag började den 3e januari). Inledningsvis kändes det jätteenkelt och nästan lite spännande. Särskilt svårt blev det egentligen heller aldrig utom ett par gånger. Däremot var det dessto tråkigare ibland men det vande jag mig vid också.

Anledningen till att ha en sockerfri månad var dels för att kompensera för december och dels för att jag ville bli mindre fikasugen. Jag fikar inte varje dag och jag är inte ens fikasugen varje dag men på eftermiddagarna på jobbet är jag det ändå lite halvofta. Dock finns det egentligen aldrig nåt fika här utom ibland så jag ger sällan efter för suget även om jag skulle vilja. Efterrätt gillar jag men det är heller inget jag skopar i mig. Ändå hade jag väl någon bild av att jag fikade mycket men att jag skulle bli kvitt mitt fika-jag på en månad. Inte direkt. Fika ÄR gott. Nygräddade kanelbullar eller kladdkaka med vispad grädde. Eller en rawfoodpaj för den delen.

Men hur som helst uteblev inte suget. Det varken försvann eller tilltog utan jag fortsatte längta efter kanelbullar ett par tre dagar i veckan kanske. Skippade några efterrätter i och med att jag hade min "regel". Ganska få av de gångerna var jag egentligen jättesugen och det var inte så svårt. Några övriga bonuseffekter förutom minskat sug (som alltså inte direkt inträffade) kunde heller inte skönjas. Jag är ju redan frisk och mår bra, är rätt pigg (så pigg man nu kan vara såhär års) och sover gott. Godis, läsk och annat skräp äter jag extremt sällan. Extremt. Jag gillar det helt enkelt inte. För skojs skull vägde jag mig samma dag jag började skippa sockret, en gång i halvlek och så nu - efteråt.  Det skiljer sig inte ett enda hekto. Inte ett enda! Jag kände mig helt enkelt inte längre motiverad till att fortsätta eftersom jag mådde bra innan och mår bra nu med och inte märker nån som helst skillnad.  Därför åt jag (i och för sig en väldigt liten bit) morotskaka i helgen och drack mojitos och ett par alkoholfria drinkar (socker en masse). Å inte märkte jag nåt av det utan sov som en gris på natten efteråt och så vidare. Vi hade en "undvik-lista" för januari också. Utan att ens ha kollat på listan har jag inte ätit nåt som fanns på den utom en gång då jag åt vanlig pasta.

Nån tycker säkert att jag skulle ha hållit på längre men vad skulle hända då? Näe jag fortsätter som innan. Jag äter ju skitbra mat, rör på mig, är ute, sover som en stock och fikar ibland. What's not to like?

3 kommentarer:

Ulrika sa...

Klokt tycker jag! Nog kan man få äta en efterrätt eller bulle ibland. Vi lever ju faktiskt medan vi lever och så länge som man inte mår dåligt av det eller märker nån annan skillnad - så varför inte? Så länge som det håller sig på en måttlig nivå så tror jag kroppen fixar att hantera det.Bullar är gott. Amen.

Erika sa...

Ja. Jag är väl inte helt förvånad över resultatet. Det var kul att testa men nu är jag klar med det :)

Anonym sa...

I hear you... Men... Jag har varit lite addikterad av socker, och för mig har det varit en otroligt skön grej att helt och hållet skippa sockret.
Jag sportar också mycket etc men har märkt att jag orkar bättre nu än innan, humöret är bätter osv.
Som med alla saker ska man ju inte gå till överdrift med detta, men har märkt att i alla fall för mig är socker mycket addictivt.
jag tycket en grej är ganska kul, som en levnadstil (inte diet) nosdiet.com
No Sweets, Snacks or Seconds, except Sometimes on days that start with S.