Mental träning

Även om Vätternrundan (hur kan det heta runda? Låter ju som piece of cake! Borde heta Vätternäventyret eller liknande) kräver en hel del fysisk träning tror jag inte att man ska glömma bort det mentala. Som i vilken fysisk utmaning som helst kommer det någonstans vara pannbenet som måste ta över och göra jobbet. Därför har jag de senaste dagarna funderat ganska mycket på hur jag ska tänka under loppet, inte så mycket på hur jag ska cykla. Jag har föreställt mig den där värsta blodsmaken, värken i ryggen och dimmiga huvudet och funderat på vilka tankar jag ska plocka fram då.

Runners World listar följande tio punkter som mental träning. Anpassat för långlopp men applicerbart på andra tävlingar också.

1. Börja med att titta på hur banprofilen ser ut och att du har en inre bild av hur banan går.
2. Lägg dig ner, blunda samt andas långsamt och lugnt.
3. Skapa din tändande målbild av loppet. Bestäm dig först för hur nöjd, stark och lycklig du ser ut när du sträcker armarna mot skyn när du passerar målinjen.
4. Dela sedan upp loppet i tre stora delmål utifrån kilometerpasseringar. Visualisera och använd alla dina sinnen när du nu "hör" startskottet. Du ser dig själv springa iväg i ditt eget tempo tillsammans med alla andra entusiastiska löpare. Du hör hur du andas lugnt, känner hur lätt det går och vilket härligt stöd du har av publiken längs banan. 
5. Se den första hälften av loppet som en skön och avspänd uppvärmning. Dela även i den här delen av tävlingen i några ännu kortare, jämnlånga delsträckor. Trigga dig själv med ord som "lätt", "stark" och "studsar".
6. När du sprungit hälften är det lättare att att se målet och att det inte är så långt kvar. Dags att börja räkna ner antalet återstående kilometrar.
7. Känn hur du delar upp den sista sträckan av loppet i kortare, mer hanterbara, delar. Exempelvis hur de sista nio kilometrarna under ett halv- eller helmaratonlopp egentligen är tre korta 3-kilometerslopp. 
8. Känn hur stark du är när du passerat en given punkt på väg mot målet. Det är nu som din mentala styrka blir det som verkligen gör skillnaden. 
9. Se hur du närmar dig målet och svänger in mot upploppet där du ger det sista krafterna innan du sträcker upp armarna mot skyn och går i mål.
10. Avsluta med att ta ett djupt andetag, slå upp ögonen och ta med dig alla positiva tankar, bilder och känslor som du har skapat till din kommande tävling.

Jag skulle vilja addera några fler jobbiga tankar likt dem jag var inne på ovan. Visst ska man föreställa sig att det kommer gå bra, att man kommer greja det här och så vidare. Men det kommer ju göra ont. Och det är väl när det där onda kommer man behöver ha en plan.

Faktiskt så kan jag inte föreställa mig hur det känns att cykla 30 mil. Förmodligen för jävligt. Kommer jag kunna stå i mål? Hur ska jag orka ta mig hem till villan vi bor i med cykeln, äta, duscha? Prata? Ändå känns det så himla roligt och spännande!