Mellanmålskompis

Hemma har jag en blå. På jobbet har jag en rosa mellanmålskompis. En "äggkokare" från Designtorget som du kan koka ägg på under minuten med i micron. Perfekt när du har bråttom. Jag kokade två ägg till lunchens spenatsoppa och bredde en skiva surdeg med bregott och la på en skiva kalkon, gott! För 75 kronor är den din.

The Nike Blast dag 2

Petter på scen. Släng händerna i taket!

Dag två på Nike-helgen gick i ett betydligt lugnare tempo för min del. Jag tog sovmorgon som var planerad redan från början. (Jag visste redan när jag bokade att intervaller och styrketräning på morgonen följt av kettlebells inte skulle vara klockrent "dagen efter". Men det var vad som fanns att välja på när det var min tur att välja klasser trots att jag var ute i god tid. Och kanske skulle jag känna mig som super woman när tiden var inne). Jag kände mig inte som super woman och inte Ulrika heller så när jag gled in vid lunch bestämde vi oss båda för att byta bort kettlebellsen till Garuda Matwork med James D'Silva. Klassen integrerar pilates, yoga, gyrotonic, dans och influenser från Alexandertekniken till ett holistiskt rörelseflöde. Denna sittande mattsekvens utmanar din core's styrka, flexibilitet, stabilitet och ledrörlighet. Klassen får med beröm godkänt och passade utmärkt efter gårdagen. Jag fick verkligen än mer koll på mina svaga punkter och önskar jag kunde hitta liknande klasser som den här och Anna Lindhs på mitt vanliga schema!

Resten av dagen fikade och shoppade vi innan vi avslutade helgen med lite Petter show och några grymma låtar. Släng upp armarna uppmanade Petter och med armarna ovanför huvudet och kroppen i rörelse kände jag att mina coremuskler onekligen hade gjort sitt.

Framför mig har jag två stora produktioner på jobbet varav den ena är en jag ansvar för helt själv. Jag kan med andra ord absolut inte bli sjuk och jag hoppas att mitt "förståndiga tränande" i helgen och höga grapefruktintag sista tiden ska ge utdelning! Sådär vid påsk är det okej att sega ihop för mig.

Nike är helt klart grymma på marknadsföring. Hela konventet är ju en enda stor reklamkampanj för Nike och som vi dessutom betalar för att få vara med på. Make yourself... Nike? Men jag gillar mycket i Nike's storytelling jag tycker bara det är... fascinerande är nog ordet. Dom är verkligen duktiga.

Like mera kundfokus vore dock inte fel. Till exempel tycker jag att det ska finnas skor i den storleken som man har bett om när man kommer. Även om jag hade tur och mina i mindre storlek faktiskt passade. Goodie bagsen, alltså Nike-påsarna, tog också dem slut i ett nafs. Verkade som att vissa tog hur många som helst medan vissa inte fick någon alls. Lite bättre koll tycker jag Nike kunde ha. När man frågar om det finns några påsar vill man inte heller mötas av ett "Nä dom är slut...", hellre av ett "Tyvärr har de tagit slut trots att vi vet hur många som skulle komma men vi kommer självklart att kompensera er för detta". Ett kul och bra event med proffsiga instruktörer men jag tycker Nike kunde fundera på attityden till oss som är med i reklamfilmen.

The Nike Blast dag 1

Jag var lite skeptisk inför ett "blast" i Frescatihallen (ofta jag är skeptisk nu för tiden!). Mina volleybollminnen därifrån känns inte direkt glammiga och The Nike Blast känns ganska glammigt för mig. Och rosa. Det var det också med mycket rosa mattor och lampor, en hel del glitter och massor av tunga beats när vi klev in genom dörrarna halv nio på lördag morgon. Jag var inte längre skeptisk. Jag skänkte en tanke till min kollega som tycker om dämpad belysning och musik som jag kallar för "gröna ängar" på morgnarna. Hon hade dött och jag var nästan själv lite chockad och något yrvaken.

Förutom rosa är The Nike Blast i år väldigt funktionellt och väldigt "organic". Crossfit, kampsort och functional moves blandades under dag ett med yoga i olika former, coreklasser och mer än en klass som innehöll just ordet "organic". Givetvis fanns spinning och en hög dansklasser med på schemat också.

Jag tränar till vardags ganska tufft. Cossfit, beach volleyboll, spinning, styrka eller bara väldigt länge (multisport och triathlon). Jag har haft på känn att jag behöver mer rörlighetsträning och jag vill verkligen gilla yoga. Om inte annat är det ju sjukt trendigt. Men mina yogaupplevelser har hittills varit bleka. Dessutom har jag svårt att pusha mig själv det där lilla extra i ett långsamt tempo. Det där långsamma, sega lite onda har jag otroligt svårt för. Dagens CoYo-klass (mix av core och yoga) med Anna Lindh fullkomligt älskade jag dock. Det var liksom tufft och väldigt fokuserat samtidigt som det var väldigt skönt. En dynamisk klass som ändå skapade ett stort lugn. Genom hela klassen riktigt njöt jag och kände bara att det här gillar jag! Gick leende därifrån med svetten drypande längs med hela mig efter att nästan ha somnat på min yogamatta på slutet.

Crossfitkillarna från CrossFitNordic levererade som vanligt och min lördagmorgon började efter uppvärmning och teknikgenomgång med så många varv som möjligt på fem minuter av 10 djupa benböj och 20 mountain climbers och sen ytterligare fem minuter med så många varv som möjligt av 20 svingar och 4 burpees. Hann lyckligtvis vila ordentligt, mingla och äta lunch innan ovan CoYo.

Jag var bara med på inledningen av OrganicMoves eftersom jag tyckte det räckte med mumbo jumbo och springa i slow motion efter CoYo:n och inte ville förstöra den upplevelsen. Avslutade dagen (kvällen!) med ett grymt FunctionalMove-pass (eller klass som det tydligen heter) som min kropp (hjärna?) var lite rädd för till en början efter den långa dagen i ryggen. Men det där passet satt banne mig fint! Jag var inte det minsta taggad till att släpa fram stepbräda och vikt framför stora scenen men ett "äh kom igen nu!" från Ulrika räckte hela vägen. Det är så trist med folk som inte vill liksom. Jag vill vara en sån som kör så jag körde hela vägen. Och det blir ju alltid kul när man väl är igång! (Och så är jag ju rätt bra på att driva mig själv - verkligen både på gott och ont). Hade dessutom halva Nike-repan som publik så det var bara att visa sig från sin starkaste sida.

Den stora behållningen av dagen var ändå att träffa alla grymma tjejer! Wow vilka många bra det finns. Vissa har jag bara träffat som hastigast tidigare och vissa inte alls. Grymt skoj att träffa och prata med er alla!

Status update!

Taggad stämning på The Nike Blast. Jag och Ulrika har parkerat på golvet och käkar lunch med 100% Earned på stora dansgolvet som underhållning. Nya dojjor (inte på bilden) och goodiebag i väntan på CoYo. Hej så länge!

Morgonen innan The Nike Blast

"The" smothie med de vanliga hallonen, bananen, ägget, linfrönen, yoghurten och mjölken. I dag kompletterad med havregrynsgröt, äppelmos och kanel.

09:00- 10:00 - Sal 2 - Crossfit
10:30- 11:30 - FÖRELÄSNING - Vägen till resultat
14:15- 15:15 - Sal 4 - CoYo
15:30- 16:30 - Sal 1 - Organic Body Work
17:00- 18:00 - Sal 1 - Functional Moves®

I väskan finns skor och kläder tillsammans med Pucko, leverpastejsmacka och bars från Vitargo!  Dags att hoppa i crossfit-outfitten, sticka till tunnelbanan och möta upp Ulrika. Hoppas jag träffar fler av er i dag!

Superflingor inför superhelg!

Har varit reporter på nytt under eftermiddagen och dragit runt på min fotografkollega och gjort jobb. Medan övriga kollegor dricker vitt vin i fina glas (lite avundsjuk) har jag landat hemma för att skriva och ladda inför helgens Nike Blast.

På PrisXtra delade de ut gratis smakprover på Pauluns Superflingor som är gjorda av fullkornsdinkel och smaksatta med kanel. Hjälp så goda tillsammans med lite filmjök! Mitt mellis under skrivandet innan jag svänger ihop en riktig middag och en ny favorit. Med hem följde även lite superjuice med blåbär och acai, också från Paulun. Supergod den med. Har faktiskt inte testat tidigare. Nästan lika gott som vitt vin och en finfin uppladdning inför en helg med crossfit, kettlebells, yoga, hiphop och så vidare!

Som vanligt

Jag är känd för att ha koll. Strukturerad, välorganiserad, planerande osv är olika ord mina kollegor och vänner ofta använder om mig. De förlitar sig ganska mycket på att jag alltid har koll i olika sammanhang. Detta slår dock alla nuvarande rekord. Vi sitter fyra kollegor tillsammans och såhär står det ovanför en av dem just nu.

Swing it!

Det var som det brukade. Jag var orolig för att man inte skulle bli trött, kanske inte ens svettig och undrade om vi inte skulle sticka dit en stund innan och köra lite kondition först. Vad är mitt problem? Jag blir ju motbevisad varenda gång!

Träningsblicken!

 Ikväll var det (gratis!) workshop i kettlebells på Friskis City.  Jag och vapendragaren hade såklart signat upp oss. Efter 30 min blandat mellan crosstrainer, löpband och roddmaskin blev klockan 18 och  vi gick igenom ungefär 10 olika kettlebellsövningar. Här var jag alltså orolig att det mest skulle bli teknik och ingen träning. (Går världen under då eller?) Jag och vapendragaren fattade galoppen ganska snabbt medan vissa behövde mer hjälp och vi körde istället ganska mycket själva. Konstaterade i mitt stilla sinne att det är tur att vi hittat crossfitgymmet så att man får lite utmaningar! Kaxigt men sant. Gjorde mentala anteckningar på lite bra övningar för axlar, biceps och triceps och "skrev ner" tipsen för utfallssteg. Vi avslutade med ett mini-pass där vi körde ett kluster med tre övningar, tre varv. Svingar, utfallssteg och biceps-axlar-triceps-övningen. Tog mer än jag hade gissat - förstås.

Sen kunde jag och vapendragaren inte hålla oss längre utan kastade oss över alla nya grejer som har dykt upp. Chinsräcken som sitter så att man kan gå armgång, romerska ringar och Func Gym-band. Friskis har fattat galoppen! Vi hängde i de romerska ringarna och skrattade förtjust och jag gjorde några jumping pullups. Gick förvånansvärt bra. Kan jag lyfta mig själv snart eller?

Armarna var tunga som bly på vägen hem och jag gick med dem korsade över isgatorna för att göra dem mindre jobbiga att bära runt på. Igår kände jag mig väldigt "slaggig" i benen efter beachträningen men efter en hel del promenerande igår blev det bättre. Benen var pigga i dag igen och imorn tror jag det är armarnas tur att slagga. Ska man gå på händer då?

Middag blev omelett på tre ägg, några skivor kalkon, spenat och vispgrädde. Toppade med lite parmaskinka. Mellanmjölk på det och kiwi och gojibär till efterrätt. Medan Landskampen var i full gång kom mamma och Love med min öppna spis och en ny matta. Bra kväll!

Alice 104 år äter spagetti

Promenerade till jobbet i ett strålande vinterväder, vardagslycklig i min varma dunjacka och sköna vinterstövlar. Glad för att morgonen när jag gick i snö som yrde och fick en tvättbjörnslook var glömd och borta. Stockholm glittrade och morgnarna börjar bli ljusrosa istället för svarta. Jag gillar rosa.

Frukost på jobbet: Smoothie med hallon, banan
yoghurt, mjölk, ägg och linfrön, grov macka med
bregott och leverpastej, rött kanelte och blodgrape!

I öronen hade jag P1 Morgon och hann med både kulturnyheterna, sjövädret, ekot och vetenskapsradion. Forskning visar att det är vår livsstil mer än våra gener som avgör hur länge vi lever och hur friska vi är under tiden. Forskarna i studien konstaterade att flera av de människor som var över 90 år hade levt en liknande livsstil. De hade inte rökt, inte druckit sprit, och hade ett lågt kolesterol tack vare att de ätit bra mat och rört på sig - inte helt förvånande kanske. Men bara för att våra föräldrar blir gamla behöver inte vi bli det per automatik. Alice 104 år berättade om alla dieter folk pratar om. "Man ska inte äta potatis, man ska inte äta ris och man ska inte äta spagetti. Man kan äta av allt, bara man äter med måtta!". Word Alice. Word. En 104-åring borde veta.

Annan forskning visar att folk som pendlar till jobbet mår sämre än de som har nära till jobbet. De har oftare sömnsvårigheter och sämre fysisk och psykisk hälsa. Störst skillnad mellan de som pendlar och inte syns bland unga kvinnor och jag tänker osökt på livspusslet för unga kvinnor med både karriär och barn att balansera. Själv njöt jag av den ljusrosa morgonsolen, att ha möjligheten att promenera längs med vattnet till jobbet och kanske bli 100 år gammal?

Tillskott till träningsgarderoben

Efter jobbet svängde jag in på NK för att kolla om det fanns kvar något på rean. Det jag konstaterat att jag behövde var ett par nya löpartights till träningsgarderoben. Jag kom ut med två par nya löpartights från Nike, ett par yogabrallor  också från Nike och ett linne från Adidas/Stella McCartney. Inget var på rea.

Löpartightsen är båda Nike's Dri Fit varav det ena paret tillhör min favoritkollektion från Nike med rosa detaljer. Men eftersom jag konstaterat att det är grymt opraktiskt med en massa rosa detaljer på alla brallor (alla linnen är inte rosa...) köpte jag ett par svarta också. Jag älskar, älskar, älskar Nikes löpartights. De sitter perfekt. Liksom löst utan att flytta sig en mm. 5+! Extra skin-ish. Yogabrallorna var också i Dri Fit och så sköna och gosiga att jag aldrig ville ta av mig dem. Kommer bli nya favoriter. Stellas linne är vitt och näst intill transparent, gjort av återvunnet papper och kan tvättas i max 30 grader. Tveksamt köp men dock så snyggt! Tänker limegrön eller knallrosa sporttopp under. Jag trodde för övrigt att det var på rea men inte enligt mitt kvitto. Måste kolla det där imorn...

Jag älskar den där känslan när folk får en boll i handen och plötsligt börjar le

Good times! Har fått den där fantastiska jag äger-känslan ikväll igen efter ett par timmar i sandlådan. Det är vardagslyx att få vara på det humöret! Jag, Patricia, Näva, Charlotte och Yvette hade Tadva-träning och tränade med mycket fokus på armdraget och anfallet och avslutade med brasseövningen. Medan anfallet gick generellt dåligt (totalt hjärnblockerad kändes det som) gick brassespelandet dessto bättre och det var fantastiskt kul! Och jobbigt! Intervallträning stort check! Jag och Patzy, min forna partner, spelade några riktigt bra bollar, kul som bara den när allting funkar och pulsen kan dunka på bäst den vill. En sak är säker. Ge mig sand, en boll och ett nät och jag har absolut pannben! Kvällens komplimang kom från Näva som frågade om jag styrketränat mycket på sistone. Jiihaa! Nu är det bara att köra!

Avslutar den här aftonen med ostkaka, hallon, mango och vispad grädde framför lite kvinnokamp på SVT. Tjo!

Jag tycker om böcker och att fotografera också!

Kollega: Jag var på ett sånt där Erika-pass igår!
Jag: Va? Erika?
Kollega: Ja nåt extra långt och extra jobbigt pass de hade.
Jag: Jaha men vad kul!
Kollega: Som sagt...
Kollega: Jag hamnade förresten där av misstag.

Jag: Jag var och tränade tidigare i dag.
Kusin: Alltså, det är onödig information. Det är som att du skulle säga i dag gick jag upp ur sängen och åt frukost.

I'm gonna be a cowgirl!

Den 2 juli checkar jag in på planet till andra sidan Atlanten och Montana. I 8 dagar ska jag leva ett äkta ranchliv i Montanas oslagbara natur och flytta boskap mellan betesmarker till häst. Det här är en drömresa. Jag har velat göra det här sen jag såg Mannen som kunde tala med hästar och då var jag ... 12? Det här blir en av mina once in a lifetime must do's. Jag ser fram emot massor av ridning på fina quarterhästar, cowboyhattar, lägereldar och blöta kotungor. Ett och annat staket ska jag nog laga på vägen också. Det här kommer vara så jag!

Spana in bilderna i bannern bara!

Bikram beach

I eftermiddags var det varmt och fuktigt i sandlådan, som på en riktig strand nästan! Det var bara vinden som saknades. Vi tränade armdrag, armdrag och armdrag - att kunna ha samma anfallsposition oavsett hur du kommer att slå och på så sätt helt enkelt lura motståndarna.

Jag räknade ut att vi gjorde drygt 100 jumping pullups (pullups är chins på crossfitspråk) i torsdags. Det kändes i armarna i dag.

Kvällens godaste efterrätt? Kesella mixat med mango och pressad lime!

I födelsedagspresent önskar jag mig ett pannben

Sara bloggar om Hellners förmåga att ta ut sig. Medan jag läser konstaterar jag besviket att jag inte har den förmågan, att jag inte är en sån person. I alla fall kändes det inte så under gårdagens IntervallFlex. Under 30 minuters intervallträning vågar man ta i, och det gjorde jag. Jag tillhör knappast den kategorin av människor som "inte tycker om att bli svettig" eller som inte kan driva sig själva. Jag driver mig själv ganska hårt. Jag hör till den målmedvetna sorten och jag viker mig inte så lätt. Men om jag har det där lilla, lilla extra. Nä. Men så är jag ju inte elitidrottare heller och har ingen ambition att vara det heller. Inte som senior i alla fall (som junior är det nåt helt annat). Men det var bara trist att inse var jag drar gränsen för vad som är roligt. Jobbigt är roligt men inte hur jobbigt som helst.

Det är inte behagligt att vara alldeles nära sin maxpuls, det vet alla som testat. Det gör ont och det känns inte särskilt bra. Så kändes det under andra halvan av gårdagens (ynka!) 30 minuter. Jag var nära maxpuls, det gjorde ont och jag kan inte säga att jag gillade det. Jag tänkte i mitt stilla sinne att du dör absolut inte av det här. Det är nu, verkligen nu du ska köra fast att blodsmaken var nära. Men kroppen ville bara till en viss gräns. Den tyckte det var tillräckligt och jag kunde inte riktigt förmå den att ta i mer, eller så orkade den bara inte mer? Jag är övertygad om att jag såg ganska energisk ut på Friskis golv. Folk gör ju knappt armhävningar på tå! Jag tror snarare det handlar mer om det som sitter i huvudet, om känslan och insikten om sin egen förmåga. Det var inte direkt någon jag äger känsla igår förmiddag. Men jag körde mina intervaller efter bästa förmåga och flexdelen efteråt var fantastiskt bra. Jag gav inte upp, absolut inte. Men det såg jag andra som gjorde.

I övrigt var det roligt att vara tillbaka i stora salen på Friskis Kungsholmen. Jag har inte varit där på flera år men det var där jag började min Friskiskarriär. Nån gång i gymnasiet köpte jag mitt första Friskiskort och gick några gånger i veckan på medeljympa, the rest is history. Jag har vuxit upp i en aktiv familj, ridit och tävlat hela mitt liv, åkt skidor på vintern och cyklat, sprungit och paddlat på somrarna, allt under väldigt självklara och lustfyllda förhållanden. Men det var på Friskis jag för första gången började träna i ordets rätta bemärkelse och därför har jag en alldeles speciell förkärlek till det röda jympagolvet där det så småningom blev intensivjympa, skivstång (innan jag flyttade upp till gymmet vid sådär 22 års ålder), danspass och core. I dag skulle jag aldrig drömma om att gå på ett medeljympapass eller träna skivstång. Det ska vara tungt i gymmet, pulshöjande intervaller, crossfitträning eller timmar i sandlådan. Kraven har ökat i takt med benmusklerna. Cyklingen och löpningen har bakats ihop till triathlon- och multisporttävlingar men allt började på nåt sätt på Friskis.

Kanske har jag utvecklat lite pannben i alla fall med tanke på var jag är i dag jämfört med medeljympan?

IntervallFlex

Man har träningsvärk om det gör ont att rolla på deoderant på morgonen. Dagens understatement. Pullupsen och tabataintervallerna bet bra i torsdags med andra ord. Om en timma är det IntervallFlex på Friskis och jag hoppas att det som vanligt är mycket fokus på ben. Pretty please... Flexdelen, rörlighetsträningen, blir ett intressant kapitel. Jag är fantastiskt stel i armar, axlar och rygg - en skön känsla men dock. Även magen fick bevisligen sitt. Det krävs såklart mycket stabilisering i alla torsdagens övningar. Jag tror att det var ett smart drag att skippa gårdagens benpass på CrossfitNordic och istället ägna sig åt att dricka drinkar. Visserligen alkoholfria med ingefära i. Löjligt hälsosamt säg!

Min lördagsfrukost består av blåbärssmoothie med yoghurt och ägg, toppad med linfrön, solrosfrön och andra godsaker tillsammans med coltingpannkakor, också med blåbär, min senaste craving! Det borde ta mig hela vägen genom dagens träningspass!

Jag äger!

God damn vilket kul pass det var ikväll! Burpees, styrkefrivändningar, stångrodd och pullups i tabataintervaller på CrossfitNordic. Richard som hade passet får alla plus i kanten man kan få och jag och Ulrika har svingat oss som apor i räcken och lekt oss igenom 60 minuter intensiv träning. Passet kan ni läsa om i inlägget nedan.

Jag är på ett irriterande gott humör och det är tur att det bara är pälsbollen hemma. Ingen annan skulle stå ut med mig just nu. Det är liksom bara jag är bäst, livet leker och energin flödar på samma gång. Det var länge sen jag kände mig såhär stark - fast att jag inte är ett dugg stark. Men jag tuffar omkring här hemma och känner mig som super woman, steker omelett, tvättar och lyssnar på musik. Märkligt att man känner sig som absolut starkast när man borde vara absolut tröttast. Träning är fantastiska grejer och Erika är crossfitbiten. På riktigt.

"Dagens pass"...

... är en sajt jag börjat surfa till allt oftare på sistone. I dag utlovas det här på CrossfitNordic. Det ser svettigt ut. Det blir jag, Ulrika och proffsen ikväll och jag stoppar kvällens pass i utmaningsfacket.

Jag laddar med keso, blåbär, hallon, en banan, hasselnötter, valnötter och ett ägg! Får se om jag grejar kvällen utan en grillad med bröd den här gången.

	Uppvärmning Catalyst Athletics standard warm-up
	Pass Bar muscle-up 90% X 5 Därefter.. 1 minut, max antal: Burpees-Styrkefrivändning (50/30kg) (alltså en armhävning på stången, ett inhopp och sedan styrkefrivändningen) Direkt därefter: Växlande tabata Pull-ups och Stångrodd (50/30kg) (alltså varannan övning. Totalt 16 intervaller) Poäng = antal burpee-styrkefrivändningar + lägsta antal pull-ups + lägsta antal stångrodd.   Utförande
	Genomför, efter en noggrann uppvärmning, 90% av det antal bar muscle-ups du kan. Genomför totalt 5 set. Kan du inte göra dessa så gör dem avlastat på något sätt. Därefter: sätt igång tidtagningen och börja med att göra så många burpee-styrkefrivändningar du kan på 1 minut (sänk belastningen vid behov). Därefter gör du så många pull-ups du kan på 20 sekunder och vilar därefter 10 sekunder (gör jumping pull-ups om vanliga inte går). Sen gör du så många stångrodd som möjligt på 20 sekunder och vilar därefter 10 sekunder (sänk belastningen vid behov). Upprepa dessa 20 sekunders intervaller med 10 sek vila mellan dem och växlande övningar tills du genomfört 8 intervaller pull-ups och 8 intervaller stångrodd. Glöm inte att notera antalet reps.
	Teknik i Ryckbalans/Snatch balance

Vardagsträning på kontoret - how to!

• 30 min rask promenad i vintersolen (sådär raskt i alla fall eftersom jag hade med mig min gravida kollega just i dag).
• 10 armhävningar X 3
• 10 dips X 3
• Plankan i valfritt antal minuter (jag stod i några minuter tills moderbolagets vd kom förbi med en kund - klev upp och hälsade).
• (Man kan såklart lägga till knäböj eller utfallsgång också men ska man vara riktigt effektiv får man välja några få saker och jag gör hellre knäböj med vikt och armhävningar med egen kroppsvikt).

Tidigare har jag tränat armdrag på kontoret under lunchen och slipat på mina beachvolley skills. Sa jag att jag är träningsberoende och att två vilodagar på raken känns som alldeles för mycket? Om jag en gång på fm, en gång på lunchen och en gång på em körde ett gäng armhävningar skulle jag nog bli ganska stark för övrigt. Något att implementera kanske? Mina kollegor är tyvärr ganska träninsgrädda, utom en, men det är bara att ignorera och köra på!

SportySpice bloggar om trenden att fasta. ”Nej, jag har inte ätit på 36 timmar men jag är inte så hungrig som jag trodde, bara lite yr i huvudet. Men tror du ärligt talat att du hade mått sämre om du gett din kropp energi i form av frukost, en välbalanserad lunch och en näringsrik middag? Vad är nästa grej? Äta en gång i månaden? På tisdagar, ojämna veckor?" Moahaha. Läs!

Havregrynskvinnan skippar kolhydraterna

Under två och en halv veckas tid (17 dagar) har jag ätit väldigt lite kolhydrater (kanske har någon uppmärksam person redan märkt det om man har läst noga i bloggen). De jag har ätit trots allt har varit långsamma med några undantag kring träning. Och frukt har jag ätit som vanligt. Framför allt har jag slopat pasta, ris, quenoa, bulgur, havregryn etc som jag annars äter regelbundet (varje dag), särskilt till lunch och middag och skippat en hel del bröd. Gissar att havregrynskvinnan slår några av er med häpnad nu.

Efter träning och sugen på blåbärssoppa!

Detta typ av ätande har jag sysslat med för att se om det stämmer att man håller sig mätt längre på mer fett och proteiner jämfört med kolhydrater och att man får ett jämnare blodsocker och alla fördelar med det. Jag är ju nämligen ofta hungrig och behöver en del mat för att funka. Och jag gillar fika. Mycket.  Jag har medvetet inte bloggat om mitt lilla projekt eftersom jag inte ville skapa någon stor grej av det, istället blir det en utvärdering såhär efter en tids prövan.

Jag har ett BMI som ligger på den undre halvan inom ramen av normalviktig (även om jag tycker speglar eller andra eventuella verktyg är bättre egentligen) och har aldrig haft några vikt- eller matproblem. Kanske kan vara intressant i sammanhanget. Jag tror jag väger det jag borde och har en rätt bra kroppssammansättning som det är och går varken lätt upp eller ner i vikt. Jag hade inga förväntningar på viktnedgång eftersom jag inte fått i mig mindre energi direkt eller gjort av med mer. Bara bytt form på energin.Jag ville se om jag höll mig mätt längre, fick en jämnare energinivå och blev mindre sugen på kanelbullar genom att dra ner på kolhydraterna ett tag.  Första veckan åt jag i princip inte en enda kolhydrat, den sista dryga veckan har jag inte hållt riktigt lika hårt på det.

Kanske den godaste frukosten?

Min meny en vanlig dag har sett ut ungefär såhär
Frukost: Smoothie gjord på frysa bär, Verumfil, mjölk, banan och ägg. Ett par timmar senare frukost nummer två, ett grovt bröd med bregott och kalkon/ost/leverpastej på. Några gånger har det blivit coltinpannkakor istället för mackan. Alltså jordnötssmör och mer ägg och banan. Ibland äter jag frukost på jobbet efter 45 min promenad dit i sådär halvrask takt, annars hemma.
Lunch: Chili con carne (lammfärs, tomat, grädde och olika sorters bönor) med sallad. Kikärtsgryta (kikärtor, kokosmjölk, spenat) med kyckling och sallad. Linsgryta med avokado o andra grönsaker. Kyckling eller fläskfilé med olika goda såser, sist bea, och ångkokta grönsaker.
Middag: Coltingpannkakor med keso och bär (inte samma som frukost), spenatsoppa med ägg, omelett med kalkon, eller liknande mat som lunchen.
Mellis: Ett om ingen träning, två st om träning (innan och efter), ca 4 pass/vecka: Mix av ngt av följande – kesella eller keso med bär och nötter, avokado med alfa-alfagroddar och en klick keso, nån gång en grov macka med pålägg. Efter lite länge konditionspass (2h) har jag druckit blåbärssoppa eller färskpressad frukt också. Det kändes tvunget de gångerna...

Det är egentligen inga stora förändringar det rör sig om. Frukosten är oförändrad. Jag har tagit bort kolhydraterna från lunchen och middagen. Men efter träning har de fått vara kvar till största del och så även min frukostmacka.

Jag har dock inte ätit enligt min "nya modell" slaviskt utan under dessa två veckor har jag t ex ätit naanbröd en gång till middag på indisk restaurang och pasta vid två tillfällen som jag blev bjuden på (givetvis äter jag då) och en kula glass och en bit paj. Lite mackor blev det i slutändan också.

Men i det stora hela har jag ätit som ovan. Efter lunchpastan som var den enda riktigt rejäla pastaportion jag åt fick jag huvudvärk. Kanske var en tillfällighet men jag tror inte det. Det kändes ungefär som att kroppen vant sig av med kollisar och fick lite sockerchock. Men jag vet som sagt inte. Här om dagen hade jag kramp i vaderna, ungefär som efter ett riktigt rejält sendrag. Vätskebrist? Kolhydrater består av vätska. Men det är heller inte något jag vet eller är ett dugg säker på.


Slutsats
I det stora hela märker jag ingen fantastisk skillnad. Jag har under dessa veckor känt mig ganska exakt likadan som när jag ätit ungefär samma saker men även havregrynsgröt med äppelmos till mellis, fullkornsris och fullkornspasta till lunch/middag och fika ett par gånger i veckan. Jag har även en känsla att även om jag fortsatte käka såhär skulle det inte rasa av mig några kilon heller, jag skulle inte prestera bättre och jag skulle nog inte bli en gladare eller trevligare människa heller. Sen brukar jag ju normalt sett inte trycka en stor pasta med ketchup på lunchen ändå utan äter redan rätt bra mat.

Jag har inte behövt äta mer sällan. Jag har varit lika hungrig som alltid. Jag har inte varit mindre sötsugen. Jag är rätt ofta fikasugen men har lika ofta inga problem med att stå emot det om jag vill. Samma känsla dessa veckor. Sugen, men kan leva med det. Det har gått lika bra att träna på den här typen av mat som på kolhydratsrikare sort förutom under ganska högintensiva timmar i sandlådan. Då har jag varit trött när frukost och lunch inte har bestått av en enda kolhydrat utom frukt. Där märkte jag ganska stor skillnad  men såklart kan fler omständigheter ha spelat in. Styrketräning har funkat bra. Lite förvånande då det bränner mycket glykogen i musklerna och kolhydrater borde behövas. Men det har gått hur bra som helst. Crossfit har också funkat fint efter uppladd med fläskfile, grönsaker, bea, keso och banan.

Enligt Colting (japp hans bok bland annat fick mig att testa) kan vi genom träning och naturligt anpassad mat (fett och protein samt grönsaker) utveckla en så god fettförbränning att vi inte behöver insulindrivande socker inför en prestation. Men jag undrar om vi  verkligen kan förbränna fett så snabbt som vi behöver energi under intensiv träning i det här fallet i 2 h? Jag trodde inte det. (Problemet kanske inte är socker utan att vi borde träna annorlunda från början istället). I min kropp kändes det i alla fall väldigt rätt och bra när jag drack färskpressad frukt efter två timmar i sanden och åt en macka med kalkon. Den ville inte ha keso med nötter. Blåbärssoppa var highlife.

Kanske måste "testet" pågått under en längre tid och varit mer nitiskt för att man ska kunna dra några egentliga slutsatser av det men det här ger i alla fall en fingervisning. Min slutsats blir mest att folk är olika och jag tror att jag både tål kolhydrater och behöver dem, vid rätt tillfälle. T ex i samband med träning, framför allt konditionsträning, men inte på arbetstid framför datorn. Men det var ju inga news.

Om jag har gått ner i vikt av att äta lite kolhydrater undrar säkert en del? Nope. Nåt kilo. Men det känns som att det lika gärna kan vara vätska eller något och inget jag drar några växlar på. Brukar inte väga mig så det kan säkert växla lite. Jag har ju en spegel och ser väl ut som jag brukar. Jag går inte upp i vikt efter en månad med konstant fikamarathon (december och halva november i ärlighetens namn) och inte ner i vikt av att till största del äta väldigt nyttigt under några veckor. Intressant. Har man inte bra fettförbränning och en stabil kropp då så så vet jag inte.

Ikväll kanske jag äter en bit kladdkaka med kokos och dricker lite rött te till. Mumma! Får se om jag fortsätter med det här tydligen "naturliga" sättet att äta på sen. Jag tror jag tar med mig grönsakstallrikarna till lunch istället för ris i alla fall. Men jag verkar inte vara någon sockerslav hur som även om t ex Colting hävdar att så är fallet hos dem som ofta behöver tanka på med energi. Åter igen är vi olika. Tjock har jag heller aldrig blivit av pasta som tycks vara dödens måltid så jag verkar kunna använda fett som bränsle också trots att jag äter mjöl och gryn.


Den nya trenden att fasta kommer jag dock inte att prova, det får ni läsa om i andra bloggar. Aldrig i mitt liv att jag gör något så dumt och onödigt. Colting redovisar inte några källor i sin bok utan hänvisar bara till stenåldern (?)  Kolhydrater vs fett finns det mycket forskning om, men att fasta. Jag avvaktar.

Crossfit på Crossfit Nordic

Ikväll gjorde jag nypremiär på crossfitscenen tillsammans med Ulrika. På schemat stod olympiska lyft, det vill säga marklyft, frivändningar och ryck. Efter gemensam power walk från Stockholms berömda svamp entrade vi crossfitgymmets lokaler. Jag var nervös över att inte palla med passet, rädd för att ha glömt sporttopp, vattenflaska eller något annat väsentligt. Det värsta vore ändå att bli hungrig under passet så för säkerhetsskull fixade jag en grillad med bröd på vägen. Det gick vägen, jag hade både energi och sporttopp när jag klev in på Crossfit Nordic på Odenplan och jag och Ulrika påminde att 2011 är utmaningarnas år. Sluta mesa!

Uppvärmning
500 m rodd
Därefter två varv av

10 vrängningar
10 good mornings
10 enbensmarklyft, fem st per ben
5 burpees

Efter teknikgenomgång av marklyft, frivändningar och ryck, 10 min per övning, körde vi igång med mera puls.

Dagens pass
Fyra varv på tid:
1 hängstyrkefrivändning
1 styrkefrivändning
1 frivändning
(upprepa ovan tre gånger innan du fortsätter)
6 lateral jump burpees - vanliga burpees men istället för upphoppet hoppar du åt sidan över skivstånggen (det kräver höjd i varje hopp...)
20 jämfotahopp åt sidan över skivstången.
30 sekunder vila
Å så tre gånger till samma sak.

Återhämtning efteråt!

Det tog mig exakt 09:00 minuter och jag ville dö under tiden. Jag studerade passet innan och tänkte kaxigt att vaddå 30 sekunders vila? Behövs det verkligen? Ulrika har bloggat om min skeptiska kommentar till detta innan vi drog igång. Jag kan säga såhär att Erik som hade passet i dag nog hade kört det tidigare. Mjölksyra och blodsmak check. Som jag brukar säga efteråt - det känns att jag har gjort nåt... God damn det var kul att vara tillbaka!

Fullt ös medvetslös

Tidigare i dag: Möten, morgonpromenad, hallonsmoothies och leverpastejsmackor, möten, forcerad kreativitet, bildbanksjakt, broccoli, blomkål, fläskfilé, kreativiteten flödar, chilibea, många glas vatten, iPhone, excel, flera koppar kanelte, nya to do-lists, keso, bananer.

Nu: Hoppar i skorna, slänger väskan på axeln och beger mig mot NordicCrossFit och kvällens pass. Olympiska lyft står på schemat!

@TheBeach

Söndagar hos The Beach är dom bästa och en skön avslutning på veckan och en grym början på nästa. Min nästa vecka ska bli en egovecka med mycket fokus på bara mig! Är härligt trött i benen och armarna och till och med i ryggen. Jag och Jens spelade mixed mot Andreas och Yvette i sandlådan idag. Beach kan vara den roligaste idrotten och den roligaste träningen. Bara hästarna konkurrerar om förstaplatsen. Nu leverpastejsmacka och blåbärssoppa i baksätet på väg hem. Tjo!

Vilken Garmin ska bli min baby?

Efter 40 armhävningar i förrgår och hängande och slängande i the monkey bar igår kväll (inte ett ölhak för apor utan ett chinsräcke för människor) har jag brutal träningsvärk. Sådär så att det gör ont att flytta tekoppen från ena sidan tangentbordet till den andra... Jag körde ju för ovanlighetens skull också en vända på löpbandet även om jag tycker att springer kör man utomhus. Därför har jag surfat efter Icebugs-dojjior och Garmin-klockor på morgonen och ett besök på Runners Store känns nära föreliggande.

Men vilken Garmin-klocka ska man välja? Jag har tittat på den här, en Forerunner 110, dam, mest för att den är grå och rosa... Färger jag gillar... Uhm...

Jag vet att ni är jättemånga som springer och tränar med pulsklockor. Men hur ska man välja rätt i djungeln av pulsklockor? Jag vill ha en pulsklocka som funkar bra i löpspåret och i sandlådan, som jag kan springa intervaller med och som kan tala om när vilopulsen är högre än vanligt. I övrigt behöver klockan egentligen inte vara så avancerad men man kanske alltid ska köpa en snäppet bättre klocka än man tror man behöver (som med löpskor, häst eller vad som helst!) eftersom man snabbt vill ha mer. GPS vore bra. Om man koppla den till en foot pod (eller vad man har?) så att den går att mäta kadens med på cykeln vore det allra bäst. Ja det är faktiskt ganska viktigt när jag tänker efter och klockan kanske inte kan vara så simple längre? Jag har väldigt smala handleder också. De har samma gener som mina vader så jag tror bara en damklocka funkar vilket nog begränsar utbudet.

Vilka klockor har ni och varför?

Friskis&Svettis - Utmaningen!

Friskis har fattat galoppen när det gäller balans i träningen tillsammans med mål och utmaningar!

"Utmana dig själv! Prova nya passtyper och hitta nya favoriter. Det är roligt och du får nya träningsvänner. Träning och variation får du på köpet. Utmaningen går ut på att prova på Friskis olika passtyper under vårsäsongen eller höstsäsongen. Antalet passtyper är ungefär 20.  Utmaningen är till för dig som redan tränar regelbundet, men som kört fast i en viss träningsform. Eller för dig som precis börjat träna och vill lära känna träningsutbudet. Du behöver inte vara vältränad för att delta. Låter detta intressant? Klicka dig in på sidan här på Facebook, klicka på Gilla-knappen och läs instruktionerna. Utmaningen är ett medlemsinitiativ." (Saxat från Friskis Facebook-sida). 

Varför inte testa samma sak oavsett var du tränar? Prova alla pass minst en gång istället för att bara köra ditt favoritpass? Eller testa alla maskiner i gymmet?

En kväll på gymmet

Ikväll var jag sugen på att svettas. Jag stod i ett par mentala startblock på jobbet redo att få komma iväg och bocka av kvällens to do's innan jag kunde ägna mig åt mitt träningspass. Enda problemet var att jag inte visste vad skulle träna riktigt. Jag var sugen på ett riktigt svettigt konditionspass men hade fått prioritera bort spinningpasset vilket jag ångrade heligt ungefär sju gånger på vägen hem. Bara för att jag absolut inte skulle hinna spinna var jag självklart extremt sugen på just spinning. Kondition var grejen och jag ville ha en gympaus. Sandlådan i Södertälje är inget ställe man sticker iväg till spontant, särskilt inte ensam. Och eftersom jag varken äger ett par ice bugs eller en Rottweiler var löpning på skridskobana i mörker inte ett alternativ heller. Jag bestämde mig för att testa gymmets löpband där det numera brukar vara gott om nyårslöften och det är onekligen en populär träningsform. Det var gott om folk även ikväll och jag fick börja i roddmaskinen.

Passet blev till slut:
10 minuter roddmaskin - går att få upp bra puls på den minsann!
15 minuter på löbandet - sprang intervaller eller snarare var det kanske fartlek. Springer för lite för att ha koll på lagom tempo och pulsklocka har jag inte heller. Det blev ungefär 2 snabba minuter och 30 sek vila = långsammare tempo. Detta efter att krampen i vaderna släppt och skavsåren under fötterna börjat dyka upp. Löpning ÄR inte min gren.
Chins, dips och pullups - Var modig när jag plockade på hjälpvikt och tog mindre än vanligt. Satan i gatan vad tungt det var. Kändes som att pulsen skenade och jag var övertygad om att en hjärtinfarkt var nära.
Knees to elbows.

Jag vet att "man ska" börja med styrkan och avsluta med konditionen men jag tror inte det spelar någon roll en gång. Planen var egentligen bara att springa men jag ledsnade på löpbandet och kunde inte hålla mig från apräcket.

Med facit i hand känns det att jag har gjort nåt om man säger så. Phew. Jag känner lika mycket i benen som efter djupa knäböj. Hur fort sprang jag egentligen? Ländryggen är trött som sjutton och behöver vila från marklyften jag kört mycket på sistone. Har till och med börjat känna av den i sanden vilket aldrig hänt förr. Vila innan den får vara med igen. Och så har jag skavsår. Under foten. Ärligt talat?

Nu omelett med kalkon och spenat i och rodelläge i soffan. Over and out!

Tänk om du kunde följa med ut och springa
på kvällarna och vakta matte i löpspåret...

Träning som känns och syns

40 armhävningar igår känns i dag. Fotbollen syns mer. Inte utvecklat några fotbollsben än men genom ett gigantiskt blåmärke på ena benet. Men det är bara sportigt! Och träningsvärk älskas.

Träningsveckan blev i övrigt inte riktigt som planerat och har gått lite på en skridsko i och med att jag inledde med lite sömn och har bestämt mig för att verkligen prioritera sömn före annat. Ganska svårt om man kommer hem kl 22 och har kört på hela dagen och kvällen och ska gå upp 06:30 och där emellan packa upp, duscha, fixa det sista med nästa dags matlåda, varva ner, klappa katten och alla andra 100 must do's osv. Men jag tycker det har gått ganska bra ändå med sju goda timmar-ish varje natt, nyttiga matlådor och bra mellis varje dag, ett helkroppspass på gymmet, en fotbollsträning och match, en powerwalk och kvar på schemat har jag ett konditionspass och ett gympass. Det skulle ha blivit crossfit och spinning och över huvudtaget lite mer intensitet men nu blev det inte så. Jag har träffat vänner och hjälper de som står mig nära med diverse utan att sätta mina egna spinningpass först. Men hur var det, att mitt bästa skulle vara good enough va? Kanske håller jag mig frisk på köpet, sover ut på söndag och kör crossfit och spinning nästa vecka istället för att ligga hemma och snörvla. Hoppas på utdelning!

Hela teamet. Mig ser ni i mitten. Den långa, blonda i blått där... Klicka på bilden så blir vi stora!

Då var man på plats

Ser ju ut som att jag aldrig gjort annat? Fotbollsträning på Bosön. Rätt kul faktiskt!

Fotbollsträning - ett av inläggen jag inte trodde jag skulle skriva

I eftermiddag stundar kick off i träningens tecken med jobbet på Bosön. Om vi inte är i sandlådan och leker brukar vi roa oss på Gröna Lund eller lämpligt dansgolv, eller varför inte på en klätterväg. I eftermiddag ska vi dock spela fotboll. Jag är inte särskilt entusiastisk. Fotboll kvalificerar sig som en av världens tråkigaste sporter på min lista. Men det blir ju inte roligare än man gör det. Vi ska tränas av Djurgårdens Kjell Jonevret och jag har packat shorts, linne och skor och kompletterar med benskydd på plats. Efter en timmas fotbollsträning blir det föreläsningar av diverse idrottspersonligheter som jag hoppas på ska ge oss bra inspiration! Idrottare brukar kunna bidra med mycket även utanför idrotten. Sen blir det middag och mys på Lidingö. Till Bosön åker jag och mina underbara informationskollegor i min egen sportbil. Hade det varit sommar hade vi cabbat ner! Först lite gemensam lunch som jag bangar. Jobbets lunchbaguette (?) byter jag mot min egen linsgryta och en äggmacka.

Ny karriär alltså!

Nu är det bara att sätta sig vid telefonen och vänta. Snart kommer Nike, Adidas och de andra drakarna ringa. Jag och Erika har blivit fitnessmodeller nämligen. Den här snygga filmen från Scandscape-helgen borde öppna en hel del dörrar tänker vi.

Läs hela Kattens blogginlägg här! Kvällens entertainment.

Livsglädje faktiskt

Forcerat kreativ hela vägen in i tisdagskaklet. Är det bara tisdag? Jobbet bjuder på just massor av jobb kommande månader, stora och roliga projekt men som vanligt med för snäva deadlines och en övertro på vilket resultat man kan prestera på en viss tid. Jag har bestämt mig för att ta hand om mig själv under tiden och ha som ambition att sova väl och träna och äta bra under tiden. Jag har sagt att tidsramar och resultat hänger ihop och jag kan bara göra mitt bästa. Och det kommer jag göra. Jag försöker bestämma mig för att det är good enough!

Igår vilade jag, skönt, och i dag balanserar jag upp det med träning. Båda delar behövs ju för att må bra och man behöver olika saker olika dagar. Kom från jobbet trött och stressad men var ganska säker på att den här kvällen skulle rensa min skalle. Been there done that. Jag och Katten körde ett effektivt helkroppspass med knäböj, utfall, marklyft, drake, chins, dips och pullups. Jag kände mig ganska stark i dag och det var roligt att ha med sig Katten! Men trångt var det förstås. Alla som ska träna en eller två månader i år var såklart där ikväll. Man får inte tycka så men jag tycker ändå det är aningens irriterande...

Knäböj check!

Varmt på gymmet ikväll säg... Katten körde på bra!

Efter en snabb vända upp för dusch och kesokoll skubbade jag över till Katten där Eric hade lagat älgfärsbiffar och spaghetti till oss. Fruktansvärt gott! Med lingonsylt. Sen styrde Katten upp fruktsallad med massa goda saker i, nötter, kanel, kokos osv. Man blir alltid bjuden på goda grejer hos grannen.

På väg hem mötte jag Soheil i trappen, min naprapat, och han delade som vanligt ut lite klok livscoaching. En mycket bra finish på en kanonkväll och jag är som ny igen!

Gymmdejt!

Ikväll ska jag tydligen agera PT åt Katten. Det ska bli grymt kul att introducera henne för Friskis Lindhagen. Katten har kanske som alla vissa fördomar om Friskis och det ska bli kul att bevisa motsatsen - hoppas jag! På schemat står ett tufft och skönt helkroppspass och efteråt ska jag bli bjuden på middag också. Sweet as(s) som Katten själv sa!

Egentligen hade jag tänk köra ett vända på gymmet redan igår kväll. Men jag konstaterade att helgens träningsupplevelser hade tagit ganska bra och såg till att inte glömma bort den slitna känslan från söndagskvällen. Särskilt inte när den nya veckan startade med osedvanligt lite sömn. Med tanke på mitt taskiga immunförsvar och faktumet att alla är sjuka just nu ska jag vila lite extra då.* Jag tvingade mig själv till en spontan vilodag  istället med motiveringen att man ska lyssna på kroppen och inte bara titta i kalendern. Övervägde att träna i morse men höll mig i skinnet och tänkte tidigast onsdag morgon! Sov först! Jag var faktiskt riktigt trött. Men så kom jag och Katten på den eminenta idén att träna på vår inbokade dejt ikväll och jag får ett helkroppspass och häng med Katten OCH middag på samma gång!

*Särskilt när jobbet bjuder på ett galet schema framöver med tusen saker i elden samtidigt. Det är läge för mycket vitaminer och sömn. Jag får relaxa lite med chinsen just då.

Sandig söndag

Parkerad framför brittisk deckare på TV, den som utspelar sig i byn där det snart inte kan finnas någon kvar med tanke på hur många som har dött i den. Är rejält trött i kroppen. Skönt trött på gränsen till sliten. Gårdagens gympass visade sig ge en hel del träningsvärk vilket jag inte riktigt var beredd på, och heller inte direkt märkte förrän jag klev ut i sandlådan i eftermiddags. Kanske beror det på att passet jag körde var ganska intensivt, korta pauser mellan seten, och involverade hela kroppen.

Jämna matcher i dag också!

Egentligen skulle jag ha spelat mixed med Jens, Näva och Andreas men Jens är sjuk och istället hoppade Vickzon in, 35 cm kortare.  Vi turades om att spela med och mot varandra och det var kul med många bra bollar. Andreas var lite trött i början men när han fick till sina servar och grymma placeringar plockade hans lag många poäng, inte ett dugg förvånande. Näva slet som vanligt som ett djur och stod för peppandet och Vickzon var stabil i största allmänhet. En kul och bra kombination av spelare att spela med. Men jag kände mig riktigt trött under de två timmarna vi spelade. Kanske en kombination av ett tufft pass igår, att jag sovit snudd på för mycket och av det jag ätit i helgen. Mer om ätandet i ett senare inlägg. Dessutom fick jag Nävas servemiss i bakhuvudet en gång och det gör fortfarande ganska ont i skallen. Därför ligger jag väldigt skönt under min filt nu, mätt och belåten. Men kanske blir det lite keso och fruktsallad till efterrätt!

Fick precis ett sms av Andreas. "Du har blivit bättre, kul att se!" Kul sms att få säger jag! Kan tilläggas att Andreas är liiite bättre än oss andra och snarare är någon jag tränar för än spelar med egentligen. Sover gott på den.

Vad bra den här dagen blev!

Vaknade klockan 10:30 (helt otroligt) och rullade från sängen till soffan där jag åt coltingpannkisar med mango och drack blåbärssmoothie (ja lite besatt av blåbär just nu) framför Vinterstudion. Efter ungefär två timmar med vintersport, Facebook och bloggande svidade jag om och stack ner till gymmet. Något motvilligt kan tilläggas.

Jag var lite orolig över att gymmet skulle vara hopat av nyårslöftesrelaterade träningsmänniskor som ändå försvinner om ett par månader men det var ungefär som vanligt så där mitt på dagen en lördag och ganska folktomt. Det var en marathonlöpare (i alla fall hade han en sån tröja på sig) av senig karaktär som körde mycket vadpressar och tåhävningar. Passar han sina benhinnor tro? De vanliga gymkillarna med tendens till att bära på kylskåp skymtade förbi och bland magmaskiner och pilatesbollar trängdes de flesta tjejerna som var där. En ganska överviktig kvinna körde funktionell träning för axlarna och en vältränad kille höll på med vad som mest likande rehab. Konditionsmaskinerna var som vanligt riktigt poppis bland många, jag fattar aldrig varför man springer på ett löpband istället för ute. Måns var där som instruktör och jag var ensam tjej bland de fria vikterna och körde ben. Som vanligt med andra ord.

Mitt pass bestod av:
Enbensböj på bosuboll
Knäböj
Utfall
Marklyft
Draken
Några olika axelövningar
Chins - dips och pullups i superset
- Det ser fjuttigt ut på papper (skärm?) men det är ungefär vad jag pallar med på en timma. Faktum är att det är ganska tungt, svettigt och stundvis pulshöjande. Hjärtat måste pumpa mycket blod till stora muskelgrupper som ben. Om man tränar mindre muskelgrupper och mer isolerat kan man lägga till några fler övningar. Men jag tror på att involvera många muskelgrupper i en övning. Idag blev jag aldrig riktigt av med mjölksyran i axlar och armar efter axelmördandet. Tuff med chins, dips och pullups på det.

Dessutom la jag till några tåhävningar för vadernas skull.  Jag stannade till framför spegeln och såg mig i profil i trekvartslånga löpartights varpå jag tänkte, men herregud jag har ju inga vader ALLS! Häpnadsväckande. Minnen från förr fladdrade förbi. T ex när jag skulle sälja mina ridstövlar genom en butik vid 25 års ålder och fick svaret "Ja jag undrar om stövlarna med de här måtten går att sälja. Kanske till nån 11-åring med stora fötter?". Eller när jag var på Alpingaraget för att köpa nya pjäxor. Jag hade provat säkert åtta olika dampjäxor när expediten sa att vi får nog testa en herrpjäxa om du har så smala vader. Man bah tack. Tur man inte har sådana lår också. Ingen risk.

Nu har jag landat framför Vinterstudion igen och äter kikärtsgryta med spenat, tomat och kyckling. Kanske en liten powernapp innan kvällens aktiviteter? Fantastiskt lugn och skön dag det här blev.

Den nakna hälsan av Jonas Colting - The complete review

Disclaimer: Ganska långt men läs om du vill!

I julas läste jag Den nakna sanningen av Jonas Colting. Bokens titel kommer av Coltings ambition att skala bort allt som är onödigt när det gäller mat, träning och trender.  Colting påminner oss om hur vi levde som stenåldersmänniskor, vad vi åt och hur vi rörde på oss. Framför allt vad vi inte åt och hur vi inte tillbringade våra dagar. Jag håller med Colting om mycket och känner igen mina egna funderingar i det han skriver. Men ofta tenderar han dock att gå till en viss överdrift i mina ögon och verkligen dra saker till sin yttersta spets. Det finns mycket i boken han inte lyckas övertyga mig om.

Framför allt har Colting en oerhörd kolhydratsskräck skulle jag vilja kalla det. Kolhydrater är roten till allt ont och alla sjukdomar. Om det så gäller cancer, hjärt- och kärlsjukdomar eller vanliga förkylningar.  Insulin i blodet är dåligt. Håller vi på med en idrott som kräver mycket socker borde vi sluta med den idrotten (kommer ju från rätt person?). Det har jag även hört på andra håll. Människan är gjord för lågintensiv träning under längre tid. Till det behövs inte socker. Jag tror absolut Colting har rätt i det. Och kanske är högintensiv träning inte optimalt för oss?

Jag tycker även Colting har en poäng när han beskriver den oerhörda kolhydratshets som råder inom idrottsvärlden. Att vi fokuserar för mycket på energi istället för på näring. Att vitaminer, mineraler och andra byggstenar är lika viktiga om inte vikigare än snabb energi och socker. Många som tränar säger också att de inte begriper varför de inte går ner i vikt och så äter de pasta och bars och dricker sportdryck. Socker. Enligt Colting är den nakna sanningen den att vi genom träning och naturligt anpassad mat (fett och protein samt grönsaker) utvecklar en så god fettförbränning att vi inte behöver insulindrivande socker inför en prestation. Insulinnivåer i blodet är en ständigt återkommande punkt i Den nakna hälsan och jag lärde mig mycket jag inte visste.

Ändå betvivlar jag att rätt sorts kolhydrater skulle vara farliga eller dåliga för oss. Bara för att stenåldersmänniskan inte åt gröt eller fullkornsbröd betyder det inte att vi inte kan göra det (i lagom mängd, som allt annat). Man hade väl helt enkelt inte lärt sig att bruka jorden än? Havregryn och olika fullkornsprodukter innehåller massor av bra saker, ät dem! Det har jag alltid gjort och jag har inga vik-t eller hälsoproblem.

Colting påpekar att hans sätt att äta inte har något namn, det är ingen diet eller trend. Det gillar jag. Ät smart, använd ditt sunda förnuft. Det heter inget speciellt att leva så.

Jag tror inte att sättet vi levde på under stenåldern alltid är det mest optimala även om vi levde så då. Colting säger t ex att vi inte behöver äta så regelbundet som vi tror och ironiserar över spinningmotionärer som tränar tre ggr i veckan och tror att de kommer falla döda ner efteråt utan energibars. I och för sig ganska roligt. Jag förstår vad han är ute efter men det finns ingen poäng med att halvsvälta även om vi tvingades till det förut ibland. Ingen i bloggvärlden kan ha undgått att Colting förespårkar fasta då och då. Klarar man inte av att fasta eller äta sällan är man kolhydratsberoende. Jag är inte övertygad. Jag tror man ska äta när man är hungrig och sova när man är trött. Är inte det naket så säg. Självklart är det bra att ha en fungerande fettförbränning. Men är man inte överviktig så har man ju det. Simple as that!

En viktig poäng som jag tycker att han missar är att kvinnor är skapta att ha lite fettreserver på sig. Fettet som blir nödvändigt om man är gravid och det blir svält och missväxt på samma gång. Kvinnor i Sverige behöver knappast bekymra sig men det vet inte våra kroppar. Det blir helt enkelt en kamp mot naturen att försöka jobba bort allt extra fett.  Colting avskyr i alla fall måltidsersättningar i form av pulver och bars. "Måltider ska avnjutas inte ersättas." Word.

Några av bokens höjdpunkter
Det bästa avsnittet i boken är när Colting jämför hälsa med fysisk prestation, att det absolut inte är samma sak och att elitidrott inte på något sätt är hälsosamt. I dag luras vi att tro att kan man prestera fysiskt på en hög nivå har man också en väldigt god hälsa. Colting skriver att genom att pressa sin fysiska förmåga på fel sätt kan man underminera sin hälsa. Han jämför sig t ex med sin bror i det avseendet och drar slutsatsen att allsidighet är ett vidare begrepp än antalet sätt man pressa upp sin maxpuls på och att hälsa och prestation bygger på långt mer än ett högt syreupptag och att snabbast kunna ta sig från punkt a till punkt b. Om hälsa finns mycket bra att läsa om i boken!

Colting gillar inte direkt förvånande barfotaträning (räknas beach så är jag hemma) och säger att vi borde träna mer som på stenåldern genom att springa, hoppa, krypa, lyfta och dra. Tja, crossfit kanske?
Vår långsiktiga hälsa är dessutom uppbyggd på hörnstenarna sömn, rätt mat och fysisk aktivitet. Naken hälsa är ett livslångt projekt och inget vi fixar på några veckor. För hur lång tid har du jobbat på att se ut och må som du gör i dag? Hela livet!

Colting menar apropå träning också att vårt sätt att mäta oss förr mot andra djur inte var att vara snabba eller starka som dem utan istället blev vi uthålliga. Det är möjligt. Men jag skulle säga att det som i första hand skiljer oss åt är människans intelligens? Det var väl i alla fall så vi överlevde, inte för att vi var uthålliga triathleter...

Vikten av vila, återhämtning och sömn återkommer ofta i boken. Colting avärdar bortförklaringarna att vi inte hinner sova eller laga bra mat eller röra på oss med att det skulle vi visst göra om vi prioriterade annorlunda. Detta är våra viktigaste hörnstenar som borde gå före allting annat. Det gillar jag. Därför är mitt "nyårslöfte" att sova mer. De andra bitarna har jag redan ordning på.

I julas läste jag även Duktighetsfällan av Joanna Rose och Aleksander Perski, en bok för prestationsprinsessor.  Där återkommer vikten av återhämtning men i ett annat sammanhang. "Även om vi är överansträngda och jobbar mycket kan vi motverka en kollaps genom att sova ordentligt, ta det lugnt på helgerna och hämta tillbaka krafterna." Men flera av oss lever inte så. I takt med att arbetsbördan och stressen på jobbet ökar försöker vi jobba allt mer för att hinna ikapp. I längden blir det motsägelsefullt. "Vi börjar systematiskt reducera allt det som hittills hjälpt oss att klara av långa perioder av påfrestningar. " Vi sover mindre, ägnar mindre tid åt vänner och familj, vi rör lite på oss och äter inte ordentlig mat. Allt för att kunna jobba mer och bättre.

Vi människor mår bra av att tänka, lösa problem och av att ingå i ett sammanhang där vi kan tillföra något. Förmågan till problemlösning, konflikthantering och att flexibelt hantera nya situationer har varit en avgörande del i vår mänskliga utveckling skriver Colting. Just därför är t ex arbetslöshet ofta en anledning till depression och sjukskrivning i vårt samhälle. Prestationsprinsessor är kvinnor som har dragit det positiva beteendet till sin spets och omvandlat det till något negativt. En mycket tänkvärd bok som inte nödvändigt måste handla om prestationer i arbetslivet...

Är du intresserad av hälsa, kost och fysisk prestation rekommenderar jag absolut boken som väcker många intressanta tankar och idéer. Är du en prestationsprinsessa på jobbet, på gymmet och/eller hemma? Läs Duktighetsfällan också. Slående många gemensamma nämnare med Coltings bok och två väldigt intressanta böcker att läsa parallellt.


Ett stort minus är att Den nakna hälsan tycks vara något av ett hastverk. Skulle den bli klar innan jul och nyår för att bli den perfekta presenten inför alla nyårlöften?  Förutom att den är väldigt ordrik och ibland snudd på omständig med alla upprepningar så finns det stavfel på varenda sida, konstiga avstavningar osv. Boken är helt enkelt inte korrläst. Dispositionen är svår att förstå och det finns ingen innehållsförteckning (med sidnummer) eller register. Allt detta är synd då mycket bra information försvinner bland stavfel, upprepningar och helt enkelt slarv. Skärpning till nästa bok!

Att vara varken karaktärlös eller träningsnarkoman

Igår kväll på väg hem från jobbet eller egentligen på väg hem från rean på Zara ringde mamma och frågade om jag ville komma och äta älgstek, egenskjuten älg (det skulle Colting gilla!) Jag hade tänkt köra lite coreträning men älgen, familjen och zappande mellan På spåret och Let's Dance var lockande.
Jag funderade. Jag ville inte vara en karaktärslös person som släpper träningen så fort något annat lockar (mamma tror inte det är någon risk), men jag ville heller inte vara en person som alltid sätter träningen först, även före familjen.

Jag svidade således om till bekvämare kläder och promenerade över till älgsteken med Gymglams core-dvd i handen. Efter middag och tv rullade jag ut mammas yogamatta och körde 17 tuffa minuter core. Bra deal!

Blåbärsfrukost

Coltingpannkakor (ägg, banan och jordnötssmör) med blåbär och blåbärssmoothie. Så gott!

Jag är sugen på att bli stark!

I min kalender stod det styrketräning på eftermiddagen i dag och så fanns det en inbokad tvättid på kvällen. Vardagsliv. Jobbade halvdag (då slutar vi kl 15 vilket väl säger allt om mitt jobb...) och tuffade hem från jobbet vid halv fyra tiden. Väl hemma var jag sådär helt otroligt eftermiddagstrött och den ultimata lyxen kändes som att få somna på soffan, en vardag, tillsammans med pälsbollen. Så det gjorde vi och jag ville aldrig gå upp. Snoozandes bestämde jag mig att för att flytta gympasset till imorgon för att inte upprepa en trött så jag dör-upplevelse på gymmet som sist. Klev till slut upp och stekte coltingpannkakor i alla fall. Trots att jag ätit keso och blåbär på jobbet precis innan jag gick hem var jag hungrig. Jag blir ju liksom hungrig av att sova. What's up with that?

Och så plötsligt var jag träningssugen. Energin kom från ingenstans och jag släpade ner fem maskiner tvätt till tvättstugan som jag lassade in en timma innan utsatt tid och skuttade därefter iväg till gymmet och körde ett skönt helkroppspass på 50 minuter drygt. Kvällen bjöd på:

• Utfall
• Knäböj
• Marklyft
• Draken
• Chins - God damn jag har helt klart blivit starkare, heja heja!
• Pullups - Snart lyfter jag mig själv!
• Dips

På gymmet träffade jag både spinning-Adam och min snygga granne som dyker upp på gymmet, i hissen och ja helt enkelt överallt. Vi måste ha väldigt lika tider.

Jag spar lite rehab för knät och ryggen till imorgon och plusar på lite mage då också. Även om den fick sin beskärda del även ikväll. Funktionell träning gillas. Åh jag är så sugen på att bli stark. Jag vill träna mera!

/Erika - ätandes kesella mixat med blåbärssoppa. Riktigt godis!

Nypremiär i sandlådan

Snart sommar igen!

Inomhusturnering och låtsassommar i sandlådan

Igår kväll gjorde tjejgänget nypremiär i sandlådan och det var såklart grymt roligt. Jag, Näva, Patricia, Lena och Yvette nötte ganska mycket bagger och teknik, sidoförflyttningar, servemottag och lite pass. Grunderna för att spelet ska sitta helt enkelt. Passade fint med lite grundteknik efter två veckors uppehåll. Som vanligt blev det mycket spelorienterad träning också och mycket bolltouch som alltid med Tadva. Gilla! Tadva är väldigt rolig att träna för dessutom, klart plus i kanten.

Det började något knackigt men tog sig vart efter. Framför allt var det riktigt roligt och jag tyckte jag slet på bra även om benen kändes lite sega efter två timmar. Men nu är jag bara laddad att köra mera! Jag och Jens rekar mixedlag till på söndag. Söndagar i sandlådan är bra grejer.

SMART:a mål 2011

Nytt år och nya mål för många av oss. Själv älskar jag utmaningar och högt uppsatta mål men vägen dit är sällan lika enkel som att fantisera fram sina mål. Att i tanken formulera nya mål är oftast lätt och det är inte svårt att tänka stort, jobba hårt i en vecka men sen ge upp. Om du vill nå ett mål kommer det att bli mycket enklare om du har ett mål som är SMART. Ett SMART mål är bra i alla sammanhang, inte bara när du sätter upp mål för din träning utan även i t ex jobbet. Här utgår jag dock från att målet är ett träningsmål. SMART står för specifikt, mätbart, attraktivt, realistiskt och tidsbestämt.

Specifikt
Ett mål som är specifikt och tydligt är enklare att förhålla sig till. Ju tydligare och mer specifikt desto effektivare kan du jobba mot ditt mål.

Mätbart
Genom att göra ett mål mätbart kan man enkelt räkna ut om det är genomförbart och hur lång tid det kommer att ta att genomföra målet. Man vet hur mycket man har kvar tills att målet är uppnått och det är dessutom tydligt när man slutfört det och när man är i mål.

Attraktivt och accepterat
Det här tycker jag nästan är den viktigaste punkten. Vill du verkligen det här? Varför vill du det här? Vilka förändringar innebär målet för dig? Är det värt det? Kommer du att må bättre efteråt? Här kan man även ta med aspekter som att målet inte får gå ut över andra saker, familjen till exempel.

Realistiskt
Är det möjligt att med de resurser, den kunskap och den tid du har att uppnå målet? Om du sätter ett för högt mål är risken att du slutar jobba för det om det känns ouppnåeligt.

Tidssatt
Har du tillräckligt mycket tid avsatt för att nå ditt mål? 

 

Om jag har ett SMART mål? Jag har flera! Ett är att jag vill kunna lyfta mig själv och göra en chinup om 6 månader från och med onsdag då jag har nästa styrketräningspass planerat. Alltså en chinup den 5 juni 2011. Mitt mål är specifikt, mätbart, attraktivt, realistiskt och tidssatt.

Mitt favoritunderställ just nu...

... är det här understället från Craft. Jag fick det av Craft i höstas och har hunnit åka en hel del skidor i det sen dess. Jag kan inte minnas att jag har haft något skönare på mig och det värmer bra samtidigt som det transporterar bort fukt ypperligt. Svett eller snö. Har testat båda delar. Sara gillar det också såg jag precis!

Rekar vädret i backen!

Recap från Sälen

Jag började mitt år med några dagars skidåkning - en finfin inledning om du frågar mig. Även om jag egentligen inte gillar att dela in livet i början och slut, måndagar, helger eller årsskiften och så vidare. Med facit i hand är det såklart ofta enkelt att dela upp livet i olika epoker men de håller sig sällan innanför ramarna för ett specifikt år. Livet är mer som en ständigt pågående resa.

Vi kom upp till Sälen i torsdags kväll och på nyårsaftons morgon öppnade vi liften och backarna. En heldag med bra åkning slutade med en trasig lift och en snöig och stormig skotertur hem över fjället. Ja vi tolkade bakom alltså. Helt klart roligt! Efteråt värmde vi oss med glögg i Högis pianobar och jag hann nätt och jämt med en powernap innan den första av kvällens tre rätter dukades fram av gängets mästerkock. Vi åt hummer i saffransbuljong, örtajoli och rostad bröd med chevreost och pinjenötter. Till varmrätt fick vi hjortfilé nån väldigt avancerad potatis med chevre inbakad i filodeg. Smaskens! Avslutade med chokladtryffeltårta-ish. Det var vit choklad med kokos, mjölkchoklad och mörk choklad. Och varma hjortron. Kvällen bjöd givetvis även på olika sorters bubbel, raketer och dansgolv i stugan. Efter en kort natt studsade jag upp klockan 09 nästa dag och väckte mina kompisar. En något mindre energifylld dag med ett par extrastopp avslutades med after ski, pjäxdans och hamburgare gjord på kalvfärs och en bra film. Sista dagen, söndagen, bjöd på vindstilla väder och strålande sol och vi fick vänta vid liftarna en kvart innan de öppnade. Helgens favoritbacke bestämde vi oss för att åka sönder innan alla andra dök upp och efter en dag med rejält mycket mjölksyra packade vi in oss i bilen och styrde mot Stockholm igen.

Jag är fortfarande trött, men inte på samma sätt som förra veckan. Huvudet har fått sin välbehövliga paus och det är kul att jobba igen! Imorn är det nypremiär i sandlådan.

K2 One Luv

Lunch och varm choklad med grädde i toppstugan

Jens, Erika och Bennie nånstans på fjället. Självporträtt.

Winter time at its best!