Ikväll är det egentligen beachträning, den börjar om 40 minuter men jag orkar verkligen inte åka dit av en rad olika anledningar. Ca tre stycken närmare bestämt: Jag är trött efter att ha sovit lite, jag hade en halvcrappy tidig kväll men omstyrda planer och det är på det dessutom lååångt till Beachhallen i Södertälje.
Jag är en milt uttryckt strukturerad person med en agenda för mina veckor och en tanke och en planering om vad jag vill hinna och göra (och orka!) Är det gemensamt för fler träningsjunkies? Jag har väldigt svårt för ändrade planer i mitt redan tighta schema. Jag kan vara spontan också men inte om jag redan har planerat innehållet för en kväll. Det är nånting i mig som inte trivs med det och man ska väl låta sig själv vara som man är? (Jag blir galen på folk som säger att man ska lära sig att ta det lugnt, slappna av och vara spontan ibland - man ska väl leva så som man mår bra?)
Så att jag är lite ur fokus och dessutom trött och behöver sova (sova är trots allt en rätt viktig del av träningen också) och av andra anledningar inte orkar köra till Södertälje nu och komma hem mitt i natten borde ju vara anledning nog för att stanna hemma. Men då drabbas jag genast av dåligt samvete för att jag är en lat och slö människa som är så oföretagsam att hon inte ens har ätit middag eller bekvämat sig att köra lite core hemma istället. Det hade jag tänkt om jag skippade träningen. Det jag har gjort är att duscha och sätta på mig pyjamas och fixa en shysst playlist i Spotify. Men ibland är det så mycket i skallen att det är allt jag orkar och bara att jag handlade frukost på vägen hem kändes som en prestation.
Kanske ska jag ikväll träna på att vara snäll mot mig själv, klappa mig på axeln, ladda för matchen imorn och försöka intala mig att jag inte är en slöfock bara för att jag är hemma ikväll. Men mest känns det som tomma ord och ingenting jag tror på. När jag väl är igång kan listan över allt jag borde ha gjort men inte har gjort göras lång. Jag kommer förmodligen inte känna mig bättre förrän efter matchen imorn (som jag till gud hoppas vi vinner för jag har inte lust att förlora just nu!) Jag ska i alla fall testa med en långpromenad till jobbet imorn bitti.
Jag är inte bra på att ge mig själv lite slack.
Kan ni ge er själva slack? Hur tänker ni då? Har alla sådana här dagar?
Lite senare: Jag knep i alla fall precis en plats till nästa måndagsspinning med Adam. Det var fullbokat tidigare i dag! Känns ju i alla fall lite bättre. Men frågan är om det gör mig bra på beach? Ehm...
5 kommentarer:
Alltså, just ikväll gjorde du ju precis som du skrev, det du mår bra av. Att ha tränat ikväll hade förmodligen inte gjort nån nytta. Att träna med sönbrist är väl dessutom som bäddat för sämre immunförsvar.
Du är strukturerad, men ibland får väl liksom nåt annat än hjärnan bestämma över aktiviteten. Helt rätt att stanna hemma och ha för i helvete inte dåligt samvete över det. Din kondition och styrka hinner inte försämras över en kväll :) Du behöver bara nya krafter.
en annan grej. du och jag är väldigt olika på ett plan. Jag ger mig själv slack jämt. för mycket. Från och med i våras tränade jag som en idiot och missade inte ett tillfälle att svetta ner mig och köra ut mig själv. Sen gick mitt träningskort ut och jag hade inte råd att förnya det. nu för tiden går jag powerwalks inte ens en gång i veckan, och övertygar mig själv om att det är precis lika effektivt som ett 75 minuters intensivpass på spinningcykeln....du hör ju. allt sitter ju i hjärnan. du ger dig själv för lite slack och jag ger mig själv för mycket :)
Tack för dina värmande ord! Det känns faktiskt mycket bättre efter att ha läst dem :)
Synd att du inte bor i Sthlm, då hade jag släpat ut dig på lite löprundor och grejer!
Ja hade jag bott i sthlm hade jag varit lika fit som du!
Men din blogg ger mig inspiration i alla fall, så snart sitter jag nog på en spinningcykel igen.
Va kul att du blir inspirerad! :) Heja, heja!
Skicka en kommentar