Skidgång i Hammarbybacken

Äntligen ute! Efter alldeles för många intervallpass på spinningcyklar eller ännu värre en crossatrainer var det äntligen dags att ta med sig stavarna och bege sig mot Hammarbybacken. Jag har längtat efter långpass och efter att träna utomhus. Utomhus är alltid bäst om jag får välja. Dessutom har jag ett stundande skidmararon på Svalbard att träna inför. I dag var det dessutom klarblått och solen strålade sitt allra finaste. Flera av mina favoriter är utomhussporter men också sommarsporter; beachvolley, kajak, cykling och så vidare. Cykelbanorna är redan sandade sedan några kalla morgnar och det är ingen hit med racer även om det skulle funka att cykla fortfarande. (Helt otroligt faktiskt). Med olika skador har jag varit ganska förvisad till gymmet vilket är okej en sen kväll efter jobbet men nu så!

Jag och Ulrika värmde upp med grusvägen på baksidan även om den inte precis kändes som en uppvärmningsbacke i mina ögon... Sen travade vi ner på andra sidan bredvid liftspåret. Sen valde vi stigen upp under liften. Eller det var kanske jag som valde... Klart ambitiöst som vanligt. Det blev dagens jobbigaste backe som var både lerig och brant och aldrig ville ta slut. Det blev mer klättring än stavgång faktiskt vilket kanske inte var tanken. Vi travade ner på samma sida igen och gick upp på framsidan en gång till men bredvid liften. Det verkade vara den populäraste backen där det var mycket folk. Jag sprang i början och hängde sådär fint på stavarna och "låtsas-skidåkte" men det blev snabbt för brant för att springa. Det var fullt tillräckligt att gå upp. Det var en bra backe och vi körde den en gång till. Sen gick vi ner där vi kom upp första gången och så upp igen. Den backen var lite flackare och man kunde hålla ett högre tempo istället. Ulrika avslutade med poppisbacken och jag tog baksidan en gång till för att skona knäna. Dom där nedförsbackarna var inte snälla mot dem och jag fick lite dåligt samvete ett tag. Totalt sex stycken branta uppförsbackar blev det och pulsen bankade ofta på runt 90%. Sweet! Det ska bli väldigt spännande att se utvecklingen om jag fortsätter med det här vilket är tanken. Jag har ju mest cyklat och crosstrainat vilket ger bra kondition men att stavgå upp för en backe och faktiskt flytta benen framåt är en helt annan sak. Men som sagt, löpning inte min grej och det märktes att det inte fanns med i bagaget. En timma och tjugo minuter var vi hur som helst igång!

Uppe på toppen sista gången plockade jag fram min systemkamera ur ryggsäcken som jag släpat på hela tiden. (Att ha en tung väska på ryggen gör ganska stor skillnad). Bara för att upptäcka att det inte fanns något minneskort i. Vad glad man blir.

På vägen hem blev det Pucko och äggmackor på tunnelbanan (till alla andra resenärers stora glädje?) När jag kom hem somnade jag. I understället under en filt i soffan. Först efteråt duschade jag och lagade mat. Nu funderar jag på att sova lite till och sen väntar adventsfika hos Sara och det ska bli så. himla. gott! Jag blir otroligt trött av det här mörkret. Otroligt.

Jobb å jobb å jobb (tänk musen i Askungen)

I dag är det tyst på kontoret. Alla är lite dagen efter. Det luktar nybryggt kaffe och belysningen är dämpad. Vi är dagen efter som i dagen efter höstens största event av tre. Igår var jag proffstrevlig och en sann people person i nästan 13 timmar. Det är jobbigt om man egentligen inte alls är någon utpräglad people person. Arbetsdagen började klockan 07 och gick ganska fort och allting stämde. Kunderna var nöjda. Besökarna var nöjda. Det blev tio poäng av tio. Vi avslutade med middag med några kunder på Vapiano. På vägen dit var jag gristrött. Trötthet verkar aldrig komma smygande på mig utan det slår mig som en sten i skallen. Jag övervägde att styra cykeln förbi restaurangen och vidare hem till Kungsholmen istället. Men jag började bli ganska hungrig och ville inte vara den enda som bangade. Hur kan alla andra vara så pigga? Jag klev in i ett nytt myller av folk och det kändes som att jag skulle ställa mig och grina vilken sekund som helst. Ge mig en stubbe i skogen utan folk runt omkring! Ta av sig jackan kändes för jobbigt. "Om en timma får vi ett bord". Om en timma! Men jag hade en kollega som såg mig, en av alla finingar. "Stå här så hämtar jag det du vill dricka". Tack. Sen hittade någon annan ett bord och några fåtöljer och jag sjönk ner. Efter en stund bestämde vi oss för att äta där istället och samma kollega frågade vad jag ville ha och balanserade tillbaka båda våra pastatallrikar. Så otroligt gott och efteråt var jag lite mera människa igen och orkade i alla fall prata med folk lite grann. När jag kom hem drog jag av mig kavaj och finskor, duschade och kollade på bäversfari nerbäddad under duntäcket. Sen sov jag. Tyvärr märktes det inte att jag sovit när jag klev upp i morse och kollegorna verkar ha drabbats av samma känsla.
 
I natt ska jag sova jättemånga timmar. Jag tror den där sömniga känslan kommer att finnas kvar i bakgrunden i morgon men på ett bättre sätt. Jag och Ulrika ska ta oss ann Hammarbybacken med stavar. Finns det ingen snö att träna på får man vara kreativ. Det ska bli otroligt kul och skönt (efteråt!) att få jobba upp och ner för Hammarbybacken några varv, känna elden i låren och blodsmaken på tungan. Då minsann kommer jag att vara vaken. Högt upp ovanför staden och med bara en människa att umgås med. Som inte kräver någon proffstrevlighet och som ger mig sovmorgon.


Ganska länge har jag varit sugen på att skriva ett inlägg om hälsa. Men jag behöver ytterligare några veckors eller månaders statistik. Men den som väntar på nåt gott! Kanske dyker det upp i mellandagarna.

PT-pass nummer två på CrossFit Nordic

Känslan att jag köper ett årskort nu med en gång infann sig även ikväll på CrossFit Nordic. Det är ett bra betyg efter ett genomfört PT-pass. Som vanligt var det fullt ös när jag kom dit och jag kryssade fram genom skivstänger och människor till omklädningsrummet. Och som vanligt kände jag mig ganska... svag. Men jag vill till exempel inte byta min fotokurs mot fler timmar på gymmet så det får vara så. I dag fortsatte vi med stretch- och rörlighetsövningar för ryggen (så himla många bra!) för att sen gå över till mer regelrätta styrkeövningar; knäböj, overhead squats, utfallssteg, pressar, chins, och marklyft. Jag kan avslöja att jag har kommit att älska marklyft. Älska marklyft. Smaka på det. Men först...

Jag har verkligen gjort allting rätt med mitt knä sedan jag överansträngde det på ett spinningpass efter att ha kört några veckor med ganska mycket ben. Två veckor senare är knät ganska okej och jag vet att det kommer fortsätta uppåt om jag bara... sansar mig. Istället pajar jag handleden (!) och till min PT-timma ikväll anlände jag med hårt lindad handled. Crossfit verkar dock vara "utifrån förutsättningarnas träningsform". Allting kan man göra - utifrån sina egna förutsättningar. Jag gillar den inställningen. Alltså körde jag dagens pass med egentligen bara en handled. Jag fick plocka av vikt från pressarna och hoppa över armhävningarna men i övrigt gick det bra.

I dag fick jag slita lite mer än sist också. Jag gjorde fler repetitioner och tog tyngre vikter. Och Jakob mindes att chins var jag "ju bra på". Så jag fick göra fler sådana också. Vi avslutade med ett litet metcon.

15 svingar
12 splithopp. Stora steg och höga hopp!
12 svingar
10 slithopp
10 svingar
8 splithopp
8 svingar
6 splithopp
6 svingar
4 splitthopp
4 svingar
2 splithopp

Alltså 55 svingar och 42 splitthopp. Efteråt fick jag göra fler utfall med ena benet på en bänk. Jah!

Yoghurt-present

En kollega kom förbi min plats med en liten jordgubbsyoghurt för en stund sedan. "Jag fick den på stan och du är ju alltid hungrig." Just så!

Vägen mot vinterform

I dag körde jag det sjätte av totalt åtta pass i serien Vägen mot vinterform. Passet har Träningsglädje hittat på - eller egentligen inte. Det är  ett av de konditionspass som Marit Björgen, norsk skidstjärna, brukar köra. När jag ändå var inne på skidåkarträning tyckte jag att jag lika gärna kunde fortsätta.

Passet är tänkt som ett löppass men går att köra på till exempel cykel eller crosstrainer också. Eftersom jag har knasigt knä körde jag på crosstrainer. Klart underskattad för att köra kondition skulle jag vilja säga. Värm upp med 10-15 minuter jogg och kör sen fyra stycken intervaller på fyra minuter vardera. Kör intervallerna så snabbt du orkar. Riktigt tufft alltså. Marit siktar mot 90-92% av maxpuls under dessa intervaller. Mellan varje intervall joggar du lätt i cirka 70% av maxpuls i 3-4 minuter.

Jag orkar inte ligga på 90-92% av maxpuls i fyra minuter, fyra gånger (God damn it hur ska man kunna jämföra sig med Marit!) Min puls landade i snitt på 88% under mina intervaller och det är jag absolut nöjd med. Istället för att jogga 3-4 minuter vilade jag istället bara knappt en minut eftersom min puls gick ner ganska fort. Efter nerjogg hade 40 minuter passerat och jag var klar! Målet får väl bli att få samma syreupptagning som Marit. Hehe...

Ska du köra samma pass? Mitt tips är att våga ta i! Man håller lätt igen för att vara säker på att orka fyra minuter. Det är i och för sig klokt för jag tycker man ska sträva efter att hålla samma tempo i hela intervallen/alla intervallerna. Men jag kunde ha öst mer i första. Ännu bättre är kanske att köra passet mer än en gång. Då vet du redan andra gången mycket mer vilken nivå du kan ligga på.

Jag rundade av med stretching och en varm sallad med bulgur, halloumi, avokado, babyspenat, coctail tomater och pinjenötter toppat med olivolja och balsamico. Till efterrätt, färsk mango med vispad grädde. Herre gud så gott!

Dagens lunch!

Krämig blomkålssoppa med potatis och rökt renkött till

1 purjolök
2 vitlöksklyftor
4-5 potatisar
350 g blomkål
7,5 dl mjölk
2,5 dl matlagningsgrädde
1,5 hönsbuljongtärning (hade inte hemma så jag tog grönsaks)

1/2 msk vitvinsvinäger
salt

peppar

rökt renkött

Strimla purjolöken och hacka vitlöken. Fräs löken i olivolja i en stor kastrull. Dela blomkål och potatis i bitar och lägg i kastrullen tillsammans med mjölk, grädde och buljongtärningar. Låt sjuda tills allt är mjukt. Mixa soppan slät och smaka av med vinäger, salt och peppar.
Servera tillsammans med rökt renkött.

Tack igen till Ulrika för inspiration!

Inspirerad av Marit Björgen

Såg du inte Vinterstudion igår tycker jag att du ska kolla på det här klippet! Tre minuter in kan du få tips på lite hard core styrketräning när norska skidtjejerna tränar. Alltså Marit. Oh wow.

Jag gjorde samma övning som Marit på gymmet i dag. Men utan 10 kilosväst och utan 10 kilosplatta på ryggen. Det dög kan jag säga! Jag jobbade igenom magen och coremuskulaturen så att det sved med skidtjejerna i huvudet. Det var kul! Man ska väl åka Svalbard Skimaraton va...

Apropå det kan Ulrika kolla 8 minuter in i klippet. Stavgång uppför. Nästa lördag eller hur?

Färskpressad juice till vinterfrukost

Jag skulle ha fotat! Det tänkte jag redan igår morse. Nu tänker jag det igen. Men jag är helt enkelt lite för hungrig och sugen på morgnarna. Nu är det högsäsong för apelsiner och jag har plockat fram min frukt- och juicepress. Min favoritjuice att göra på morgonen är den med apelsin och morot. Så gott och så nyttigt! Och inte en enda konstighet i. Det enda minuset är allt sormande* runt omkring. Man har ganska snabbt juice och fruktkött överallt och man måste plocka isär hela apparaten och diska. Det funkar på helgen med lite målmedvetenhet men är inget jag skulle sätta igång med en vardagsmorgon...

Till ett stort glas juice
2 apelsiner
3 morötter

Förutom juice åt jag mild yoghurt med Renée Voltaires Crunchy Granola med äpple, kardemumma och pecannöt. Strödde över lite russin och pumpafrön också. Vid sidan om ett kokt ägg.

* Norrländska dialekter för "slabbigt" typ.

Pyramidintervaller

I dag var jag sugen på mjölksyra och att svettas. Helger passar bra till lite tuffare träning tycker jag. Jag har oftast sovit bra innan och är med andra ord utvilad och kan dessutom sova ordentligt efteråt. I dag körde jag pyramidintervaller - på crosstrainer. Löpning är inte min grej, framför allt inte mitt knäs grej och framför allt inte just nu. Nattens vattendroppar vilade på balkongräcket och solen fullkomligt strålade. Och det var 10 grader varmt ute. Den 19 november. Galet. Faktum är att jag har börjat uppskatta mildvädret allt mer. Det räcker med att det är snö på jul (och det kommer det att vara där jag är) och andra halvan av säsongen. Jag övervägde om jag skulle ge mig ut och promenera istället men jag var så inställd på min ursprungsplan och ville träna på riktigt. Hade jag vetat att Sara skulle ta sig upp och ner för Hammarbybacken några gånger i morse hade jag lindat knät hårt som f*n och följt med! Annars planerar jag och Ulrika att göra samma sak nästa helg.

På gymmet var det full aktion trots finvädret men jag funderade lite på varför personerna på löpbandet inte sprang utomhus? Jag konstaterade också som vanligt att jag verkligen gillar Friskis. Bredvid mig på resterande crosstrainers hade jag två ganska överviktiga kvinnor samt två killar som av samtalet att döma också tränade boxning och att de skulle köra intervaller i dag (den ena hade ont i benhinnorna så ingen löpning). Jag gillar blandningen som alltid finns på Friskis. I gymdelen höll en kille på och gjorde knees to elbows (strikta) och senare ice cream makers. Riktigt snygga dessutom. På golvet stod en lite äldre man och gjorde amrhävningar på knäna.

Träna i en källare? Inte på Friskis Lindhagen direkt.

Mitt pyramidpass i dag
10 min uppvärming och sen intervaller i X antal minuter
1-2-3-4-4-3-2-1
10 min nerjogg

Jag hade tänkt fortsätta en stund till för att skramla ihop till en timma men efter passet ovan som tog 45 min var jag väldigt nöjd. Svetten dröp om mig och jag stretchade i lugn och ro i mitt favorithörn med utsikt över Lindhagen. Svettdropparna rann ner på golvet medan jag summerade passet i huvudet. Klart jobbigast var inte helt förvånande den andra 4-minutersintervallen. Jag tittade väldigt lite på hastigheten och ställde istället in bra med motstånd och körde utifrån min egen puls. Under intervallerna låg jag i botten av pulszoon fem, alltså relativt nära maxpuls, utom i de på fyra minuter då jag nöjde mig med toppen av 4:an. Jag joggade lugnt och lät pulsen gå ner till zoon 3 innan jag körde igång nästa intervall. Ett riktigt bra pass och jag ska snart göra om det! Tack Ulrika för tipset. Jag vilade benen och hjärtat i soffan framför Vinterstudion efteråt och fyllde på med coltingpannkakor med vanilj och kardemumma i tillsammans med blåbär och vispad grädde. Mums! Jag imponerades över hur Marit Björgen stod i plankan med fötterna i funcband med en 10 kilos-väst på sig OCH en viktplatta på ryggen för att sen göra några slags specialarmhävningar - efter att ha klättrat upp i alla fyra från plankan på armbågarna. DET är tungt. Jag får kämpa utan väst och utan vikt att bara komma upp från armbågarna kan jag säga.

Förresten skulle jag ha gått på bio ikväll. Efteråt skulle vi käka middag nånstans på stan. Jag vet inte om jag tycker att det är okej att hoppa av 30 min innan man ska ses för att man är sjuk. Framförhållning? Men efter lite besviket surande har jag släppt det helt. Efter några misslyckade försök att få tag i nytt sällskap 45 min innan biostart fick jag tänka om och från att ha sett en rätt trist kväll framför mig ser jag nu en pälsboll, min braiga bok och pyssel med mitt stora fotoprojekt. Sådär ja!

Charging

Jag har räknat ut att jag i veckan jobbat nästan 50 timmar. På jobbet och hemma. Inte galet mycket men halva Sverige som jobbar "heltid" verkar inte ens jobba 40 h. Har de inga arbetsuppgifter? Jag har massor att göra. Det är roligt men man blir ju trött också. Jobbet är inte sena på att dela ut jobb och jag är inte sen att haka på. Då blir siffran 50. Kvällarna har fyllts och kantats med massor av bra vänner, en del träning och fotokurser till sent. Det har varit tempo och det har märkts på hur lång tid det har tagit för mig att somna på kvällarna. Jag har varit lite för taggad.

Det funkade ganska bra hela veckan men i dag var det någon som släckte lyset. Jag satt på jobbet och plötsligt tog precis all energi slut. Och då låste jag datorn och drog på mig jackan. Jag hade misstänkt att tröttheten skulle skölja över mig på fredagen och planerat att låta kvällen vara tom. Eller ja, "tom". När klockan var sex satt jag med Maria på Wayne's och det kändes som att klockan hade passerat midnatt för länge sedan. Jag lyckades knappt hålla mig vaken. Men mysigt och värt var det att träffa henne innan hon sticker "hem" till Milano igen. När jag trampade hem i snålblåsten, duggregnet, mörkret OCH kylan tänkte jag att jag i november månad snart har sparat 800 kr i transportkostnader igen tack vare min cykel. Och fått massor av gratismotion. Men nu är det banne mig svalt (som pappa hade sagt om det så varit 22 minus) att vara cykelburen.

Trots att ögonen gick i kors travade jag ändå iväg till ICA och storhandlade mat för hela veckan. Mer död än levande ja. Men jag ville till varje slippa alla skrikande ungar imorgon. (Jag står verkligen inte ut med barnfamiljerna på Ica). Vad jag ska laga får ni recept på vartefter. Det blir mycket vegetariskt! Jag gillar att ha alla matlådor för veckan klara på söndagen, ha bunkrat med goda och bra mellanmål och veta att det finns saker att enkelt svänga ihop middag av. Slippa bry sig efter söndag liksom. Att säga att jag är en vän av ordning är att underdriva. Det finns mängder av exempel. Ett är att min kyl är sorterat på vad som hör ihop med vad. I en låda ligger det som ska vara till det där, i en annan det som jag ska laga den rätten av och där ligger veckans mellis. Och så vidare. Jag slipper bry mig efter söndag.

Nu ska jag ta hand om mitt sköra immunförsvar och sova. (Molly är vidare i Idol och jag är nöjd). I helgen ska jag sova mycket, träna lagom och äta så mycket nyttigheter som jag kan. Och så fylla igen med lagom mycket roliga saker. Då är jag nog laddad för nästa vecka igen!

Om jag vill veta hur avslappnad jag egentligen är behöver jag bara titta på min pälsboll. Då vet jag precis. Jag kan inbilla mig att jag är lugn utan att vara det överhuvudtaget. När jag är lugn inifrån och ut ser han ut såhär. En grym stressindikator. Bättre än alla pulsklockor i världen.

Imponerad och inspirerad!

I dag skriver jag om precis det den här bloggen ska handla om, om bloggens kärna. Jag är imponerad och inspirerad efter en timmas pt-träning på CrossFit Nordic. När jag fyllde år i våras fick jag av mina grymma vänner (Ulrika, Katten, Patricia, Lina och Anneli) två timmars pt-träning i present. Sen har det varit fokus på Vätternrundor, sommar i största allmänhet, lite skador och så vidare. Men nu var det banne mig dags. Ryggen har toppat formen och jag var good to go.

Precis innan jag skulle cykla från jobbet blev jag nervös. Jag och crossfit? Jag kan ju inte ens göra strikta pullups? Jag har skolios. Det här kan bli hur pinsamt som helst. Annars har jag har bra nerver. Jag stressar sällan upp mig och är sällan nervös - bara minuterna innan men då ska man liksom köra igång och man har inte tid att vara nervös ändå. Ungefär så blev det ju i dag också. Jag klev in bland alla sjukt vältränade människor på Nordic (hade de inte lite vitare tänder än genomsnittssvensken också?) och försökte se hemma ut och leta rätt på Jakob - min pt.

För att sammanfatta det hela lite enkelt kan jag bara säga wow! Nej WOW. Det här handlade inte om maxstyrka och att kunna lyfta sig själv och en kompis (vilket jag väl egentligen inte hade trott). Det handlade om styrka inifrån och ut. Och jag är (väl egentligen inte här heller) särskilt förvånad. Jacob hade massor av kunskap och vi gick igenom både specifik träning för min (skolios)rygg - SÅ bra - stretching för samma rygg och grundläggande övningar i crossfit och annan styrketräning. Knäböj, utfall, marklyft, pressar etc. Vi pratade massor av muskler och leder och hur allting fungerar, vi finslipade teknik och testade rörlighet (bra betyg! förvånad! ) och balans (bra betyg igen!), jag gjorde armhävningar och imponerade (tror jag!) i pullupsen. Det var verkligen så himla roligt och hade det stått någon i "receptionen" när jag gick ut hade nog mitt Visa-kort råkat köpa ett årskort åt mig med en gång. Ja ni fattar ju. Det är kul att få träna med någon som är så grymt kompetent. Det känns som att ingen borde få kliva in på ett gym utan att ha gått en grundkurs hos CrossFit Nordic.

Nu vill jag bara träna. Det här stället verkar ha den effekten på folk. Bestämde mig för att absolut köra ett pass på gymmet imorn bitti men då kom jag på att jag ska vara på jobbet vid sju och förbereda en presentation för ledningsgruppen. Men snart så! Vill du också ha en PT? Skaffa en från CrossFit Nordic här!

Frukostkasse från Renée Voltaire och Mathem

Igår lagom efter att jag hade hunnit hem från kvällens tjejmiddag och dragit på mig mjukisbyxorna i soffan knackade det på dörren. Det var Mathem som kom med min frukostkasse från Renée Voltaire som jag vunnit i Saras blogg. Jag är en frukostkvinna av rang och om jag kunde skulle jag äta frukost tre gånger om dagen. Det gör jag också på helgerna ibland. Jag varvar gooda smoothies med hemgjord müsli, gröt, äggröra och coltingpannkakor med bär och så vidare.

Min frukostkasse igår innehöll bland annat Crunchy Granola och Raw Bovete Crunch med hallon, kokossocker, smoothiemix (hampaprotein, spiriulina etc), yoghurt, havremjölk, frukter, bär, avokado, raw food-kex och örtsalt. I morse åt jag yoghurt med granola (efter långt och noggrant övervägande vilken förpackning jag skulle börja med) med skivad banan på toppen. Granolan innehåller bland annat pekannötter, äpple och kardemumma och var verkligen hur god som helst! Imorgon ska jag testa bovete crunch. Jag gissar att det mesta kommer vara riktigt gott. Mitt nät med avokados kommer nog gå åt till ganska många chokladsmoothies skulle jag gissa.

Förutom frukostkassar har mathem vanliga matkassar också.

Lunchträning ftw!

Jag och Helen körde ett effektivt träningspass för överkroppen på lunchen. Jag hade egentligen planerat att köra ben, tung och explosivt, men efter gårdagens oväntat tunga spinningpass och känningar i vänsterknät fick jag planera om. "Man cyklar ju ändå överallt" som Helen sa. Kände mig extremt klok som lyssnade på mig själv och klok kollega (när man har många skador orkar man - ironiskt nog- inte alltid hålla på att lyssna, det blir ett jäkla lyssnande hela tiden).

Jag tycker styrketräning kan vara lite stressigt. Jag vill gärna hinna med så mycket som möjligt och gillar helkroppspass bättre splitpass. Men man hinner ju inte allting på varje pass, särskilt inte på lunchen. Så eftersom jag inte vill flytta in på gymmet får jag inse att man inte hinner mer än man hinner. Är det någon annan som känner igen problemet?

I dag blev det efter uppvärmning på cykel dit och på crosstrainern i alla fall...

Armhävningar
Stångrodd
Knees to elbows  - modifierad variant
Renegade rows
Crunches på boll med vikt
Rygglyft, olika varianter, varvat med plankor
Aktiv båt med en vikt man flyttar åt sidan
Vi avslutade med lite stretch och rörlighetsträning

Linne Nike, Löpartights: Craft, Skor: Nike
De nya kollektionerna från Craft har byxor med längre ben. Bra för långa tjejer.

Sen blev det lunch på kontoret och föreläsning om omvärldsbevakning på Twitter. Kändes rätt skönt att sitta där mätt och nytränad med trötta armar. Ikväll fotokurs på Fotografiska med Katten. Det gäller å ligga i säg.

Spinning intensiv

Igår hade jag finbesök av en av mina bästa vänner. Anna gör sin AT i Karlstad och har varit i Stockholm i helgen och några dagar till. Vi plockade ihop ett spinningpass, hemlagade hamburgare och en flaska vin och fick en toppenkväll!

Adam spelade teater och Malin hoppade in istället. Hon har också ett tufft pass men inte lika roligt som Adams. Malins pass innehåller heller inte lika mycket tempo utan är mest tungt och det känns i mitt ena knä i dag. Dessutom hade jag tajmat fel med lunch och mellis (för lite) så jag var verkligen hungrig när vi skulle börja cykla. Vissa är ju tåligare för sånt men för mig funkar det inte. Jag mådde illa nästan hela passet och kände mig rätt kraftlös. Körde ändå så mycket jag kunde men även om det var tungt var det svårt att bibehålla tempot utan socker i benen. Framför allt blir det i n t e roligt att träna på det sättet. Nåja. Jag gjorde det och dom hemlagade hamburgarna med massor av goda grönsaker och röror satt galet fint efteråt!

Träningsspel i sandlådan

Två timmars träningsspel i sandlådan tidigare i dag blev det med Malin, Lisa och Matilda. Det var kul att köra träningsmatcher och att inte alltid behöva vinna. Även om det alltid är kul att vinna. Såklart. Det blev många långa bollar och mycket försvar att kuta på - roligast så! Jag och Matilda grävde upp flera bollar tillsammans och antingen har jag börjat lita mer på min egen kapacitet som löpare i sanden eller fått snabbare eller starkare ben. Seriespelandet har i alla fall definitivt lärt mina ben att kuta mer och att man verkligen hinner på fler bollar än man tror. Om man står och överväger om man ska försöka hinna eller inte istället för att gå direkt hinner man garanterat inte. Djupa ben gör förstås också mycket...  Man vill gärna resa sig upp och "vila" - en dålig idé. Stå stilla i försvar, stå djupt och gå direkt. Jag och Malin blir lite slöa när vi spelar ihop med ett av två set vann vi ändå tillsammans. Rolig tjejdag i sanden.

Efteråt fick jag älggryta med kantareller av Erik, hallon, vaniljglass, popcorn, vaniljbullar och muffins. Jag sa ja tack till precis allt han erbjöd. Gissar att jag har täckt upp för förlorade kolhydrater i sandlådan nu.

Matilda, Malin och Lisa