Skidåkning i Funäsfjällen

Vi kom fram till hotell Gyllene Bocken igår eftermiddag. Solen strålade för fullt men vinden ven och det var barmark utanför fönstret. Skoteråkarna har flytt fältet och förutom ett annat par är vi ensamma här. Det betyder att vi har brasan och bastun för oss själva, får välja tv-program och väldigt personlig service i restaurangen. Igår grillade vi renkött, galet gott!

Ryktet sa snödump i Ramis 20 minuter härirån så i morse packade vi in skidorna och oss själva i bilen och åkte dit. Ryktet stämde och vi gled ut i skogen på längdskidorna. Solen sken idag med, vinden hade mojnat och det var två minus. Perfekt väder med andra ord! Jag insåg ändå direkt att det här inte skulle funka. Höger bröstmuskel var totalt ur funktion (!) och redan vid första stavtaget kändes det som att köra in en kniv i den muskeln. Hur gick det här till? Visst har jag gjort många chins men jag visste inte att det här var min status. Jag kämpade ändå på men i uppförsluten var det hell. För att inte tala om de branta partierna när fästet släppte och jag per automatik högg i med staven. Låt oss hugga i tio knivar istället. Vid lunch gav jag upp. Men Erik, vilken stjärna! Han har aldrig stått på ett par längdskidor men riktigt glänste i spåret. Jag var mycket imponerad.

Vi åt en överprisad lunch på Fjällgården bland skrikande ungar och flydde efter efterrättspannkakorna ut i backen. Äntligen utför! Ramis bjöd på skönt vårväder och breda och mjuka backar. Jag förstår att ovan nämnda kids trivs. Vi brände av större delen av området och smärtan i bröstmuskeln började lugna sig. Bara jag inte sköt i från med högerhand i stolsliften ...  Inte helt oväntat kände jag mig äntligen hemma nu. Utför är ju mycket mer jag än längd. Fjällen för mig är backar, fika, afterski och liftköer. Och gärna puder. Och utför är så mycket mer socialt, fikaställena duggar tätt etc.  Solen gassade som aldrig förr och vi fikade på Restaurang 1000 och åkte lite till innan hemfärd. Men jag gillar konceptet med längdskidor också och ska bara tillfriskna muskulärt så blir det mer sånt nu eller någon annan gång.

Nu har vi landat framför brasan i världens mysigaste vardagsrum typ. Erik dricker öl och jag äter mackor.... Skönt att slippa bre dem själv och så vidare.  Gyllene Bocken bjuder på hög, rustik mysfaktor. Känns som att jag kommer somna ovaggad ikväll med! Fast först ska någon laga mat åt oss.