Phew!

Har känt mig lite desorienterad i träningsväg ett tag. Okej jag cyklade Vätternrundan och det var aldrig något fel på det fokuset men förutom det har jag inte riktigt veta vad jag helst vill ägna mig åt. Jag har varit borta från beachen ett tag på grund av skador och har lite hunnit tappa gnistan. Jag hann precis börja med crossfit och det vill jag inte riktigt lägga av med. Fast på sommaren vill jag vara ute. Bikramyoga är något nyupptäckt som jag vill fortsätta med. Löpning är inte min grej och jag stryker triathlon. Hästarna. Jag vill inte stryka hästarna. Men en egen häst kostar mer tid, pengar och energi än ovan nämna aktiviteter tillsammans. Jag hade min egen häst i nästan 15 år men de senaste sju åren har jag bara ridit på mina kompisars hästar i olika utsträckning. De senaste två åren nästan ingenting!

     Jag är hemma från Montana med en viss tomhetskänsla. Kanske inte så konstigt. En resa som jag drömt om i åratal och som dessutom överträffade mina förväntningar. Kunde jag så skulle jag flytta dit. Men nu är jag hemma igen och bara ännu mer desorienterad. Jag vet bara en sak och det är att jag vill rida igen. Inget lämnar mig med samma fullkomliga känsla. Jag ska inte vara utan hästar. Och jag ska åka tillbaka till Montana nästa sommar.

     Medan jag snudd på håglös vankar runt hemma i sann post semester blues-känsla (trots att semestern inte alls är över) försöker jag ändå att inte växa fast i någon möbel eller flygplansstol under tiden. Jag har knappt rört mig på fyra dagar och därför knatade jag med måttlig entusiasm ner till gymmet. Jag tror vädret i dag är perfekt för löpning men jag tänker inte göra om det misstaget utan hoppade istället upp på crosstrainern. Gymmet var ödsligt. Inomhusträning på sommaren s u g e r och jag vände nästan ut igen för att hoppa ner i kajaken istället. Skulle tänkt på det tidigare!

     Istället blev det dryga fem minuters uppvärmning och sen fem stycken snabba intervaller, vardera på en minut med 30 sek vila emellan, i botten av pulszon fem. Det var rätt jobbigt. Kroppen verkade en aning chockad över denna plötsliga intensitet efter 8 timmar på hästryggen, oftast i ett lugnt tempo med några rivstarter och snabba galopper här och där. (Jag hade träningsvärk i ryggen och magen dock!) Pulsen ville inte riktigt sansa sig mellan intervallerna och kände mig något ur form! Varvade ner fem minuter och körde en sista intervall innan jag skrittade av mig själv. Hästifierad på nytt... 30 minuter senare släppte jag ut mig själv igen och tänkte att jag nog slagit rekord i kortast tid på gymmet om personalen i repan räknade. Men jag var i alla fall svettig! Men aldrig mera inomhus på sommaren.

     Hemma rotade jag runt efter GymGlams core-dvd som tydligen har fått fötter. Istället körde jag samma donnas "Träna hela kroppen på 17 minuter". Hade inga direkta förhoppningar men den tog ju bra den där! Eller så är det jag som har tappat stinget... Det blev i alla fall utfall och knäböj, armhävningar och träning för rygg och mage och jag hoppas att jag snart ska känna mig som mig själv igen!

Jag kände mig förvisso som en överkokt spagetti i dag men riktigt sådär tunna armar har jag inte. Fågelperspektiv!