onsdag 8 juni 2011

En liten latte tack


I dag dricker jag kaffe för första gången i mitt liv. Ja, jag har väl smakat en klunk kaffe tidigare men antalet gånger kan jag räkna på ena handens fingrar och det var flera år sedan sist. Erika med en kaffe på skrivbordet väcker därför stor uppståndelse på kontoret. Och i dag kommer jag dricka hela.

Anledningen till att det står en liten röd mugg bredvid mig är att jag försöker vänja kroppen vid koffein. Jag tänker mig att koffein kan vara en bra grej runt Vättern, 30 mil med start på natten eller tidigt på morgonen, och därför är planen att packa koffeintabletter. Tydligen ska man inte börja trycka sådana om man inte brukar konsumera koffein dock så nu påbörjar jag någon slags tillvänjningsprocess.

Betyget hittills är lika illa som vanligt. Kaffe är ingen höjdare och känns jäkligt ofräscht. Ett pepparminttuggummi på det här ja tack. Dessutom började det hällregna på vägen mot kaffet och på vägen tillbaka fick jag och mina tre kollegor som jag hade på släp rusa som ett flock uppskrämda får tillbaka till kontoret. En lunchjogg och en kaffe senare är jag tillbaka.

2 kommentarer:

Karin sa...

Jag önskar dig all lycka. När (om) du väl fått smak för kaffe blir livet så mycket roligare :)

Annika sa...

Ja, jag har varit i exakt samma läge tills jag en dag - av en ren slump - fick för mig att trycka på "Cappucciono" (risk för felstavning ännu) och upptäckte ett helt ok alternativ på kaffeautomaten. Känns bara som att jag är ungefär 10 år efter ungefär...

Skönt att ryggen är fixad. Du behöver den nästa helg! :)