Början på nåt bättre?

Bakgrund: Ont i ena knät sedan 5 år tillbaka. Alltid haft en ganska dålig rygg som jag lätt får ont i om jag står, sitter eller ligger för länge. Rörelse funkar. Har sedan ett halvår problem med höften och två onda knän istället för ett.

Sitter och laddar för ytterligare ett besök på Aleris ortopedklinik. Hur mycket man nu kan ladda inför det. Ska träffa en ny ortoped i dag och det är alltid lika "spännande". Hittills har varken husläkare, ortoped, röntgenpersonal eller sjukgymnast imponerat på mig under de senaste fyra åren. De flesta har lyssnat på mina problem med ointresse och den senaste ortopeden pratade med mig i fem minuter, klämde lite på knät och skickade hem mig med en (en!) rehabövning. Orsaken till mina knäproblem verkade inte intressant. Sjukgymnasten var mera noggrann men gick heller aldrig till botten av problemet. Hon trodde att jag hade för lite muskler i benen för att palla med beachspelandet. Stod där utan att fatta något alls, jag har nämligen rätt starka ben i jämförelse med andra unga kvinnor. Husläkaren jag var hos senare för att fixa remiss var totalt intetsägande och visste verkligen ingenting om idrott över huvudtaget.

Så har det fortsatt tills att min beachspelande vän och naprapat tog sig an mig för att jag har haft så ont i en höftmuskel sen förra hösten. Oh my God! var ungefär hennes reaktion. Hur kan du ens gå som vanligt! Du måste ha jätteont! Du måste ha jobbat upp en väldigt hög smärttröskel! Jag fick massage och akupunktur och stretching och kände mig som en utbankad köttbit efteråt. Den som säger att massage och akupunktur är skönt har inte genomlidit vad jag genomled. Jag fick göra utfall framför Josefin som snabbt konstaterade att vänsterknät var väldigt vingligt och obalanserat och att jag hade muskelspänningar i hela ryggen och höften. OCH att mina ben är olika långa. Därav all överbelastning. Hon sa att jag dessutom behöver ilägg i skorna eftersom jag dessutom har ganska platta fötter och sen såklart behöver jobba massor för att få bort all obalans som skapats. Äntligen någon som har något att säga!

För ca 7 år sedan gick jag hos en kiropraktor för ryggen och det var han som för första gången uppmärksammade mig på att min rygg är väldigt sned. Så sned att min midja sitter på olika höjd (och såklart även höfter och axlar men midjan syns mest). Jag vet inte om det är därför mina ben är olika långa eller om ryggen är sned på grund av dem. Ohållbart börjar det dock bli och det är inte motiverande att efter varje löprunda och beachpass ha pain from hell, bada i liniment och göra vad man kan för att inte bli en tablettknaprande galning. Efter helgens lopp haltade jag värre än en gammal tant. Jag har i alla fall börjat inse hur saker och ting hänger ihop men undrar varför ingen som jobbar med sånt här har kunnat se nånting tidigare? Då hade det inte behövt ta lika lång tid att komma tillbaka och problemet med höften hade förmodligen aldrig ens kommit.

Ortopeden i em ska testas. Jag ska beskriva mina symptom och inget mer. Det blir intressant att se vad han säger. Säger han inget alls har Sofy tipsat mig om ett guldkorn på Bosön som jag hoppas mycket på.

Det är tråkigt att inte vara hel och inte kunna prestera max. Men skam den som ger upp! Se bara bilden nedan. Men visst är det orättvist.

I mål!

Godmorgon!

Rätt nyvaken. Ser jag redo ut för SpringCross om två timmar minus
två minuter? Nu kör vi!

Nya rön om träningsvärk

Ny forskning visar att träningsvärk inte är det man länge har trott – en skada på muskelfibrillerna och muskelfibrerna. Tvärtom handlar det snarare om en förstärkning av muskelfibrillerna.

Läs artikeln om den nya forskningen på Friskispressens hemsida.

Jag å min cykel!

Den här fick jag träffa efter 1,5 mil cykel ut på Ekerö

Min cykel är verkligen min kompis och vapendragare. Jag blir
glad på riktigt när jag ser den. Jag känner mig liksom helt oslagbar med den, fri! Jag kan ta mig runt överallt och dessutom på nolltid. Den är lätt och rullar fort och den får mig alltid att känna mig stark och snabb! Vardagskärlek kombinerat med träningskärlek. Erika gillar.



Här är jag i hissen på väg ut. På vägen upp var jag betydligt rosigare, snorigare och för trött för att fota!

I kväll strålade solen över träden som äntligen har blivit fulla med knoppar, koltrastarna sjöng i kapp och båtarna tutade ute på vattnet. Vårkväll över Stockholm. Jag stod i valet och kvalet om jag skulle springa, cykla eller köra en repa på gymmet. Gymmet strök jag ganska fort ur planeringen, en kväll likt denna kan man bara inte missa. Och springa, med ett trasigt knä. Det är ju egentligen bara så himla dumt. Kände en omåttlig längtan efter lite hästmule och stall och tänkte att ska jag inte cykla ut på Ekerö i alla fall. Stod i hallen i löpartights och skaljacka och velade. Cykel känns som en helkväll och jag hade tänkt shoppa loss inne på Adlibris (böcker är tillsammans med träning min passion i livet) och baka muffins. Skit samma tänkte jag till slut. Mot stallet!

Vägen dit var härlig. Jag trampade på max och tog rygg på en av alla de med racercykel och måste säga att jag hängde med imponerande bra. En kille på cykel liknande min (en lätt cykel, hybrid med lite grövre däck men ingen mountain bike för det) körde om strax innan Tranebergsbron. Jag fokuserade på min cykling och på den gudomliga utsikten men inser halvvägs upp för bron att han inte är särskilt långt före längre. Jag sätter igång och trampar som aldrig förr. Givetvis cyklar jag om och sen trampar jag utav bara helsike när det börjar gå neråt på andra sidan. Han och jag (tror jag i alla fall) tävlade med varandra hela vägen till Brommaplan men där skildes våra vägar. Tyvärr saknar jag bilder på vattnet, båtarna och solen. (Jag cyklade...)

Konstaterade efter slottet att jag cyklat 1,6 mil på 36 min. Framme i stallet gav jag hästen en morot och mig själv en banan, sträckte på benen men blev inte långvarig. Cyklade iväg in mot stan och upptäcker att det är grym motvind. Jag får trampa som ett djur men mjölksyra nästan från början. Nockebybron känns evighetslång och fast att jag trampar mitt yttersta känns det som att jag står still. Jag hör inte ens musiken i lurarna längre. Det fortsätter att blåsa och jag är iskall om händer och fötter. Det dröjer inte länge förrän hela jag är iskall.

Men där händer det. Jag är skittrött, har mjölksyra och fryser. Men ändå är jag stark. Ändå känner jag att jag orkar mer. Ändå fortsätter jag hålla tempo. Det är här jag börjar gilla på ett nytt sätt. Det är nu jag känner att det finns grejer i de här benen minsann. Peppar mig över hela Tranebergsbron en gång till, uppförsbacken är dessutom längre åt det här hållet och sista milen är jag så nöjd med. Sen är det äntligen utför och flackt hela vägen hem.

Hemma står kalvgryta och pasta framdukat och till efterrätt finns det kardemummabullar. Det här sover jag gott på!

Erika tipsar: Coreövning #2

Övningen jag tipsade om nedan kan bli en favorit men just nu leder den här övningen, Fällkniv på pilatesboll! Den är min favoritövning när jag kör ett kort men effektivt corepass, t ex i gymmet hos The Beach efter en träning i sanden. Eftersom det numera bor en pilatesboll i min garderob kan jag göra den hemma också. Härligt!

Erika tipsar: Coreövning

På passet i tisdags gjorde vi en övning i coredelen av passet jag inte testat förut. Den var tuff och kändes väldigt bra för att träna styrka och stabilitet i bålen!

Utgångspositionen var en sittande fällkniv. Sitt på rumpan med lätt böjda ben och luta dig bakåt så att du känner en spänning i magen men ändå orkar hålla en naturlig svank. Armarna håller du ut rakt framför kroppen med tummarna pekandes uppåt. Gå sen långsamt nedåt mot golvet med både rygg och ben (sträck ut successivt) tills du ligger raklång mot golvet. Armarna följer med bakåt i samma höjd som ryggen. Precis innan du är nere mot golvet vrider du dig om så att du ligger raklång med kroppen på ena sidan. Benen ska vara helt utsträckta med fötterna lätt upplyfta från golvet. Samma sak med armar och händer. Gör dig så lång som möjligt och låt inte händer eller fötter nudda golvet. Vrid tillbaka i ryggläge, gå upp i fällkniven igen och gör samma sak en gång till men åt andra hållet.

Tänk på att göra övningen i ett lugnt tempo där du känner att du kan använda och kontrollera alla muskler rätt. Ju långsammare desto tuffare övning! Övningen tränar stora delar av coremusklerna och funkar bra att göra både på gymmet och hemma, t ex efter en löprunda!

Träningsvärk i axlarna i dag - check!

Jag är stark!

Jag har inte styrketränat på riktigt på ganska många månader. Det har varit för mycket annat kul i träningsväg istället. Styrketräningen behövs dock också och jag tyckte ett bodypump-pass skulle vara en lagom nystart. Funderade på om jag skulle ta lite lättare vikter än där jag slutade men bestämde mig för att lassa på som vanligt. Går ju att plocka av.

Jag var stark! Benen kändes pigga och lätta trots 7 km löpning kvällen innan. Vi började med mycket funktionella övningar för hela kroppen men med fokus på ben för att sen jobba med mer enskilda muskelgrupper. Vi avslutade med coreträning, rörlighet och stabilitet. Ett tag var jag besviken över att det inte kändes tuffare mot kroppen men kom snart fram till att det här nog var en utmärkt start. Och borde jag inte vara glad över att jag känner mig så stark, att de gamla vikterna var plättlätta! Uppenbarligen ger det något att springa, spinna, paddla, rida, dansa och spela beach också. Och testa ett och annat crossfitpass när man ändå är igång. Såklart. Men inte trodde jag att det skulle uppnå den här effekten!

Passet i sig var inte så jätteroligt men jag peppade mig själv och fick en bra nystart på styrketräningen samt tips på ett par nya funktionella övningar jag kan köra själv. Efteråt bokade jag en timma pt-träning om två veckor. Gratis!

Prioriteringar

Jag har för mycket jag vill träna. Träna som saker jag tycker är kul, träna som i saker jag vill bli bättre på, saker som jag vill testa och områden jag vill utvecklas inom. Det innebär att jag behöver bli både snabb, stark och uthållig - på samma gång. Tricky.

Jag älskar: Beach. Världens roligaste sport efter ridsport. Vill utveckla och slipa teknik framför allt men även bygga upp rätt styrka, med andra ord explosiva muskler som hoppar högt, springer fort och slår hårt. Tillsammans med intervallträning.

Jag vill testa: Triathlon, Tjejvättern och Cykelvasan. Älskar att cykla och det känns lite som "min sport". Sport och friluft i kombination är helt klart min grej. Triathlon bjuder på lite extra utmaning med simning och löpning i samma lopp. Utomhus. Erika gillar. Innebär mycket uthållighetsträning, både på gymmet och i löpspåret/på cykeln. Sega muskler.

Jag har lovat: Att springa ett antal lopp med jobbet. Det första är på lördag och bara 6 km. Det längsta är 10 km och mitt mål har varit att springa på 50 min. Med tanke på hur dåligt mitt ena knä är just nu, det har i princip packat ihop fullständigt och det andra är på god väg att följa samma öde, blir förmodligen lördagens lopp det första och sista på länge. Jag tycker inte löpning är så fantastiskt egentligen, jag kommer inte sakna det, men det känns som en basic gren alla borde kunna göra. Jag vill bli bra på det för att jag inte är det nu. Enkelt att mäta förbättring.

Jag behöver: Rehabträna. Har olika långa ben och därför en sned rygg, ett överbelastat knä och en överbelastat höft. (Kunde ingen av alla sjukgymnaster, kiropraktorer, naprapater och läkare kommit på felet lite tidigare!) Jag behöver inlägg i mina skor och stärka upp muskulaturen runt knät och minska obalansen. Klart den tråkigaste träningen men den nödvändigaste också.

En sak i taget funkar inte. Beach och Triathlon är sommarsporter och rehab är vad jag borde börja med allra först.

Undrar om Göran kan ge mig ett idealiskt träningsupplägg? Kan man träna såhär olika saker samtidigt - och faktiskt få ut något av det? Hur prioriterar ni?

Bästa priset på PT?

60 min PT på Friskis och Svettis kostar 175:- Beat that!

Jag har kört en del instruktörsledda pass i gymmet med Göran. Göran är grym. Första gången bad jag inte om någon speciell person och när de nämnde "Göran" förväntade jag mig en mossig farbror enligt mina värsta Friskis-fördomar. Göran var inte mossig över huvudtaget utan tog fram mitt bästa styrkeprogram för beachvolleyboll någonsin (jag vill att du ska vara som en jävla kanin!) samt väldigt många funktionella övningar. Sedan dess vill jag bara träna med Göran.

2 gånger är gratis och ingår i köpet av träningskortet. Följande gånger kostar 175:- Göran finns på Friskis Kungsholmen.

Jag tränar helst på Lindhagen eftersom jag bor där men den extra promenaden är väl värt pengarna. Har kört väldigt lite styrka på sistone och var inte medveten om att priset var så långt. Trots en sommarsäsong på ingång (jag tänker bara tävlingssäsong beach, cykel och kajak då - gym är vinter) blir jag grymt sugen på att köra några timmar med Göran.

Erika tipsar: God müsli!

Alla som tycker om att ha müsli i filen eller yoghurten har nog upptäck hur svårt det är att hitta en med olika sorters gryn i men utan socker. Ofta ger förpackningen sken av att vara av det nyttigare slaget men om man kollar närmare är det oftast rena sockerbomben. Jag har hittat en god favorit från Icas eget märke Gott liv. Testa! Jag brukar strö över solrosfrön, linfrön, hallon och skiva i lite banan. Såå gott! Efter träning kan man pryda den med liteextra russin också så blir det ännu godare.

Socker är gott i kladdkaka men inte oupptäckt i frukostmüslin varje dag!

Lunchtips: Skaffa en matklubb!

På mitt jobb har vi kommit på världens bästa idé. Min grupp som jag jobbar med består av fem personer och tillsammans turas vi om att laga lunch till varandra. Varsin dag i veckan har en av oss med sig lunch till de andra. På så sätt får vi lagad mat varje dag och får dessutom sätta oss till dukat bord och äta tillsammans. Jämfört med att ha med sig egen matlåda blir det på det här sättet framför allt mycket mer varierat. Dels blir det mer varierat eftersom man inte behöver äta samma matlåda kanske fyra dagar i rad och dels får man äta saker man själv kanske inte har lagat tidigare eller åt till middag kvällen innan. Man tvingas dessutom vara ganska uppfinningsrik själv och leta fram nya recept (helst) som man ju kan återvända hemma också. De flesta av oss äter gärna nyttigt också och när man bara behöver laga mat en gång per vecka kan man lägga lite mer energi på maten och även göra en riktigt stor, god sallad till. Det finns onekligen bara fördelar med att ha en matgrupp! Enda nackdelen är väl när man inser att man måste ha mat för fem hungriga personer på ryggen när man ska cykla till jobbet... Men jag rekommenderar varmt att ni andra testar samma sak på era arbetsplatser. Jag rekommenderar att man är minst tre personer och max fem. Det blir svårt att beräkna mängd för sex personer men framför allt svårt att transportera maten. Vi var fyra från början men fem känns som max.

Våra rutiner i matgruppen

• Man får laga vad man vill men det ska vara just lagad mat. Det är t ex inte okej att ta med sig färdigköpt pyttipanna eller fiskpinnar.
• Det ska finnas grönsaker till maten.
• Man får glömma en gång. Andra gången man glömmer får man fixa mat på annat sätt. Östermalmshallen ligger nära och där hamnade en kollega en gång...
• Maten ska stå på bordet klockan 12. Man får alltså avsätta några minuter av sin arbetstid för att värma maten, göra sallad och duka.
  
• De som är dagens gäster respekterar tiden och kommer direkt när maten är klar. Det är inte okej att låta den som har lagat mat sitta och vänta.

Någon som har tips på vad jag kan laga på min matdag på onsdag som är nyttigt, gott, helst lättlagat och som går att värma i micro nästa dag?

Good times!

Avfärd från Stockholm lagom tidigt på söndagsmorgonen. Jag vaknade av att solen lyste in genom fönstret och katten låg och snoozade på min arm. Jag, Sofia, Anders och Daniel satte oss i bilen med nybakta kanelbullar (tack Sofy!) och körde söderut mot Trosa. Framme på Helgö åt vi lunch bland vitsipporna mot väggen på en röd liten stuga som visade sig vara ett fiskeri. Sen hoppade vi i varsin kajak och paddlade iväg på en spegelblank sjö under knallblå himmel och strålande sol. Armar och axlar fick jobba på bra och jag konstaterade nöjt att mina coremuskler fick sig en omgång medan jag satt och njöt på vattnet i världens vackraste land. Vi klev i land och fikade och sen paddlade vi lite till. Vi hälsade på vovvar och testade utrustning och varma och glada somnade tre stycken i bilen på vägen hem och vaknade först vid glasstoppet i Vagnhärad. Nu står balkongdörren på vid gavel, ansiktet är solvarmt och det är snart dags för att slänga ihop lite middag. Vissa dagar är bara såå bra!

Konstig löprunda

Med en vecka kvar till säsongens första löplopp tyckte jag det var dags att dra upp tempot i Karlbergsparken lite (alltså testa hur fort jag faktiskt komma runt de där 6 km). Efter en snabb promenad ner i parken satte jag av fast besluten att springa de bästa rundan hittills. Well, jag sprang 2,2 km på 11 minuter vilket är en mycket bra tid för att vara jag. Insåg att jag inte skulle fixa att hålla samma tempo ytterligare fyra km och drog ner på tempot lite. Sen
gick jag snabbt i 30 sekunder och försökte öka till mitt första tempo igen. Visst sprang jag men särskilt behagligt var det inte. Tänkte att det var bättre att sansa sig och springa alla planerade km istället. Sen kom en backe och jag kunde inte låta bli att sprinta upp för den med resultatet att jag fick gå 30 sekunder efteråt igen. Joggade lugnt men tänkte än en gång att det var ju självaste den också och drog upp farten igen. Pulsen gick som en jojjo och jag hade vid det här laget inget aning om vad jag höll på med. Jag genade genom skogen, varvade ner, sprintade upp för en sista backe och varvade till slut ner på riktigt och gick en km hem. Vet inte vad man ska kalla den här löprundan. Flopp eller med lite god vilja kanske intervallträning?

Hämtade tvätten i tvättstugan på vägen upp och kände mig som världens största fake. Träningsblogg bah! Jag kan ju inte ens springa. Det är verkligen i särklass min sämsta gren. Och framför mig susade andra grenar förbi som jag är ungefär lika kass i, längdskidåkning osv. I skrivandets stund kan jag inte riktigt komma på en enda grej jag är bra på. Bra som i utmärkande, bra som i talang. Grävde långt bak i hjärnan efter Annelis kommentar från nån beachträning. Du är så jävla tekniskt bra Erika. Eller som när min tränare sa att jag borde byta partner eftersom jag hade blivit mycket bättre. (Innan Anneli - jag bytte). Men jag kom på alldeles för sent i livet att det är beach jag vill hålla på med såatte.

Jag borde göra en sån där lista som mamma fick mig att göra när jag var liten, nog bara sju år och var ledsen för något. Skriv en lista med alla saker som du är bra på! Överst på listan stod det "Jag vågade galoppera på Sultan i dag". En liten, vit, busig ponny och jag hade knappt galopperat tidigare. Men jag gjorde det. 22 år senare behöver jag uppdatera min lista! Jag har trots allt inga problem att galoppera på vilken häst du än slänger upp mig på och har hoppat över högre hinder än de flesta tillsammans med en fantastisk häst, som jag red in själv.

På måndag ska jag springa 7 km. Långsamt och plocka vitsippor på vägen. Men nu ska jag till stallet.