Ojojoj. Vilken jobbig träning! Ojojoj var också vår brassetränare för
kvällens favorituttryck när vi gjorde något mindre bra på planen. Mycket
diplomatisk kommentar får jag säga. Han hade även hunnit lära sig "bra"
och "mycket bra". Resten av träningen hölls på knackig engelska.
Jag vet inte om det är brassarna i sig eller om det är språket men särskilt mycket feedback får man inte på det man gör. I dag växlade det mellan nice receive, nice set, bra, mycket bra och ojojoj. Det funkar ganska bra när man har spelat en del och vet vad man oftast gör fel. Vi har tränat mycket tillsammans också och kan ge varandra feedback och även påminna om vad Camilla ofta säger. Ibland är det bra att bara köra och hålla tempo men jag gillar nog ändå feedback-varianten bättre. Och konkurrera med Camilla - det kan ju ingen.
Den stora behållningen med dagens träning var slitet. Vilket jäkla tempo Alan la upp! Mina ben fick smaka på mjölksyra flertalet gånger och pulsen bankade på. Det är de gångerna misstagen kommer. Man är trött och blir slarvig. Blir man inte det (medan motståndarna blir det) kan man plocka enkla poäng på deras misstag. Vi tränade ganska mycket förflyttning på plan och la i slutet ihop allt till spelövningar. Det var fullt ös redan från start och även om det inte verkade jobbigt var det verkligen det! Precis som en brasseträning ofta är. Det är nåt med brassarna alltså...
Innan jag stack från jobbet klämde jag en rejäl portion med ostkaka, keso och hallon. Jag var lite övermätt men det var ett klokt val att klämma i sig allt ihop. Det var energi till 15 km cykel, 90 min riktigt svettig beachträning och så 9 km cykel till. Inklusive Tranebergsbron. Good lord!
Och vädret då? Jo ni det var ju sommar ikväll, på riktigt! Shortsväder, solgass och ingen vind!
Jag vet inte om det är brassarna i sig eller om det är språket men särskilt mycket feedback får man inte på det man gör. I dag växlade det mellan nice receive, nice set, bra, mycket bra och ojojoj. Det funkar ganska bra när man har spelat en del och vet vad man oftast gör fel. Vi har tränat mycket tillsammans också och kan ge varandra feedback och även påminna om vad Camilla ofta säger. Ibland är det bra att bara köra och hålla tempo men jag gillar nog ändå feedback-varianten bättre. Och konkurrera med Camilla - det kan ju ingen.
Den stora behållningen med dagens träning var slitet. Vilket jäkla tempo Alan la upp! Mina ben fick smaka på mjölksyra flertalet gånger och pulsen bankade på. Det är de gångerna misstagen kommer. Man är trött och blir slarvig. Blir man inte det (medan motståndarna blir det) kan man plocka enkla poäng på deras misstag. Vi tränade ganska mycket förflyttning på plan och la i slutet ihop allt till spelövningar. Det var fullt ös redan från start och även om det inte verkade jobbigt var det verkligen det! Precis som en brasseträning ofta är. Det är nåt med brassarna alltså...
Innan jag stack från jobbet klämde jag en rejäl portion med ostkaka, keso och hallon. Jag var lite övermätt men det var ett klokt val att klämma i sig allt ihop. Det var energi till 15 km cykel, 90 min riktigt svettig beachträning och så 9 km cykel till. Inklusive Tranebergsbron. Good lord!
Och vädret då? Jo ni det var ju sommar ikväll, på riktigt! Shortsväder, solgass och ingen vind!
Lite diggeförsvar |
Hanna + sol! |
På Nockebybron på vägen hem |
A bridge with a view |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar