tisdag 26 juni 2012

Beachspel och hundräddning

Klockan fyra hade himlen ännu en gång i juni öppnat sig och vräkte ner sitt allra värsta. Skulle det inte vara sol i dag? På programmet stod träningsspel mot Hanna och Hanna och efter gårdagens inställda träning var jag rätt peppad på att få spela. Sara har varit sjuk ett tag och det kändes som en bra grej att spela ihop oss en sista gång innan lördag (Back to the beach på Skrea strand!) Medan det fortfarande regnade såg jag ljusblå glimtar bland molnen och när klockan slog 17 hade det slutat regna. Alltså trampade jag hem och stekte fiskpinnar, bytte om och fortsatte ut mot Kärsön. Det var en djävulsk motvind hela vägen ut så jag var väl uppvärmd när jag kom fram ...

Tyvärr hade vi inte vår bästa speldag jag och Sara. Det började med att vi servade hem 10 raka poäng typ, jag tror faktiskt det var mer, vilket var riktigt trist dock. Man vill ju ha tillbaka bollen! Då la vi väl lite av och när vi faktiskt fick tillbaka bollen sen spelade vi inte så bra. Mina mottag var riktigt usla en del men i övrigt kände jag ändå att det har gått väldigt mycket framåt på senare tid. Jag har börjat göra väldigt mycket bra saker som jag inte gjorde förut och på turneringen på lö hoppas jag kunna hålla känslan från förra helgen i minnet! Jag hoppas även på en frisk och skadefri partner som törs springa och som törs slänga sig - annars kommer vi att få problem.

Många beachtankar snurrade i huvudet på vägen hem och Jens fick ta del av några av dem. På planen bredvid hade de spelat i nästan fyra timmar! Jag tjatade om att jag ville ha fler rankingpoäng och Jens tyckte det var ett för långsiktigt mål. Det behövs delmål också. Så efter lite dividerande kom jag fram till att jag vill vässa mina mottag istället. Smart kille. På ICA Brommaplan köpte vi Gainomax och bananer och jag tänker att vilken tur att vi gjorde det stoppet! Vid Stora Mossen såg vi nämligen en lös hund springa mitt i trafiken på Drottningholmsvägen. Jisses! Som den sanna djurälskare jag är dumpade jag cykeln i väggrenen och lockade till mig vovven. Var beredd att ringa till polisen för överlämning men hunden hade lyckligtvis telefonnummer på halsbandet. När husse hade kommit och hämtat henne kunde vi äntligen cykla hem till duschen, maten och sängen!


1 kommentar:

Jens sa...

Vilma var mycket snäll och lydig. Satte sig fint på kommando och såg söt ut tills husse dök upp :)

När det gäller mottag så kom jag på att jag har ett psykologiskt tips som fungerar (iaf för mig). Men sånna yrkeshemligheter skriver jag inte här!