Puuuh

Träningslivet är som jag har gjort ganska tydligt riktigt bra just nu. Det är sommar, sol (ja en del i alla fall...) och beach och jag försöker av njuta av nu. Men livet är ju faktiskt ganska mycket mer än träning* och på andra fronter svajar det betydligt mer. Det är bara onsdag och jag redan helt schlut och har haft ca två och en halv mental breakdown redan den här veckan. Jag måste säga att träningen (i lagom dos) är räddningen just nu, mitt andrum liksom. Däremot har det inte blivit lika mycket träning som jag hade velat. Till exempel hade jag (faktiskt!) velat styrketräna ett eller två pass också men jag har fått prioritera sovandet. Man orkar med break downs bättre då plus att de inte blir lika många. Igår gjorde jag inte ens några matlådor när jag väl kom hem på kvällskvisten utan unnade mig en timma med Mad Men i soffan.

Ikväll blir det efter vissa tveksamheter och prioriteringsproblem i alla fall beachträning igen. Blir bra det. Jag har faktiskt fantastiskt mycket kul på G de närmsta veckorna så jag kan egentligen inte alls klaga. Och tur är väl det - då har jag mer energi över till "allt det där andra"!

*Familj, vänner, relationer, jobb och allmän logistik och administration av vardagen. Min mamma har opererats och jag har fått träda in som en tillfällig Florence och ila mellan Apotek och sjukhus, parkera om bilar från städgator och allmänt pyssel. Heltidsjobb är opraktiskt utom ur ekonomisk synvinkel!