Från noll till hundra

I söndags var det höstpremiär i sandlådan. Jag har inte varit där sen i våras och då bara någon enstaka gång så det kändes ganska konstigt! Väggarna var nymålade och ute på planen var vi plötsligt omgivna av sandstränder och palmer. Det enda som saknades var värmen. Det var riktigt ruggigt och jag hade gärna spelat i en underställströja istället för linnet jag hade på mig. Jag och Jens spelade mixed mot Lotta och Micke och det kändes att man inte spelat på ett tag. Bollkontrollen behöver slipas på, anfallsspelet och serven. Mycket finjustering kvar innan det känns bra igen.

Två timmar senare laddade jag med smoothie och äggmacka innan träningsgrupperna drog igång. Huttrande satte vi igång att träna ansatsen i anfallet utan boll. Ta emot serven, kliva undan och vara beredd, se var passet går, gå på anfall, hoppa och slå. Fast utan boll. Tusen miljarder gånger från vänster och tusen miljarder gånger från höger. Jag erkänner villigt att jag var uttråkad. Dessutom är vi väldigt många i vår grupp i höst. Med bara två tränare på alla oss lyste personlig feedback med sin frånvaro och vi som var på banan längst bort fick inte mycket individuell coaching alls. I våras tränade vi för Tadva också och det gav så otroligt mycket mer så de träningarna kommer jag att sakna. I höst kommer Tadva träna så mycket själv att hon inte hinner med oss också. Buhu. Men vi förstår henne! Och så frös jag. Alla tjejer med fyr- eller sexpack oavsett om det beror på faktiska muskler eller avsaknad av kroppsfett plockar ändå av sig sina linnen fortast möjligt vilket jag alltid tycker är lite... töntigt. Okej om man verkligen svettas då är det ju fantastiskt med en bikinivänlig sport men igår, i en halvkall beachhall? Jag vet inte. If you've got it, show it?

Sen la vi i alla fall till boll och började spela och då blev det förstås mycket roligare! När träningen var slut hade jag kutat runt i sanden i närmare fyra timmar och mina fötter allra mest var fruktansvärt trötta, nästan krampade. Phew. Jag låg jäkligt bra i soffan efteråt med mina uppvärmda vetetofflor på fötterna, te och rostade ostmackor framför mig innan jag -faktiskt- stapplade till sängen. Vilken rivstart! När jag kom hem såg jag dessutom ut som att jag hade badat med kläderna på. Himlen fullkomligt öppnade sig under min 30 minuter utomhus. Alla kläder och mina skor hänger fortfarande på tork, lika blöta som igår. Apropå kallt.

Mixed-spel på Beach Camp förra sommaren. Öland, Böda Sand. Vit sandstrand och strålande sol i en vecka och bara beachvolley hela dagarna! Bikiniväder, inga blöta skor och så vidare.