Marginalerna var inte på vår sida i dag heller. Sista matchen tyckte jag att vi spelade helt okej men det räckte inte utan vi fick se oss besegrade i båda set med 15-17. Snöppligt. Sopigt! Känslan efter att ha höjt sitt spel och tagit sista set är mycket roligare än looserkänslan. Jag vill bli bra, bättre, bäst och det snabbt. Tålamod har aldrig varit min grej och ett halvår med skador hjälper inte. Morr. Tröstäter toast och yoghurt med müsli och banan (snabba kollisar) i väntan på träning... Benen har i alla fall gjort sitt jobb - helt otroligt med tanke på status! (Se nedan). Ska man nämna nåt positivt är det att älska känslan av att jag orkar hålla på länge. Att inte bli trött. Det är bara att tanka med mat och köra. Tjiihoo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar