Mitt träningspaket hösten 2011

Det var länge sen jag kände att jag var i såhär halvhjärtad form. (Alltså jag ser ut precis som jag brukar, väger lika många kilon som alltid osv men det är på nåt sätt självklart för mig - det krävs mycket mer dekandens för att ändra det).  Att vara ”i form” innebär något annat för mig.  Med att vara i form menar jag nog vältränad. Mest märks det nog på konditionen. Jag vet inte, jag har inte testat (haha) men den brukar ju ta slut fort om man inte underhåller den. Jag gissar att den ligger kvar någonstans längs med Vättern från när jag cyklade 30 mil den 18 juni. Sedan dess har det inte blivit så mycket pulshöjande aktiviteter. Visst, jämfört med medelsvensken är jag säkert i ypperlig form med strålande värden, kondition, styrka och gud vet allt. Men medelsvensken är inte intressant (för hon/han är inte vältränad...)  Jag hade trott att ett sånt faktum som ”halvhjärtad form” skulle stressa mig något oerhört men faktiskt inte. Tvärtom har det varit skönt med en lugn sommar där jag har gjort en massa annat skoj plus att nu har jag saker att förbättra. När man alltid tränar ganska mycket blir det som en utjämnad medelväg liksom. Nu kan jag kickstarta lite mer!

I sommar har jag bland annat ridit.  Hela dagarna i en vecka i Montana till exempel, paddlat kajak och transportcyklat så mycket som man bara gör på sommaren. Nån löptur har det blivit, nåt varv med kettlebellsen, nåt gympass och nåt yogapass men mest har jag bara gjort andra saker och tänkt att träningen är min vardag och nu har jag semester. Så otippat för att vara jag! Nu riktigt längtar jag efter att bli mig själv igen – med inslag av några nyheter.

Sommarlov i Montana

MÅL HÖSTEN 2011. Å kanske lite in på våren…

     Ett. Bli skadefri. Ett tråkigt mål tycker jag men viktigt. Det hade varit roligare att ha som mål att genomföra någon stor tävling men nu är det som det är. Ryggen ska bli bra/bättre och knäna ska inte bli sämre. Ett ganska realistiskt mål. Vägen dit stavas kiropraktor (och kanske naprapat och idrottsmassage), styrketräning/rehab och bikramyoga. I vår blir det nog mer lopp och tävlingar skulle jag tro…

     Jag ska träna för att det är kul. Jag gillar egentligen inte ordet mål. Lustigt av en som är så god damn målfokuserad. Men just därför. Det är nog med jobb och liv. Träningen ska vara något kul den här hösten och som gör mig ännu gladare. Jag är redan snygg och stark. #självironi. En väldigt rolig grej i träningsväg är beachvolleyboll. Det blir träning två dagar i veckan och seriespel en dag i veckan. Sweet! Jag gissar att jag blir bättre på köpet av träning och spel. Och det är ju också kul! Och lite starkare och lite snabbare. Också kul. Att jag tvekar till att sätta upp några mål är att jag får träna utifrån mina skador och egna förutsättningar och det kan ganska enkelt bli så att ett specifikt mål inte blir genomförbart och så känner man att man har misslyckats. Jag är inte rädd för att misslyckas alltså jag är bara realist.

     Jag ska unna mig själv bikramyoga minst en dag i veckan. Märk väl ordet unna. Bikramyoga är bra för kroppen. Det vet jag. Ändå tänker jag lätt att jag hellre vill träna ”på riktigt”. Helt fel tänk. Och bikramyoga ska inte få stryka på foten på grund av annan träning. (Gulp).

     Hästen. Jag har börjat hjälpa till med Zilvano och det är framför allt för själen. Jag vill gärna bli en bättre ryttare, just nu är jag ganska rostig, men inga får mig att må så bra som hästarna. Det blir en bra energiboost varje vecka.

     Maten. I höst blir det mer vegetariskt än tidigare. Ko, kyckling och gris är strukna från inköpslistan när jag handlar själv (men om andra bjuder/det bara är vad som finns när jag ska äta så okej). Vilda djur, t ex ren och älg äter jag. Och lamm. Jag ska boosta mig själv med massor av frukter och grönsaker, gärna i goda smoothisar. Sova och äta kommer före allting annat. Annars är det ändå ingen idé.

Crossfit är en grej som är rolig men just nu känns det som att det placerar sig efter övriga saker. Kanske ändrar jag mig under hösten. Men det känns inte som att det är vad jag behöver allra mest just nu. Att lyfta mig själv och göra chins känns plötsligt… oviktigt? Förhållandevis. Det vore jättekul att kunna javisst men tiden prioriterar jag annorlunda just nu. Men jag har kvar ett gäng klipp och de ska jag absolut använda. Ett nytt klippkort blir dyrt och jag kommer som sagt att lägga slantar på både kiropraktor och yoga redan. Så vi får se hur det där utvecklar sig.

Fick jag med allt nu? Styrka, kondition, rörlighet, själen, maten, hälsan? Jag har en bra känsla inför hösten. Jag gillar verkligen mitt liv och ser fram emot att fortsätta med ett år till!

Vad har ni för mål? Eller ”mål”? Varför tränar ni? Vad är viktigast för er?

Zilvano får mig att må bra i själen