Sådär ja. Nu är jag äntligen dressad för en kväll i sandlådan igen. Snacka om att känna sig pånyttfödd!
I dag har jag frusit hela dagen på en iskall mässa här i Stockholm. Fyra muggar rött te av dålig kvalla gjorde inte susen och väl hemma ikväll kastade jag på mig andra (varma!) kläder, det vill säga löpartightsen, tisha och stor, tjock kollegetröja plus raggsockor. (Den här kavajstilen som någon kom på är obligatorisk så fort man ska vara "representativ" blir jag allt mer skeptisk till, särskilt i väder som dessa!) La mig under en varm filt en stund och blundade. Gud vad jag hade frusit. Kroppen var liksom alldeles trött och darrig och händerna och fötterna tycktes aldrig tina. Plötsligt kom jag helt av mig gällande kvällens sandsug. Det hade varit riktigt skönt att ligga kvar under den där filten men nu är jag frisk och träningen inbokad! Har ju legat i den här soffan varenda kväll en hel VECKA. Benhinnorna gör sig påminda ibland men jag hoppas de långsamt ska bli bättre ändå. Eller varför inte snabbt bättre. Jag har verkligen inte ont i halsen längre och ingen sjukdomskänsla i kroppen. Oprovocerade hostattacker dyker upp ibland men jag tror man ska gå på känsla. Jag är trött, men inte för att jag är sjuk (jag har frusit!) och nu hoppas jag kroppen håller hela vägen!* Jag har kastat mig upp från filten och laddar med kyckling, grönsaker, cocosmjölk, curry och ris. Min paradrätt så att säga. Mot sandlådan!
* Kvällens träning, morgonens fys på Idrottsskadecentrum, eftermiddagens bilfärd till Malmö, träning på hotellet med Sofy på kvällen(nya kroppsdelar från morgonen), 15 h jobb på torsdag i Malmö och en hel fredag innan helg. Då blir det banne mig bara brunch och sånna där grejer.
1 kommentar:
Kör på, bit ihop och andas där emellan så kommer dagarna att gå galant!
Skicka en kommentar